EurEau vaddå? Svenskt Vatten benar ut medlemsnyttan med EurEau

EurEau huserar i Bryssel och representerar där 37 branschorganisationer runt om i Europa. Det som sker här kan kännas långt bort från vatten- och avloppsfrågorna ute i kommunerna. Fast i själva verket är det besluten som fattas här som har störst påverkan på det dagliga arbetet i Sveriges VA-organisationer.

Hur ser kopplingen mellan Svenskt Vatten och EurEau ut?

- Enkelt uttryckt: EurEau är som Svenskt Vatten fast på Europa-nivå. Vi har en nära relation och ett gott anseende inom organisationen, vilket ger oss en stark röst i förhållande till vår storlek. Vi är representerade inom både dricksvatten, avlopp och ekonomi/juridik genom EurEaus tre olika expertkommittéer.

Hur stärker engagemanget i EurEau Svenskt Vattens arbete på hemmaplan?

- Genom EurEau får vi tillgång till information, kontakter och kunskap – viktiga faktorer för att kunna vara med och styra utvecklingen i tidiga skeden. Vår närvaro och informationsinhämtning gör att vi i vissa frågor har mer och bättre information än våra nationella politiker och myndigheter. Det här förstärks ytterligare av att vi nu har ett eget kontor i Bryssel. Att vi håller koll, har ett brett kontaktnät och får tillgång till kompetens kommer väl till användning i Sverige, exempelvis när det gäller medlemmarnas beredskap inför kommande regelverk som påverkar investeringar och kompetensförsörjning.

Hur kan Svenskt Vatten använda EurEau för att föra ut viktiga frågor?

- I vissa fall kan vi styra vad EurEau ska ta för position i dialogen med EU:s institutioner kring viktiga frågor. Det gör vi genom att engagera oss i arbetsgrupper och, i den mån vi kan, sätta oss som sammankallande. När EurEau bestämmer sig för en position innebär det att alla länder i hela EU talar med samma röst, en röst som då blir mycket starkare. Det här ger oss också en hävstång för argument som gynnar våra medlemmar.

Finns konkreta exempel på hur arbetet har hjälpt medlemmarna?

- Tidshorisonten är ofta långt för EU-processer och den direkta effekten av vårt arbete är ibland är svår att se. Arbetet på EU-nivå pågår dock dagligen.

Ett konkret exempel är Avloppsdirektivet. Redan för fem år sedan tog vi initiativ till en konsultstudie för att hitta argument och modeller för ”Extended producer responsiblity” – det vill säga att förorenaren betalar tillsammans med ett starkare uppströmsarbete. När förslaget till Avloppsdirektivet presenterades, kunde vi se att det innehöll flera punkter kring just detta. Om dessa genomförs handlar det om mångmiljonbelopp som vi hjälpt till att säkra för svensk VA.

Det nyligen beslutade Dricksvattendirektivet är ett annat exempel. Det första utkastet från EU-kommissionen var ganska risigt medan det slutgiltiga förslaget skapar ett bra ramverk för framtidens dricksvattenproduktion i Sverige och Europa.

Kan medlemmarna påverka vad som sker i EurEau?

- Ja, exempelvis via arbetet i EurEaus tre kommittéer, där vi vanligen har en medlem med i varje grupp. Att som medlem medverka i en expertkommitté är ett långsiktigt åtagande som löper över flera år då vi deltar tillsammans på möten och i förberedelser.

Alla medlemmar är dessutom med och påverkar indirekt, exempelvis genom branschdata som rapporteras in i VASS. Det är en enorm styrka att vi relativt snabbt kan redovisa faktaunderlag för att underbygga våra positioner. Utöver det lägger vi alltid ut våra preliminära remissvar på hemsidan för att ge medlemmarna möjlighet att komma med inspel och lokala perspektiv.

Vilka är de främsta frågorna du vill driva som ordförande?

- De konkreta frågorna som jag lyfte under mitt installationstal handlar om behovet av uppströmsarbete, klimat och resurseffektivitet, säkerhet och resiliens, samt långsiktig finansiering.

Minst lika viktigt är att hålla ihop federationen och värna alla medlemmar. Det handlar om att lyssna, göra avvägningar och kompromisser så att alla länders olikheter beaktas på ett bra sätt. Jag utvecklar detta lite mer i min ansökan till presidentskapet som går att läsa här.

Vad händer härnäst?

- Under de närmaste månaderna kommer Avloppsdirektivet att utformas och vi förväntar oss att det slutgiltiga förslaget läggs fram strax efter årsskiftet. Under hösten kommer jag även att ha dialogmöten med alla EurEaus medlemsländer för att lägga grunden för revideringen av EurEaus strategi under 2024.

Nästa år är det också EU-val, något som är viktigt då vi får en ny kommission och ett nytt parlament som sätter sin prägel på arbetet. Här måste vi positionera oss strategiskt. Ytterst handlar min vision om att Europas vattensektor ska utgöra en tungviktare vid beslutsfattande inom EU. Det innebär att ingen vare sig vill eller kan runda våra ståndpunkter när beslut tas inom olika politikområden.