Organisatoriska faktorer viktiga för förändring

Publicerad: 19 mars, 2023

Diskussioner på workshopen som EURO-SAM arrangerade i Luleå.   Bild: Fredric Cherqui

Diskussioner på workshopen som EURO-SAM arrangerade i Luleå. Bild: Fredric Cherqui

Att det råder brist på underhåll av landets VA-system är många överens om, frågan är hur man kan komma till rätta med det. Förutom nya tekniska verktyg som bidrar till effektivare underhåll och förnyelse krävs även organisatoriska förändringar för att förnyelseplaner ska bli verklighet.

Det konstaterar Martin Bjarke som sedan ett par år jobbar på VA Syd som industridoktorand inom forskningsprogrammet Mistra InfraMaint, hans forskningsprojekt fokuserar på beslutsstöd för tillgångsförvaltning (underhåll och förnyelse) av avloppsledningsnätet.

-        Jag har tidigare jobbat med riskhantering och olika typer av beslutsstöd, dock inte inom VA-branschen, och tyckte att annonsen om doktorandtjänsten kändes väldigt intressant. Det blev lite fördröjningar i början av projektet så det som var den ursprungliga projektbeskrivningen har vi fått formulera om på grund av ny forskning som tillkommit inom området.

När Mistra startade forskningsprogrammet InfraMaint var ett syfte att höja kunskapen i Sverige när det gäller underhåll och förnyelse av infrastruktur generellt och projekten har spridits ut på flera olika universitet. Flera av projekten riktar sig mot VA-branschen i Sverige.

Flaskhalsar inom organisationer

Under början av projektet har Martin Bjarke genomfört en del inledande studier och det han har kunnat konstatera hittills är att det verkar som de största flaskhalsarna för ett effektivare underhålls- och förnyelsearbete av avloppsnätet i dagsläget främst är organisatoriska.

-        Teknikutvecklingen har gått snabbt de senaste åren och nu finns verktyg för att analysera ledningsnätet och peka ut ledningar som skulle behöva åtgärdas, det finns också konsulter som erbjuder sig att hjälpa till med sådana analyser. Där det ser ut att finnas mest potential för utveckling är att i de olika VA-organisationerna bli bättre på att använda tillgängliga verktyg och att veta vilka verktyg som faktiskt ger ett mervärde för just deras organisation. Man behöver prioritera och styra resurser dit de behövs och även få till en effektiv organisatorisk struktur som kan se till att arbetet sker ute i praktiken.

Fick nya perspektiv på EURO-SAM workshop

För att samla mer kunskap och förståelse för hur andra länder jobbar med dessa frågor deltog han på en workshop som EURO-SAM genomförde på Luleå tekniska universitet. EURO-SAM (European Sewer Asset Management) är ett nätverk för forskare med syfte att dela forskningsresultat och öka samarbeten, både när det gäller tekniska metoder och strategisk planering inom tillgångsförvaltning av avloppsnät.

-        Det är alltid lärorikt att få lite perspektiv från andra länder och en spaning är att det i vissa länder i Europa finns tydligare myndighetskrav på VA-organisationer när det gäller förvaltning av ledningsnäten. Forskare i Finland och Norge verkar se behov av organisatoriska förändringar som viktiga för att nå fram till ett effektivt underhålls- och förnyelsearbete, medan forskningen i andra delar av Europa fokuserar mer på tekniska verktyg.

Olika specialområden

På EURO-SAM mötet presenterades även arbetet med en ny bok där forskningen inom Urban Drainage Asset Management ska sammanfattas. Arbetet leds av forskare från Tyskland, Frankrike, Nederländerna, Storbritannien, Norge och Portugal. Forskning och utveckling sker givetvis över hela världen, men Europa ligger relativt långt fram.

-        I Frankrike och Tyskland finns större konsultbolag som tagit fram verktyg för att arbeta med data, insamling och analyser. Där finns stora behov och även resurser att jobba med detta. Även Portugal, Norge och Nederländerna har som lite mindre länder legat långt fram inom forskning och utveckling inom tillgångsförvaltning av ledningsnät, med lite olika specialiteter.

Britterna verkar ligga längst fram när det gäller utveckling av robotar för inspektion av ledningar och nya sensorer. I Luleå har man också aktiva forskare inom området, med exempelvis samordning av underhåll mellan olika typer av infrastruktur som finns nedgrävd i gator.

-        Utomlands drivs utvecklingen mer genom myndighetskrav, vilket verkar vara fallet exempelvis i Tyskland och Nederländerna, medan det i Sverige verkar bygga mer på en tillit till att VA-branschen sköter det själva på ett bra sätt. Med ett åldrande ledningssystem och även förändrade krav på systemet behöver även organisationerna utvecklas, ett ämnesområde som fått utrymme inom Mistra InfraMaint.

Hur kan VA-branschen bli mer effektiv

Att han själv kommit fram till att fokus för hans arbete som industridoktorand kommer ligga mer på organisationsfrågor bygger på att han under de inledande studierna och intervjuerna han genomfört har identifierat att det är där många frågor hamnar.

-        Det har ju relativt nyligen tagits fram material av Svenskt Vatten som är tänkta att stötta VA-organisationerna med underhåll och förnyelse av ledningsnät i publikationerna P113 och P116. Det skulle vara intressant att undersöka om och hur de används i praktiken. Når de ut och hjälper de VA-organisationer att arbeta mer strategiskt? Saknas något? Kan de kompletteras med mer avancerade datorbaserade verktyg och vad har olika organisationer för kapacitet att tillgodogöra sig den kunskap och de verktyg som redan finns tillgängligt. Svar på de frågorna kan jag förhoppningsvis återkomma med när jag kommit längre i mitt projekt, avslutar Martin Bjarke med ett leende.

 

 

 

Ylva Sjönell