P116 är ett mycket bra verktyg

Publicerad: 6 juli, 2023

BIld: Mattias Palo

BIld: Mattias Palo

Efter över tjugo års arbete med VA-ledningsnät, både på kommuner och som konsult, konstaterar Mattias Palo att publikationen P116 är en bra stomme att bygga sitt förnyelsearbete kring. Följer man stegen i den får man en bra första överblick av vad man har och vad som behöver göras.

Idag arbetar han som konsult på Tyréns i Kalix, tidigare jobbade han i många år på Tekniska verken i Linköping och dessförinnan på det kommunala bolaget i Umeå. Han upplever att allt fler kommuner tar hjälp av konsulter för att komma i gång med sitt förnyelsearbete av ledningsnäten.

-        Så här i efterhand inser jag att jag kanske satt alltför länge ensam på kammaren på kommunen och försökte hitta alla lösningar själv. Nu när jag fått ett bredare perspektiv, både genom att ha jobbat på flera olika kommuner och genom mitt arbete som konsult, ser jag fördelarna med att ta hjälp tidigt i processen för att komma i gång.

Mattias Palo berättar att de vanligaste förfrågningarna de får är just att fungera som ett stöd när en kommun vill komma i gång med att ta fram en förnyelseplan.

-        De vet att VA-systemen behöver förnyas men vet inte riktigt var de ska börja, de har kanske också hört talas om P116 men vet inte vilka delar som passar för deras kommun. Där kan vi komma in och ge en mer oberoende syn och bedömning av hur de kan komma i gång, hjälpa dem att tolka de olika data de med stor sannolikhet redan har och se var det är bäst att börja.

Kompetensbrist stort problem

Under alla åren inom VA ser han resursbrist hos kommunerna som det största problemet för att jobba mer strukturerat med VA-ledningsnäten.

-        Jag skulle nog säga att det främst är en brist på kompetensresurser som är det största problemet, även om brist på pengar naturligtvis också spelar stor roll. Framför allt ute på mindre kommuner är det svårt för personalen att hinna med allt, det blir mest akuta utryckningar för att laga läckor. Större kommuner som Linköping har bra med resurser, men här i Kalix exempelvis handlar det mest om att få vardagen att gå ihop, så mycket långsiktigt arbete hinns inte med.

Det är i det perspektivet han ser en publikation som P116 som ett mycket bra hjälpmedel för att komma i gång och ta fram en förnyelseplan.

-        Den har en tydlig kapitelindelning som man kan följa stegvis, lägger man ett par månaders jobb på att försöka utföra de olika stegen så kan man få en stomme till förnyelseplan som man sedan kan förfina allteftersom. Det viktiga är att få en översiktlig bild på både var ledningar, brunnar och andra objekt finns och statusen på dem.

Tydliga steg att följa

Det första steget är att göra en nulägesanalys, att samla in alla tillgängliga data om ledningsnätet, vilka material olika ledningar är tillverkade i, hur gamla de är och var det förekommit läckor, och andra driftstörningar under de senaste åren.

-        Mycket av sådan information finns redan på plats och för att tolka de data man har är ett råd att rapportera in sina data i Svenskt Vattens databas VASS. Till den rapporterar kommuner i hela Sverige in sina data och där kan man få en bra första bedömning av statusen på de egna ledningarna, hur man ligger till i förhållande till andra.

När nulägesanalysen är gjord behöver man ta fram en prioriteringsplan för att få en förståelse för var man behöver börja med förnyelsearbetet.

-        Det finns en hel del digitala modeller man kan ta hjälp av för att få information om var det är troligt att läckor kan uppstå och var läckor är mest kritiska, med stora samhällskostnader om de uppstår.

Bidrar till ny syn i organisationen

Mattias Palo pekar också på vikten av att få in ett nytt sätt att tänka i organisationen, att börja se mer långsiktigt.

-        Min erfarenhet är att om man sätter i gång ett arbete med att ta fram en förnyelseplan och gör nulägesanalyser, prioriteringsplaner och annat så involveras folk på olika håll i organisationen. De börjar då uppmärksamma nya saker och får en känsla för vad som krävs för att nå dit man vill.

Han lyfter återigen P116 som ett väldigt bra verktyg att använda för den processen.

-        Utan att gå igenom de olika stegen i P116 är det svårt att få en uppfattning om vad man har och vad som behöver göras. Våra ledningsnät blir bara äldre och äldre och det blir bara fler och fler akuta läckor att ta hand om, så förr eller senare kommer alla till en punkt där de behöver byta arbetssätt. Mitt råd är att använda P116 för att komma i gång med det arbetet i tid innan underhållskostnaderna blir för höga.

Schaktfria metoder effektiva

Som konsult har han hjälpt ett antal kommuner med den första förnyelseplanen, när den väl finns på plats kommer frågorna om hur förnyelsearbetet ska gå till.

-        Där är det viktigt att hitta helheten, vad som är mest effektivt ur alla aspekter, och då landar vi ofta på olika schaktfria tekniker när förutsättningarna passar för det. Planerar man arbetet blir det lättare att använda sådana metoder, vid akuta läckor eller kollapser blir schaktning alltid nödvändigt.

Han konstaterar också att rörinspektion och filmning av ledningarna är viktiga delar i förnyelseplaneringen, en bra hjälp för att få en uppfattning om det skick i vilket ledningarna befinner sig i.

 

 

Ylva Sjönell