Pengar inte problemet i ledningsinvesteringar
Publicerad: 3 juli, 2018
Den tillförordnade VDn för Svenskt Vatten, Ulf Thysell, inledde med att redogöra för studien som nyligen gjorts och som visar att investeringsbehovet ligger vid 16,5 miljarder per år under den närmaste 20-årsperioden. Foto Jan Bjerkesjö
Det är inte bristen på pengar som ligger bakom att behövliga investeringar i ledningsnätet inte görs. Problemet är snarare en kompetens- och kapacitetsbrist ute i kommunerna. Så kan man sammanfatta seminariet ”Hur ska kommunerna klara vatten och avlopp i framtiden?” som arrangerades av Svenskt Vatten och Kommuninvest under Almedalsveckan.
Frågeställningen till seminariet var att nya siffror visar att taxeutvecklingen går åt fel håll och gapet mellan behov och tillgängliga resurser ökar. Hur ska kommunerna klara även detta?
Den tillförordnade VDn för Svenskt Vatten, Ulf Thysell, inledde med att redogöra för studien som nyligen gjorts och som visar att investeringsbehovet ligger vid 16,5 miljarder per år under den närmaste 20-årsperioden.
Men även kommuner som vill investera klarar inte alltid av planeringen och finansieringen som krävs. Komplexiteten ligger också vid att den så kallade dolda infrastrukturen, ledningsförnyelsen, har att konkurrera med nyanläggningar till följd av befolkningstillväxten, den regionala obalansen, klimatanpassningen, höjda miljökrav och ökande hot.
Svenskt Vatten publicerade en rapport 2017 om framtida investeringsbehov för kommunernas vatten och avlopp (VA). Rapporten visar att investeringarna behöver öka med 35 procent, vilket betyder att VA-taxorna i snitt måste fördubblas (höjas med 4% årligen i 20 år). Kommuner har redan idag problem då det totala låneutrymmet i en kommun ofta ses som en total av skatte- och taxefinansierade investeringar. VA-investeringar konkurrerar alltså med exempelvis förskolor eller äldreboenden. Finns det sätt att hantera detta annorlunda i framtiden? Måste strukturerna förändras? Måste lagar ses över? Ska andra än kommuner tillåtas att investera i vatten?
VA-investeringsbehovet är cirka tio procent av vad kommunerna nu investerar, berättade Mattias Bokenblom, Forsknings- och utbildningsansvarig vid Kommuninvest. Och det handlar om vårt viktigaste livsmedel - nämligen vatten. Kommunerna är relativt lågt skuldsatta och skulle alltså kunna ta investeringsbehovet, men då krävs också att VA-frågorna prioriteras ute i kommunerna framför andra saker som exempelvis skolbyggnationer.
Johanna Landberg, Hållbarhetsansvarig vid SPP, menade att det finns enormt mycket pengar bland investerare som skulle kunna satsas. Siffran 2.000 miljarder nämndes, men att ett av problemen är att kommunerna inte ser vilka enorma kostnader som kan komma om investeringarna inte görs presumtivt. Hon nämnde översvämningarna i Köpenhamn, som kostade mycket stora summor, liksom när en tarmbakterie slog ut dricksvattnet i Östersund. Gröna investeringar finns och marknaden dammsugs efter bra projekt inom vatteninfrastrukturen.
Carl-Emil Lindholm, Investment Manager vid Infranode, nämnde att regleringen av VA-frågor hindrar privata investeringar och efterlyste samma modell som använts till avregleringar inom elnäten. Johan Florén, Chef kommunikation och ägarstyrning vid Sjunde AP-fonden menade också att det finns en mängd alternativa investeringsmodeller inom VA-branschen, både med medel från det offentliga och det privata, som borde gå att verkställa i framtiden. Att hitta investerare i en så stabil bransch som VA-branschen är inga problem, men det är en politisk fråga att lösa.
I panelen deltog Johan Florén, Carl-Emil Lindholm, Johanna Landberg och Mattias Bokenblom. Foto Jan Bjerkesjö.