VA kan inspireras av järnvägsbranschen
Publicerad: 13 december, 2022
Bild: David Nilsson, docent på KTH. Fotocred: KTH
Järnvägsbranschen kan ha en del erfarenheter att dela med sig av till VA-branschen när det gäller underhållsplanering. Samtidigt finns viktiga skillnader som gör att erfarenheter från järnvägsområdet inte kan användas rätt av.
En som jobbat mycket med infrastrukturfrågor är David Nilsson, docent vid KTH och forskare inom programmet Mistra InfraMaint.
- Inom järnvägsområdet har man kommit betydligt längre när det gäller exempelvis informations- och datadriven underhållsplanering där statusrapporteringen ges löpande från många olika sensorer och övervakningssystem. Där tror jag VA-branschen skulle kunna hämta en hel del inspiration.
VA-branschen alltför fragmenterad
När det gäller skillnader mellan branscherna lyfter han fram tre områden som kan ha betydelse vid kunskapsöverföring mellan branscherna:
- Inom VA är det lokala eller regionala aktörer medan det inom järnvägen är nationella eller europeiska. Det innebär att järnvägsområdet är betydligt mer känsligt för spridningseffekter av ett eftersatt underhåll på någon sträcka, man måste därför hela tiden titta mer på stora systemeffekter i underhållsplaneringen. Underhållsstrategier inom VA behöver inte ta samma hänsyn, om en vattenledning går sönder påverkar det bara ett lokalt område, vilket gör att ledningsnätsägarna inte tvingas arbeta lika förebyggande.
- Inom järnvägsområdet finns ett nationellt förvaltningssystem medan VA-branschen är mycket fragmenterad, uppdelad på många olika kommuner och/eller regioner, vilket bland annat påverkar förutsättningarna för underhållstrategier och möjligheterna att samordna standarder, kostnadsmodeller och annat.
- Det är ett större fokus på säkerhetsfrågor inom järnvägsbranschen, en bro får inte rasa. Där finns möjligheter för VA-branschen att inspireras av de strategier och den planering som görs gällande underhållet med bland annat insamling av data från exempelvis alla tågsätten som rullar på spåren. Genom att fånga upp signaler som ett förändrat ljud i tågsätten kan de få information om att underhåll krävs på en viss sträcka av spåren. Den informationen delas mellan både privata och statliga aktörer, ett större sådant samarbete tror han skulle vara till gagn också för VA-branschen.
Användarna kan ge värdefull information
David Nilsson ser också framtida möjligheter för VA-branschen att samla in information från användarna av VA-system, exempelvis om vattnet börjar smaka lite annorlunda, trycket blir sämre och/eller data från smarta mätare.
- Just samarbetet mellan den offentliga och privata sektorn har man utvecklat långt inom järnvägsbranschen, alltifrån tillverkare av tåg till trafikoperatörer. Där ligger VA efter, genom att samverka mer med privata aktörer som tjänsteleverantörer och entreprenörer kan de öka innovationstakten. Det handlar också om att samverka kring större forskningsprogram, något järnvägsbranschen är mycket bra på.
En anledning till varför det inte finns en mer aktiv samverkan mellan privata aktörer och de kommunala/regionala inom VA-branschen tror han kan vara det kommunala monopolet.
- Jag tror VA-branschen kommer behöva skapa ett mer aktivt innovationsekosystem framöver med många aktörer med olika perspektiv. Ett typiskt VA-projekt idag bygger ofta på ett VA-bolag och sedan kanske en privat aktör och lösningen som tas fram är avsedd för en specifik kommuns förutsättningar. Det innebär att det inte blir en lösning som sedan någon annan kan bygga vidare på och hitta nya innovationer kring. I stället fastnar lösningen och kunskapen ofta hos en enskild kommun, och är det en mindre kommun stannar också ofta kunskapen hos en enda person. Det gör VA-branschen både sårbar och trög.
Innovation kräver en större marknad
Han tror det vore en stor fördel om alla kommuner i Sverige kunde skapa en gemensam marknad som kan driva utveckling av gemensamma standarder.
- Den typen av större marknad krävs för att privata aktörer ska våga ge sin in med investeringar och driva innovativa lösningar. Inom järnvägsområdet enades EU 2010 om att järnvägen är en viktig plattform för att kunna skapa en gemensam ekonomisk marknad och man strävar efter det mot enhetlighet med standarder inom teknik, data och ekonomi inom järnvägsområdet.
Ett exempel där VA-branschen skulle kunna inspireras av järnvägsområdet är enligt David Nilsson när det gäller den gemensamma kostnadsmodell mellan länder inom EU som har utvecklats efter 2010.
- Inom VA skulle man kunna utveckla en gemensam kostnadsmodell för exempelvis LCA-analyser som idag räknas på helt olika sätt i olika kommuner, om det görs över huvud taget. Jag tror det skulle vara en stor fördel att kunna jämföra den typen av kostnader mellan kommuner för att se vilka lösningar som är mest effektiva.
Rapport kommer under våren
Inom programmet Mistra InfraMaint har man samlat och sammanställt information om smart underhåll inom det europeiska järnvägsområdet under våren kommer en rapport från det projektet som kan inspirera andra branscher inom underhållssidan, den kommer finnas på www.mistrainframaint.se .
- Där finns en guldgruva med kunskap inom bland annat datadriven underhållsplanering, kompetensutveckling och standardisering till nytta för både forskare, HR och förvaltningschefer, förklarar David Nilsson.
På KTH forskar de nu på smarta underhållsmetoder, beslutsstöd och datadriven prediktion inom VA-området.
- Det är en direkt fortsättning på det som gjorts inom Shift2Rail och vi drar nytta av de erfarenheter som samlats där och ser vad som går att överföra till VA-området, vilket är en hel del.