Utmaningar vid en vattenläcka
Publicerad: 26 februari, 2024
Att en aktiv läckagekontroll borde finnas högt upp VA-organisationernas agenda blir extra uppenbart under vinterhalvåret. En akut vattenläcka när det är många minusgrader ute innebär många utmaningar, som hur man får ut nödvatten till de som står utan vatten.
Det förklarar Michael Carlsson som är ordförande för STLK, arbetsgruppen inom SSTT med fokus på läckagekontroll.
- Det är mycket som händer nu som påverkar VA-organisationernas prioriteringar. Kombinationen av ökade klimatförändringar och allt fler invånare i många kommuner skapar behov av en mer effektiv hantering av VA-systemen där satsningar på läckagekontroll är en viktig del, förklarar han.
Problematiskt med tappställen i kylan
För att visa på vilka konsekvenser en vattenläcka på vintern kan ha tar han ett exempel från i januari i år.
- Under vecka 3 får vi en vattenläcka som påverkar 360 lägenheter och bara att få ut nödvatten till en så stor andel medborgare kräver sin insats i Sverige på vintern. I vanliga fall upprättar vi tappställen via vattennätet dit medborgare kan hämta vatten vilket fungerar perfekt en stor del av året men tyvärr inte på vintern. Med så mycket snö som det var då beslutade vi oss för att köra upp vattentankar till fastigheterna i stället som de kunde hämta vatten från.
När läckan väl var lagad visade det sig att vattenledningen hade blivit trycklös under en tid så vattnet kunde ha blivit kontaminerat. Det gjorde att de var tvungna att ta vattenprover för analyser vilket i sin tur gjorde att de var tvungna att gå ut med rekommendationer om att de boende behövde koka sitt vatten tills de fått svaren från analyserna.
- Dessvärre krävde de boende att vi fortsatte att ha tappställen då de inte trodde på att bakterierna som kanske fanns i vattnet försvann vid kokning. Som situationen var visste vi att vi skulle vara tvungna att ha dessa tappställen i tio dagar tills analysen av vattenproverna kom tillbaka.
En tidsödande och dyr funktion
Det var inga problem under dag ett och två, men sedan kom kylan med 20 grader kallt i tre dagar.
- Vi tog då beslutet att ta bort tankarna och bara förlita oss på de tappställen som upprättats på ledningsnätet, men det gjorde samtidigt att vi behövde ha konstant tillsyn av tappställena så att de inte frös.
Det innebar att den funktionen både blev tidsödande och dyr då de behövde ha personal på plats dygnet runt för att säkerställa de boendes tillgång till dricksvatten.
- Detta är en spännande lärdom i tider då vi talar om nödvattenplaner. Hur klarar vi att hålla denna nivå på service till våra medborgare när vi har minusgrader ett antal månader om året? Frågan kommer då också naturligt om det inte vore på sin plats att läckagekontroll flyttades högre upp på prioriteringslistan. Kan man förebygga läckage undviker man den typen av besvärliga och kostsamma åtgärder.
Kan komma igång med små medel
Utmaningen är att folk ska förstå att man kan börja resan mot att få kontroll över sitt in- och utläckage med ganska små medel, att det viktigaste är att komma i gång. STLK har som målsättning att bidra med detta och stötta VA-organisationer med ett ökat fokus på läckagekontroll.
- Jag hoppas att vi genom olika aktiviteter både kan visa upp ny teknik och visa på vikten av att sätta in insatser på rätt ställen. Det gäller att ta ett helhetsgrepp där läckagesökning kan peka på var insatserna kan göra störst nytta. Målet för STLK framöver är att vi ska blir en inspirations- och kunskapskälla för en mer aktiv läckagesökning i VA-organisationer runt om i landet, avslutar Michael Carlsson.