Tillskottsvatten kostsamt för samhället
Publicerad: 22 augusti, 2023
Bild ur SVU-rapporten Nr 2020:13 - Tillskottsvatten i avloppssystem - nya tankar om nyckeltal
Problemen med tillskottsvatten i ledningsnäten är komplexa och det saknas mycket kunskap om dess påverkan på samhället. Andelen tillskottsvatten varierar mellan kommunerna beroende på faktorer som andel kombinerade ledningar och status på ledningsnätet. I Göteborgs kommun är andelen tillskottsvatten på reningsverket över 50 procent och man beslutade därför att ta reda på mer om problematiken.
Resultatet blev att Anna Ohlin Saletti, började som industridoktorand på Kretslopp och vatten, inom forskningsprogrammet Mistra InfraMaint med forskningsprojektet ”Från gömda avloppsnät till full åtkomlighet för smarta beslut”. Projektet syftar till att identifiera den mest relevanta informationen för att möjliggöra en så god övervakning som möjligt av våra ledningsnät, samt att utifrån den informationen utveckla metoder för hur åtgärder och tillgängliga resurser prioriteras på ett effektivt sätt.
- Här i Göteborg har vi exempelvis en stor andel kombinerade ledningar vilket leder till större mängder tillskottsvatten och ökade kostnader. Ett resultat från min forsknings hoppas jag ska vara att kommunen kommer kunna fatta kunskapsbaserade beslut om hur stor andel av de kombinerade ledningarna som ska bytas ut till två separata, om några alls.
Med tillskottsvatten menar man vatten i avloppssystemet som inte är spillvatten, alltså hushållens vatten från tvätt, disk och toaletter. Tillskottsvatten är i stället regn, smältvatten, inträngande grundvatten och vatten från läckande rör. Det kan ge överbelastningar och utsläpp av orenat vatten, det ökar även belastningen på reningsverken och kan leda till att de behöver byggas ut.
Fokus på risker och beslutsstöd
Hennes forskning fokuserar på att hitta en hållbar nivå för tillskottsvatten och förväntas leda till ett förbättrat beslutsunderlag, effektivare ledningsnätsförvaltning och rening i avloppsreningsverk samt minskad risk för översvämningar och bräddning av orenat avloppsvatten.
- Jag är knuten till Chalmers tekniska högskola och där hör jag till en grupp med fokus på risker och beslutsstöd. Det innebär att jag ska ta ett mer översiktligt perspektiv på alla samhällskostnader, inte bara de som gäller ledningsnäten eller reningsverken.
Hennes senaste forskningsartikel innehåller en modell för att beräkna vad tillskottsvatten kostar för samhället. I nästa steg ska även åtgärder för att minska tillskottsvatten inkluderas i en kostnadsnyttoanalys.
- I kostnadsberäkningarna ingår, förutom interna kostnader så som kostnad för rening och pumpning av tillskottsvatten, även externa kostnader. De inkluderade externa miljömässiga effekterna är koldioxidutsläpp vid ökad energiförbrukning och försämrad ekologisk status på grund av bräddning. En social effekt som tagits med är lidande hos befolkningen på grund av källaröversvämningar men i framtida analyser kan även andra sociala effekter av tillskottsvatten eller tillskottsvattenåtgärder inkluderas så som
extra restider vid schaktning och sämre badvatten vid bräddningar.
En viktig aspekt i forskningen är att ha med frågeställningar kring hur man kan hantera osäkerheter.
- Vi kommer aldrig få fram en absolut siffra som gäller som sanning, verkligheten är osäker och det måste framgå i forskningsresultaten. Exempelvis ligger ledningsnäten under jorden och där kan ingen ha full koll på alla ledningarnas status och påverkan från kringliggande mark.
Ska utvärdera olika åtgärder
Resultaten från den första delen av forskningen kommer sedan läggas ihop med resultaten från del två, som startar till hösten. Den kommer fokusera på en kostnadsnyttoanalys av olika åtgärder som kan vidtas för att minska tillskottsvatten i ledningsnäten.
- Målet med nästa del i forskningsprojektet är att utveckla ett verktyg som ska kunna jämföra olika åtgärder för att minska tillskottsvatten för att se vilket, eller vilka, som är mest lönsamt ur ett samhällsperspektiv.
I kostnaderna för olika åtgärder vill de få med så mycket som möjligt, inklusive rena projektkostnader, CO2-ekvivalenter, samhällskostnader för byggmaterial, trafikfördröjningar vid åtgärder som innebär schaktning och mycket annat.
- Vi kommer ha med både schaktfria åtgärder och de som kräver schaktning, såväl som blågröna lösningar som diken och dammar.
Har även ett SVU-projekt
Inför kommande del av forskningsprojektet inom Mistra InfraMaint påbörjas även ett SVU-projekt från Svenskt Vatten som ska förstärka den praktiska delen av forskningen.
- I det projektet kommer att antal kommuner att testa det verktyg vi ska utveckla och kommunerna kommer även vara mer närvarande och bidra med sina mer praktiska erfarenheter till projektet, vilket känns mycket bra.
Ska även titta på mätmetoder
I en tredje del av forskningen kommer även nyttan och kostnaden med att göra olika typer av mätningar på ledningsnätet att analyseras.
- Även här ska vi göra en typ av kostnadsnyttoanalys där informationen mätningar ger inför ett beslut ställs mot dess kostnader. Vi behandlar även osäkerheter som kan uppstå och hoppas kunna utreda vilka mätmetoder som är mest effektiva ur ett samhällsperspektiv samt var och hur ofta de bör utföras.
Leder ämnesgrupp inom Svenskt Vatten
Anna Ohlin Saletti är också del av en ämnesgrupp inom Svenskt Vatten – Tillskottsvatten och bräddning. Ämnesgrupperna har som syfte att gynna samverkan mellan klustren inom ett visst ämne, samt att försöka undvika att viktiga frågor faller mellan stolarna.
- Ämnesgruppen för tillskottsvatten och bräddning finns till för att överbrygga glappet mellan ledningsnäten och avloppsreningsverken. Frågor som vi diskuterar kan vara om orsaken till tillskottsvatten är att en viss del av de tekniska systemen är underdimensionerad eller att de används fel eller möjligen att de lokala förutsättningarna i form av väder, klimat och geologi är orättvist ofördelaktiga? Och vem har ansvaret för att åtgärda bristerna och till vilken kostnad?
Samtidigt måste frågorna hanteras ur ett helhetsperspektiv där prioriteringar och avvägningar mellan åtgärder behöver göras och hänsyn tas till inte bara ekonomiska utan även sociala och miljömässiga effekter.
- Alla som är intresserade av problematiken kring tillskottsvatten kan gå med i nätverket som drivs av ämnesgruppen. Vi har ett par möten per år där vi delar erfarenheter om aktuella projekt och diskuterar olika tillskottsvattenrelaterade ämnen. Är man intresserad är det bara att kontakta mig och gå med i nätverkets LinkedIngrupp, avslutar hon.
Länk till LinkedIngruppen för ämnesgruppen: https://www.linkedin.com/groups/12591237/