Mistra InfraMaint - En resa mot smart underhåll
Publicerad: 20 november, 2023
Forskningsprogrammet Mistra InfraMaint har just inlett Fas 2 och samtidigt kommit med en rapport där de presenterar resultaten från Fas 1. De konstaterar inledningsvis att det vid starten av Mistra InfraMaint var få som kunde ana att det bristande underhållet av vägar och järnvägar samt det eftersatta VA-systemet skulle pryda tidningarnas löpsedlar. Nu vet man att investeringarna behöver öka, framför allt inom VA (vatten och avlopp) och väg.
Redaktionen för SSTT har gått igenom slutrapporten och sammanfattar här några av resultaten, genom utdrag ur rapporten, som rör VA. En länk till hela rapporten finns längst ner.
Mistra InfraMaint startades 2018 och är ett forskningsprogram där forskare och kommuner tillsammans ska ta fram verktyg för beslutsstöd, bättre processer och smartare kommunal organisation. Många kommuner vet inte ens riktigt hur stora underållsbehoven är. Det saknas analyser, förnyelseplaner och ekonomisk framförhållning för investeringar. En färsk forskningsstudie visar att det är ovanligt med beskrivningar av förvaltning och utveckling av VA-anläggningar i både budgetar och årsredovisningar.
I slutrapporten för Fas 1 drar man slutsatser om vad som krävs för att man ska kunna avvärja en omfattande kris. Politiker från vänster till höger pratar om satsningar på infrastruktur, men det är inte bara pengar som krävs – ökad kompetens, personalresurser, innovationer, samverkan och starka organisationer är minst lika viktigt. Det är det som Mistra InfraMaint vill bidra till genom sin forskning.
Inom forskningsprogrammet ser man en resa från en konstaterad underhållsskuld till ett smart underhåll som är informationsbaserat, proaktivt samt med en kostnad- och nyttoanalys. Det slutliga målet på resan är att man jobbar med infrastrukturomsorg, något som möjliggör infrastruktur som är hållbar för framtida generationer.
Förbättrat beslutsstöd för befintligt ledningsnät
Den forskning som riktar sig specifikt till VA-ledningsnätet hanterar olika frågeställningar inom Mistra InfraMaint-programmet. Ett projektexempel är att utveckla förbättrat beslutsstöd för befintliga VA-ledningsnät.
Den samhällspåverkan forskningsresultaten från det projektet kan få är:
- Stöd till kommuner i deras arbete med ledningsförnyelse.
- Identifierar dolda samhällskostnader till följd av ledningsbrott.
- Visar hur kostnadsnyttoanalys kan användas vid prioritering av ledningar
Beslutsstöd för hantering av tillskottsvatten
Ett annat projektexempel inom VA handlar om att utveckla beslutsstöd gällande hanteringen av tillskottsvatten, att gå från gömda avloppsnät till full åtkomlighet för smarta beslut. Forskningen handlar bland annat om att angripa utmaningen ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och skapa en modell som kan ligga till grund vid beslutsfattande.
Den samhällspåverkan forskningsresultaten från det projektet kan få är:
- Minskade kostnader för kommuner, samhälle och miljö.
- Helhetsperspektiv på hantering av tillskottsvatten.
- Beslutsstödsmetod som kan integreras i svenska kommuners verksamheter.
Möjligheterna med digitalisering
Även möjligheterna med ny teknik hanteras inom forskningsprogrammet där man bland annat utvecklar en ”Roadmap för digitalisering av VA-organisationer”. Digitala teknologier erbjuder en möjlighet att komma längre med mindre resurser, att bygga en mer integrerad organisation med optimerad drift och produktion, bättre nyttjande av resurser, bättre förebyggande underhåll och effektivare investeringar.
För att lyckas med digitalisering bör arbetet baseras på organisationens verkliga behov. Man bör se på resan som strategisk organisationsutveckling snarare än ett digitaliseringsprojekt.
Den samhällspåverkan forskningsresultaten kan få inom det området är:
- Stöttning i förändringen för ökad digitalisering
- Bättre möjligheter till optimerad drift och produktion
- Mer effektivt nyttjande av resurser
Samverkan och praktisk användning av forskningsresultaten
Genom Mistra InfraMaint byggs ett nytt forskningsfält upp, men det är inte det enda målet för programmet. Ett annat mål är att forskningen och dess resultat sprids till och implementeras av kommunerna. En möjliggörare för att lyckas med båda dessa mål är de kommundoktorander som ingår i programmet. Genom att de verkar och bedriver sin forskning ute hos kommunerna blir de garanter för att programmets forskning är relevant för kommunerna och att kommunerna använder forskningsresultaten i sin dagliga verksamhet. Kommunerna känner att de inspireras och lär av de unga forskarna samtidigt som doktoranderna får direkt feedback på sitt arbete.
Under fas 1 genomfördes även ett samverkansprojekt på temat ”smart underhåll inom VA” där fem kommunala VA-verksamheter träffades regelbundet under sex månader, både fysiskt och digitalt. På träffarna hölls presentationer från experter, diskussioner och samverkansövningar. Deltagarna hade under hela projektets gång tillgång till en kurssida där de kunde hitta referenslitteratur och ta del av föreläsningar igen. Deltagare uppskattade samverkan med andra VA-verksamheter och tyckte att deltagandet i Mistra InfraMaint och samverkansprojektet hade öppnat upp värdefulla kontaktvägar både mot andra VA-bolag och forskningsvärlden gällande frågor kopplat till tillgångsförvaltning men även under processer såsom underhållsarbete, riskvärdering och kompetensförsörjning.
I slutrapporten av fas 1 finns även en genomgång av projekt som fokuserar på tillgångsförvaltning. Rapporten konstaterar bland annat att det finns omfattande behov av underhåll och investeringar i infrastruktur samtidigt som förändringstrycket på infrastrukturen är stort. Kommuner med knappa resurser behöver möta ökade tekniska och administrativa krav samtidigt som de tvingas hantera klimatförändringar och förväntningar på robusthet och samhällssäkerhet. För att klara av de stora investeringsbehoven krävs organisationer med kapacitet att hantera utmaningarna. Tillgångsförvaltning blir således en multisport, där tre aspekter av organisatorisk kapacitet krävs - teknisk, finansiell och institutionell.
Välkommen att läsa hela rapporten här