”Vi ska locka unga att satsa på VA-branschen”
Publicerad: 18 januari, 2021
Har man varit länge i branschen blir man gärna kvar, säger Mats Lindberg, VA-chef i Nyköpings kommun. Foto Nyköpings kommun.
De största utmaningarna för ledningsägare idag är att motivera våra uppdragsgivare genom att presentera bra underlag till varför taxan behövs höjas, detta måste genomsyra alla partifärger. Vi inom VA jobbar långsiktigt. Att kunna ge blivande VA-människor en bra start så att det är lockande att satsa på dessa yrken. Det säger Mats Lindberg, VA-chef på Nyköpings kommun, som svar på vilka som är de största utmaningarna som ledningsägare står inför idag.
Mats Lindberg har erfarenhet från många år inom VA-branschen och har även arbetat inom SSTT:s arbetsgrupper. Nu närmar sig pensioneringen, men helt tänker han inte sluta.
Beskriv din bakgrund inom VA i allmänhet och chefsrollen i Nyköping i synnerhet.
Jag har en treårig bygg- och anläggningsteknisk utbildning i botten. Jag startade som utsättare på en arbetsavdelning där det var mest nybyggnation av VA och även en del gator. Senare blev det en tjänst som verkmästare inom samma avdelning för nybyggnad, fortsatte som förste verkmästare med tillägget underhåll som ansvarsområde för den tjänsten. Sedan började vi med DUF (drift och underhållsplanering) i slutet av 1980 talet och in på 1990-talet. När datorerna gjorde sitt intåg samlade vi data för att kunna utveckla arbetet med saneringsplaner. Vi insåg nog inte vilket behov av personal och arbete detta skulle medföra. Det behövdes politiskt mod att börja höja taxor för genomförande, vilket med visst motstånd dock genomfördes, men först in på 2000-talet så reinvesteringarna kunde ökas. En bidragande orsak var stora vattenläckor med många drabbade abonnenter.
Nästa steg var att jag blev driftchef, vilket innebar ansvarsområdet produktion och underhåll för VA, gator, park- och Idrottsplatser. En ganska spretig tid som varade cirka tre år. Därefter omorganisation igen och åter till projektledare för VA-nybyggnation. Intresset för schaktfritt tänkande påbörjades med alla fördelar som det medförde. Vi var tidigt ute med att använda de olika metoderna, vi satsade mycket på inläckande spilledningar i början, sedan kom även vattenrenovering in i bilden. Vi körde en hel del styrd borrning, hammarborrning med mera. I samma veva blev jag invald i svenska arbetsgruppen för SSTT och sedan även den nordiska arbetsgruppen, vilket var intressanta år. Sedan VA-chef i totalt 10,5 år. Där gäller det att inom kommunenens investeringstak motivera till utrymme för investeringar i infrastruktur. Vi har lyckats få en bra investeringsram, politiken har haft god insikt om att vi behöver höja vår VA-taxa utifrån våra presenterade renoveringsplaner. Vändningen kom 2011.
Hur skulle du vilja beskriva de förändringar som VA-branschen upplevt under din tid?
De främsta förändringar är till exempel från ledningsbyggande med lösflukter, betongrör och tytonrör (gj), grävmaskiner med skopa utan tillbehör, VA-verk som inte hade någon större styrning - där gällde mycket manuell drift. Från pappersritningar till maskinstyrning på grävmaskiner och en fungerande VA-bank. Hjälpmedlen är många i dag samt materialutveckling, styrning av verk och PST.
Det som saknas ibland är yrkesstoltheten för vad som utvecklas. Allt mäts i pengar och känslan för kvalitet saknas många gånger. Vi måste skärpa kraven på de som gör installationerna. Det som görs skall hålla i 100 år. Bättre kontrollfunktioner, bättre upphandlingar och inte bara en fråga om pris. KVALITET måste gälla.
Vilka är de största utmaningarna som ledningsägare står inför idag?
De största utmaningarna för ledningsägare idag är att motivera våra uppdragsgivare genom att presentera bra underlag till varför taxan behövs höjas. Detta måste genomsyra alla partifärger. Vi inom VA jobbar långsiktigt. Att kunna ge blivande VA-människor en bra start så att det är lockande att satsa på dessa yrken. Se till att man hanterar reinvesteringar på ett hållbart och ekonomiskt klokt sätt. Samhället har många resurskrävande områden framöver som kommer att kräva stora investeringar. Där har SSTT en roll att visa på de miljövinster och undvika störningar i annan infrastruktur som kostar stora pengar.
Många vittnar om att det är svårt att få gehör för VA-frågor bland politiker. De liksom allmänheten förutsätter att det kommer rent vatten ur kranen varje dag. Är det något som även du har upplevt?
Ja absolut. Vi syns inte vi, ska bara fungera! Min erfarenhet är att ha tålamod, använda fakta, tydliga lättförståeliga mål och beskrivningar. Mycket arbete innan man ropar efter mera pengar. En klar bild av status på anläggningen, upprätta VA-plan, saneringsplaner, med beskrivningar av konsekvenser och alternativa kostnader är alltid bra inför beslut.
Hur ser du på SSTT:s verksamhet från ditt perspektiv?
Föreningen har nu funnits sedan sent 1980-tal, har gjort avtryck och att folk i branschen vet vad det står för. Den skall vara till för att medlemmarna, jag som beställare, ser detta som ett bra alternativ. Jag ska alltid ska ha med schaktfritt i mina renoveringsplaner och även vid viss nyproduktion, att kunna bolla frågor om dessa metoder. Det är ju inte alltid bäst med schaktfritt, det ska också belysas för att få trovärdighet. Sen är ju medlemsskaran skiftande, målet måste vara att få med fler ledningsägare.
Vad är de största fördelarna som en ledningsägare har genom ett medlemskap i SSTT?
Ur mitt perspektiv har ett medlemskap varit fördelaktigt då har jag knutit kontakter, kunnat se möjligheter till just mitt behov, förstå möjligheter och besparingar. Kunna påverka genom att ifrågasätta, se utvecklingsmöjligheter av metoder. Även miljövinster, veta vad jag pratar om till min uppdragsgivare/politiken.
När du nu kommer att gå i pension - kommer du att ha något engagemang kvar inom VA-branschen?
Har man varit länge i branschen blir man gärna kvar. Jag känner att jag vill fortsätta utveckla olika idéer. Att få göra intressanta, inspirerande och givande saker skulle passa bra. Så något gör jag!
De största utmaningarna för ledningsägare idag är att motivera våra uppdragsgivare genom att presentera bra underlag till varför taxan behövs höjas, säger Mats Lindberg. Foto Nyköpings kommun.