Rör med återvunnen plast bör testas noggrant
Publicerad: 11 maj, 2026
Ökade krav på användning av hållbara material har inom VA inneburit större utbud av VA-rör med innehåll av återvunnen plast. Ett SVU-projekt har gått igenom hur ledningsnätsägare kan förhålla sig till det, vilka kvalitetskrav de bör ställa och hur de kan ta faktabaserade beslut om materialval och inköp.
En av projektledarna är Magnus Bäckström. Han har tidigare jobbat på Svenskt Vatten, samt på flera kommuner som VA-strateg, och finns nu på Vatten & Miljökonsulterna.
- Det finns ett tryck från EU att vi måste återanvända plastmaterial i högre utsträckning för att minska fossilberoendet och öka möjligheterna till ett hållbart kretslopp i samhället. Plaströr är en stor del av plastanvändningen vilket gör att det kan ge en stor effekt om vi kan återanvända mer plast i produktionen av dem. Dock visar forskning att mer återvunnen plast i rör kan påverka kvaliteten och livslängden, berättar han.
Genomgång av många forskningsrapporter
Den problematiken är bakgrunden till att SVU-projektet ”Returplaströr – säkerställd kvalitet och livslängd för självfallsledningar av återvunnen plast” startade våren 2025. Under projektets gång har de gått igenom över 60 olika forskningsrapporter som knyter an till ämnet.
- Det finns begränsat med forskning på just VA-ledningar så vi har gått igenom en bredd av forskning som bland annat tar upp hur man mäter kvalitet på produkter och rör av plast med olika andel och typer av återvunnet material. Vi har även gjort ett antal intervjuer med både tillverkare av plaströr och ledningsnätägare för att samla information om hur man hanterar frågan med återvunnen plast i VA-ledningar.
Projektet fokuserar på övergången till återvunnen plast i VA-rör, framför allt självfallsledningar i PE, PVC och PP, och de utmaningar det medför.
- Vi vill bidra med ett kunskapsunderlag till ledningsnätsägare och ge tips på vilka parametrar de bör kontrollera för att säkerställa rätt kvalitet när återvunnen plast används i rör och brunnar.
Måste skilja på plast och plast
Ett problem de har identifierat under projektet är att kvaliteten på återvunnen plast i mycket hög grad beror på i vilken applikation den återvunna plasten användes ursprungligen.
- En stor del av den återvunna plasten som finns tillgänglig idag kommer från gamla förpackningar. De kvalitetskrav som ställs på sådan plast skiljer sig mycket från kraven på plasten i ett VA-rör, därför skapar det problem om man blandar i sådan återvunnen plast i rör.
En av rapportens slutsatser är därför att det bästa är om man kan återanvända gamla plaströr och mala ner dem och använda det granulatet som råvara i nya rör.
- Gör man så säkerställer man att man har en god kännedom om kvaliteten på den återvunna plasten och kan kvalitetssäkra nya rör som tillverkas med den.
Branschen behöver gå samman
Ett stort problem är dock att tillgången på sådan återvunnen plast är låg, de rör som tillverkas ligger ju i jorden med en livslängd på över 100 år.
- Det innebär att vi måste bli bättre på att använda överblivet material från rörtillverkning, det kan handla om rör som inte blir sålda, spill från bearbetning av rör och annat. Mycket av sådant spill eldas bara upp idag i stället för att tas om hand.
Det är en fråga som Magnus Bäckström anser att hela branschen måste ta ansvar för och driva vidare.
- Vi skulle behöva få alla rör, och överblivet spill från rör, både insamlat och tydligt karakteriserat, gärna även standardiserat. Med sådan information skulle det bli betydligt lättare att skapa rätt blandningar vid tillverkning av rör med återvunnen plast, branschen skulle också sitta på en värdefull råvara.
Viktiga parametrar att testa
Rapporten från projektet har även en utbildande del där författarna vill bidra med kunskapsunderlag och tips som gör hanteringen av rör med återvunnen plast enklare och mer kvalitetssäkrad.
- I den delen diskuterar vi vad man bör hålla kolla på, vilka parametrar och egenskaper som alltid bör testas. Vi ser gärna även mer tidskrävande tester som kan ge svar på frågor kring rörens livslängd.
Viktiga kvalitetsfaktorer att kontrollera är:
- Extruderingsförmåga – påverkar rörens hållfasthet och bearbetning
- Slaghållfasthet – Kan försämras vid en stor andel återvunnen plast, särskilt för PE och PP
- Långtidsegenskaper – Olika tester visar att en hög andel återvunnen plast kan försämra motståndskraften mot spricktillväxt och därmed livslängden
- Föroreningar – Främmande polymerer, tillsatser och kemiska ämnen kan påverka egenskaper och miljö negativt
- Kemisk resistens – återvunnen plast kan ha sämre motståndskraft mot oxidation och främmande ämnen.
Hållbarhetsvinster kan raderas
I intervjuerna med tillverkare och slutanvändare (VA-organisationer) visade det sig att tillverkarna är redo för produktion med återvunnet material medan slutanvändarna fortfarande tvekar.
- För VA-organisationer är livslängden den viktigaste hållbarhetsaspekten. De måste vara helt säkra på att kvaliteten på rör med återvunnet material håller samma höga nivå som rör från jungfrulig råvara, vilket de inte alltid kan vara i dagsläget. De miljö- och hållbarhetsvinster som görs genom att använda mer återvunnet material kan snabbt ätas upp av att rören får en kortare livslängd och behöver bytas betydligt tidigare.
Ser gärna kvalitetsansvariga i organisationerna
Det Magnus Bäckström gärna ser framöver är att större VA-organisationer anställer en eller flera personer som blir kvalitetsansvariga, som får tid till att sätta sig in i materialfrågorna ordentligt och bidra med kunskaper så organisationerna fattar välgrundade beslut.
- Kunde vi få till några sådana ’kvalitetsnördar’ hos ledningsägare på olika håll i Sverige kunde de tillsammans driva utvecklingen framåt och steg för steg bidra till att kunskaperna ökar hos både tillverkare och VA-organisationer. På det sättet skulle användningen av rör från återvunnen plast kunna börja användas mer och kretsloppet slutas, avslutar han.
Rapporten från projektet kommer delas till allmänheten i början på juni, på Svenskt Vattens hemsida. I ett webbinarium – ”Returplaströr - så säkerställer du kvalitet och livslängd”- den 12 juni kommer projektets slutsatser att presenteras, mer information finns på: