Ny teknik för kontroll av ledningsnätet
Publicerad: 8 september, 2025
Bild: Mistra Inframaint
I ett forskningsprojekt undersöker Salar Haghighatafshar och hans kollegor möjligheterna att byta ut flödesmätare mot nivåmätare i dag- och spillvattenledningar. Syftet är att på ett billigare och enklare sätt kunna få en kontinuerlig helhetsbild av vattenmängderna i hela systemet. Genom det skulle VA-organisationer kunna förutsäga bräddningar, ha full koll på inläckage och kunna jobba mer effektivt med behovsstyrd spolning.
Forskningsprojektet ”Opti-SENSE: Optimal placering av sensorer i dag- och spillvattenledningsnät”, som finansieras av Mistra Inframaint, påbörjades 2024 och förväntas avslutas i början av 2026. Partners i projektet är Sweden Water Research AB, Watrix AB, NSVA, LTH och projektledare är Salar Haghighatafshar. Han har tidigare disputerat inom dagvattenhantering vid Lunds tekniska högskola och representerar Watrix AB i projektet.
- Idag mäts mängden vatten i dag- och spillvattenledningar med hjälp av flödesmätare som placeras ut på olika håll. Då de är dyra i både inköp och drift så har varje VA-organisation bara ett fåtal som de flyttar runt till områden där de ser behov av en punktinsats för att hitta eventuella funktionsbrister, förklarar han.
Teknisk utveckling ger nya möjligheter
Forskningsprojektet startade då utvecklingen inom IoT, och den revolution som skett inom sensortekniken, öppnar möjligheter för nya grepp inom vattenmätning i ledningssystemen. Nu finns möjligheter att både installera stora mängder sensorer och att mäta på ett annat sätt än med traditionell flödesmätning.
- Genom att i stället använda nivåmätare kan vi förvänta oss mer mätning till en lägre kostnad, och dessutom kommer underhållskraven troligtvis att minska avsevärt. Genom att strategiskt och optimalt placera ut nivåmätare kan vi få en ännu mer noggrann och effektiv hydraulisk förståelse.
Vill hitta optimal placering av sensorer
Målet med projektet är att genom en fallstudie i ett område inom NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp) ta fram en anpassad metodik för placering av nivåsensorer för att bäst karaktärisera vattnets rörelse (hydrauliken) i dag- och spillvattennätverk med det minsta antalet sensorer.
- För även om sensorer är billiga kan man ändå inte sätta ut sensorer precis överallt. I projektet ingår därför att hitta metoder för att ta reda på var sensorerna för nivåmätningar ska placeras på ett optimalt sätt för att kunna ge information om hela ledningssystemet.
Har identifierat och anpassat en metod
Hittills i projektet har de genomfört en litteraturstudie och genom den identifierat en metod som de haft som utgångspunkt i projektet.
- När vi väl hittade den metoden hade vi vissa problem inledningsvis med att anpassa den till de förhållanden vi arbetar med. De problemen är nu lösta och vi kör på i full fart. Nu jobbar vi med att hitta en metodik som kan hjälpa till att både välja ut mängden av brunnar som sensorerna bör placeras ut i och i vilka specifika brunnar så att vi kan bedöma hela ledningsnätets funktion. Det handlar om att hitta lägst antal sensorer samt var de ska placeras.
Projektet har inspirerats av ett liknande projekt som genomförts på dricksvattensidan där de gått från flödesmätningar till tryckmätningar.
- Det projektet har kommit längre och där finns redan kommersiella produkter tillgängliga för den nya typen av mätningar. I vårt projekt har vi inte lovat färdiga produkter som slutresultat utan mer ett ”proof of concept”, förklarar Salar Haghighatafshar.
Ett byte till nivåmätare ger flera fördelar
Genom att byta från flödesmätningar på olika håll i ledningsnätet vid skilda tillfällen till en kontinuerlig nivåmätning kan man få många fördelar.
- Genom att ha en kontinuerlig koll på hela ledningsnätets funktion kan man exempelvis förutsäga bräddningar och vidta lämpliga åtgärder. Man kan även börja jobba med behovsstyrd spolning, dvs spola ledningar där men ser att det börjar flyta på lite trögare. Idag genomförs regelbundna spolningar efter ett schema. Byter man till behovsstyrd får man mer effektiva spolningar till ett lägre pris som samtidigt ger ett hållbarare ledningsnät.
En av de viktigaste fördelarna med en kontinuerlig koll på vattennivåerna i alla ledningar är att det blir lättare att upptäcka inläckage.
- Kostnaden för tillskottvatten i dag- och spillvattenledningar är stor idag, i genomsnitt renar reningsverken ca 30 procent vatten i onödan på grund av inläckage, så kan man minska det betydligt har man vunnit mycket, avslutar han.