RÖK: Så jobbar SVOA med tillskottsvatten
Publicerad: 25 mars, 2021
På digitala rörnät och klimatkonferensens sista dag var en programpunkt hur Stockholm Vatten och Avfall jobbar med tillskottsvatten. Tillskottsvatten var också temat för hela den sista dagen. Sofia Spaak berättade om hur man arbetar i Stockholm och hur den pågående utredningen har strukturerats upp.
Startskottet för arbetsgruppen inom SVOA blev det nya miljötillstånd man fick 2017 och fick skarpt läge 2019. Arbetet fokuserar på vilka åtgärder som kan göras för att minska tillskottsvatten och i miljörapporten som ska sammanställas följer man upp effekten av de åtgärder som gjorts. Arbetsgruppen har att titta på åtgärdsplaner, övergripande mål, färdplan och målbild för de närmaste fem åren.
SVOA har tre reningsverk inom sitt område och i stort handlar tillskottsvattnet om 36 procent.
- Bromma är det verk som har störst problem där tillskottsvattnet utgör 48 procent. Men egentligen säger det inte så mycket om problembilden, menade Sofia Spaak.
SVOA har arbetat med att förfina bilden genom att anaysera pumstationsdata och fördelningen mellan snabbt och långsamt tillskottsvatten. Här har värdena variet mellan 24 och 85 procent på olika platser och vid olika mätningar inom ledningsnätet.
- Genom det nya dricksvattendirektivet har vi nu att förhålla oss till regler och hur vi ska ta oss an problematiken.
Även om konkreta resultat ännu inte kommit fram i högre grad så menade Sofia att man nu i SVOA fått mer kunskap om sina vatten och avloppsystem. Genom att involvera drift- och underhållsorganisationen så blir det ”win-win” genom att visa på effekter av läcksökning.
Arbetsgruppen började för ett och ett halvt år sedan titta på hur man kan kvantifiera andelen dricksvatten i spill och bedöma användbarheten av de data man får fram.
- Utmaningen är att fånga upp läckor som uppstår där vi kan undersöka i rätt tidsfönster och rätt väderförhållanden.
Genom flödesmätningar och AI-analyser tittar man på inläckage i avloppsystemet och hoppas därmed hitta mindre läckor som inte upptäckts tidigare. Dessa lagas och man kan sedan mäta effekten av åtgärder innan flödesmätaren plockas ned.
Sofia Spaak visade på mätningar från Tranebergsverket som visade på tillfällen då läckor uppstått.
- Det som återstår är att räkna mer noggrant på hur mycket som läckt ut samt inläckage. I framtiden vill vi arbeta smartare och få fram en modell för det totala dricksvattenläckaget som underlag för miljörapporten.
En mer avancerad modell för överläckage ska specifiera platser, som prioriteringsunderlag för insatser och förnyelseplanering. Modellen och datainsamlingen ska ge en ökad förståelse för hur ledningssystemen ser ut.
- Framöver ska vi jobba mer proaktivt och det finns en stor potential inom IT att få fram bättre analyser och smartare system och mätare i fält. En annan sak vi lärt oss är att samarbeta mellan fler avdelningar är något som gett positiva resultat.