Smart realtidsövervakat VA-system i Kristianstad

Publicerad: 14 april, 2021

Bilder: Magnus Lindgren, VA-ingenjör i Kristianstad kommun. En fyndig medborgare löste sitt felkopplade stuprör genom att göra om en gammal sillatunna till regntunna. Ledningsinventering som utförs med rök, färg och filmning. Ett nyanlagt dike i Fjälkinge som ersatt en tidigare kulverterad sträcka. Uppströms detta dike har det svämmat över på ett stort antal fastigheter innan detta dike anlades vilket upphört efter att diket färdigställts sommaren 2020.  Syftet med arbetet i Fjälkinge var att bli kvitt översvämningarna samt att minska andelen tillskottsvatten. Foto Kristianstad kommun.

Vatten- och avloppssystemet i Kristianstads kommun ska bli smart. 550 sensorer i nätet ska lokalisera och rapportera fel samt varna när det finns en översvämningsrisk. Projektet är det enda av sitt slag i Sverige och Kristianstad kan bli ledande på området.

- Vi hoppas att kunna skapa ett verktyg som kommer att kunna realtidsövervaka hela vårt spillvattennät, säger VA-ingenjör Magnus Lindgren.

 

Det här är ett projekt som utförs inom Strategiska innovationsprogrammet i&T Sverige, en gemensam satsning av Vinnova, Formas och Energimyndigheten. I projektet samarbetar Kristianstads kommuns VA- och IT-avdelningar med C4 Energi och Högskolan Kristianstad. 

Larmar och rapporterar

Målet är att ha en digital plattform som sänder ut larm och rapporterar konstruktionsfel i VA-nätet. Plattformen ska också ta in väderprognoser via SMHI:s vädervarningar som komplement. Till exempel får medborgare som har fastigheter med risk för källaröversvämning larm om kommande höga flöden. De 550 sensorerna ger signaler till kommunen att tömma sina spillvatten-system för att frigöra plats för regnvatten.

Kristianstads kommun kommer även att ha koll på alla bräddpunkter. Bräddning är en normal systemfunktion för att förhindra att avloppsvatten går baklänges om ledningarna blir överfulla. Om det gör det riskerar vattnet att tränga upp i golvbrunnar och gatubrunnar och orsaka översvämningar. Bräddning sker framförallt i samband med kraftigt regn och snösmältning eller vid höjda vattennivåer i samband med storm.

Mätningar i VA-systemets flöde medför att det går att precisera var inläckage av tillskottsvatten, det vill säga vatten som inte ska vara i avloppsnätet som kan komma från läckande ledningar eller felkopplade dräneringar. Minskat tillskottsvatten är en stor kostnadsbesparing för alla kommuninvånare. Det samma gäller för uteblivna översvämningsärenden som drabbar både kommunen och medborgare.

Utplacering och monteringen av de 550 mätenheterna ska vara klar till hösten 2021. Parallellt pågår datainsamling, analys support av mätenheter under hela året. Under 2022 analyseras den information som mätenheterna samlat in. Kristianstads kommun kommer även att sprida information om resultat och kunskap.

Föredrag på RÖK

På Rörnät och klimats webinar höll Magnus Lindgren, VA-ingenjör i Kristianstads kommun, ett föredrag om projektet.

- Jag är anställd för att till 100 procent endast arbeta med tillskottsvatten. Vi har en metodik som är fastslagen i TN för likabehandlingsprincipen. Jag selekterar lagom stora områden att arbeta med, det kan vara en stadsdel eller en by av lämplig storlek. 

För att välja område tas mycket tips in från de som arbetar ute i driften som ofta vet vart det kan finnas problem, men hänsyn tas även till tidigare gjorda undersökningar. När ett område är utvalt monteras mätare ut på valda delar för att ringa in området. 

- Vi mäter regn, flöde och grundvattennivåer. I detta läget utförs en ledningsinventering av hela området. Här ges en direkt återkoppling på vilka fastigheter som är felkopplade och som kommer att få tidsställda krav om rätt koppling. Alla överläckage och lösningar för att kunna omhänderta det framtida ökade flödet i dagvattenledningarna utreds och färdiga handlingar delges vår utföraravdelning som byter brunnar, gräver dagvattenmagasin mm. 

När kommunen är klar med sina åtgärder samt att alla fastighetsägare kopplat sig rätt görs en slutrapport där det förväntade resultatet förhoppningsvis är det förväntade.

Hur länge har ni jobbat med smart realtidsövervakning av VA-systemet?

- När jag startade i Kristianstad kommun i maj 2019 så var den enda flödesmätningen som förekom vissa punktmätningar som konsulter skötte. Vi köpte in lite egen utrustning och började själva mäta i liten skala. Vår IT-enhet och jag kom i kontakt och vi utvecklade ett projekt där våra mätningar visades i en egen plattform. Alla signaler fångas upp av vårt LORA-wan nät. Detta pilot projekt utvecklades övergick i januari 2021 till att bli ett finansierat av Energimyndigheten, Formas och I&T Sverige Fullskaligt Vinnova-projekt

Hur kommer den övervakningen att vara organiserad och uppbyggd?

- Vi kommer att under två års tid placera ut över 500 flödesmätare, 25 grundvattenmätare och lika många regnmätare. Alla bräddpunkter kommer att mätas. När själva monteringen är utförd kommer Högskolan Kristianstads IT-program att skapa ett verktyg som analyserar tillskottsvatten. Till detta verktyg kopplas även SMHI:s väderprognoser samt havsnivån och nivåerna på alla berörda vattensystem runt Kristianstad samt stadens kanalsystem.

 Vilka resultat hoppas ni uppnå?

- Vi hoppas att kunna skapa ett verktyg som kommer att kunna live-övervaka hela vårt spillvattennät som sammanlänkats med yttre påverkningsfaktorer som regn, grundvatten, väderprognoser, havs-, kanal- och sjönivåer. Detta verktyg skall kunna ge larm till räddningstjänsten och vår egen personal att agera samt meddela utsatta medborgare vars källare bör tömmas innan den svämmar över. Verktyget är även tänkt att ligga som underlag för utredningar av byggandet av till exempel en ny pumpstation.

Hur stort har problemet varit och vad är målet?

- Vi bygger ett nytt reningsverk i Kristianstad som är dimensionerat för 2000m3/h, men uppnådda flödestoppar på 5000 m3/h är ett problem. Målet är att hela kommunen genomgår en utredning av förekomsten av tillskottsvatten och åtgärder sätts in.

 

Läs mer

Jan Bjerkesjö