Jan Bjerkesjö slutar som redaktör för SSTT

Publicerad: 20 december, 2021

Mer tid för strövtåg hemma på Gotland blir det säkert nu för Jan och hustrun Helena, som här vid Gamle Hamn på Fårö.

I och med årsskiftet slutar Jan Bjerkesjö som redaktör för SSTT, något han har arbetat som sedan januari 2018.

- Jag slutar inte för att jag har ledsnat på NoDig-metoder. Det beror helt enkelt på att jag fyller 65 år och tänker ta det lite lugnare framöver.

SSTT redaktion inledde sitt arbete i januari 2018 med Jan Bjerkesjö som redaktör, Odd Borgestrand norsk journalist, Espen Killingmo representant för norska arbetsgruppen inom SSTT, samt Bonnie Brandt representant från den svenska arbetsgruppen. Av dessa är det Odd Borgestrand som är kvar efter nyåret.

- Jag visste i princip ingenting om NoDig-metoder när arbetet inom SSTT redaktionen inleddes, men med 44 års erfarenhet av journalistik, information, kommunikation och redaktörskap så är jag nöjd över det arbete som jag och andra lagt ned för att sprida kunskapen om NoDig. Jag tycker ärligt att vi har gjort ett bra jobb.

Jan Bjerkesjö började som journalist 1978 på Nya Kristinehamns-Posten, blev chefredaktör för Värmlandsbygden tio år senare. 1992 blev han redaktionschef på Gotlands Tidningar och 2006 förlagschef för ElektronikBranschen. Sedan 2013 har han enbart arbetat på uppdrag i egna företaget Bjerkesjö Media&Design.

- Helt slutar jag inte jobba i och med årsskiftet. Jag behåller några uppdrag tills vidare eftersom jag fortfarande tycker det är väldigt roligt att arbeta. Det som gör att jag minskar på antalet uppdrag är att vi köpt hus i Italien som behöver renoveras under 2022. Och då tror jag att jag kommer att behöva vara på plats.

Vad kommer han att sakna mest från tiden med SSTT?

- Först det goda samarbetet jag har haft med Odd Borgestrand. Vi har båda varit med ganska länge inom journalistiken och talar samma språk på det sättet. För det andra kommer jag att sakna att följa teknikutvecklingen som NoDig-metoderna innebär på första parkett. Jag är helt övertygad om att utvecklingen kommer att gynna NoDig på alla sätt framöver, inte minst med tanke på miljö- och klimatfrågorna, men även ekonomi och att metoderna i mycket liten grad påverkar omgivningen rent konkret. Det finns väl ingen som vill sitta i oändliga bilköer till exempel som följd av att gatan grävts upp?

- Jag hoppas och tror att NoDig-metoderna blir allt mer använda och får genomslag bland ledningsnätsägare i både Sverige och Norge. Jag tycker SSTT gör ett bra jobb här och det måste få fullt genomslag framöver, till gagn för alla.