Elnät, vattenledningar och vägar närmar sig sitt bäst före-datum

Publicerad: 8 januari, 2021

En ny rapport från konsultföretaget WSP visar att det finns en stor oro i samhällsbyggnadsbranschen för flera av våra gemensamma samhällstillgångar. Störst är oron för vatten- och elförsörjning, både på lång och på kort sikt. Bland de organisationer som intervjuas i rapporten är Svenskt Vatten.

 

Det är hög tid att ansvariga myndigheter att sätta sig in i hur statusen ser ut för våra samhällsbärande funktioner och hur de påverkar varandra om de inte fungerar, menar de organisationer som intervjuas i rapporten. Annars riskerar vi att få stora problem på lång sikt, skriver WSP.

"Vi är alla beroende av funktioner som fungerande elförsörjning, rinnande vatten och effektiv kommunikation för att kunna leva våra vardagliga liv. Många av de system som vi är så beroende av byggdes på 50- och 60-talen och en puckel av investeringsbehov har under lång tid skjutits fram. WSP har intervjuat representanter för flera av de branschorganisationer som arbetar med dessa frågor dagligen, och svaren visar att det finns stor oro för att inte tillräckligt mycket görs."

I rapporten framkommer att det redan idag finns ett stort behov av investeringar för underhåll, renovering och utveckling av landets samhällstillgångar.

Samtidigt pågår en förskjutning av investeringarna på framtiden, vilket innebär att investeringsbehoven växer för varje år som går. Detta i kombination med att många svenska kommuner saknar långsiktig och fullgod planering för hur investeringarna ska finansieras i framtiden riskerar att leda till stora svårigheter den dag då problemen blir akuta. Men läget är inte hopplöst, tvärtom är satsningar på våra redan byggda samhällstillgångar rätt väg att gå för att ta ansvar både ekonomiskt och miljömässigt, och särskilt aktuellt just nu för att det är ett klokt sätt att hålla igång ekonomin under pandemin, menar Håkan Danielsson, vd på WSP. 

 

Stora möjligheter att lösa
– Det finns stora möjligheter att lösa detta nu. Det vi saknar är ett helhetsperspektiv så att vi kan ta väl avvägda beslut när vi prioriterar underhållet. Vi behöver skaffa oss koll på sårbarheterna. Var är underhållsarbetet mest akut, hur ser de ömsesidiga beroendena ut och vilka kompetenser behöver vi för att kunna genomföra arbetet? Därtill tror jag att vi behöver våga ifrågasätta vem som äger och förvaltar tillgångarna på bästa sätt. Här kan vi inspireras av andra delar av världen. Det saknas inte idéer och nya perspektiv, däremot saknas det en hel del finansiering.

Branschorganisationerna identifierar totalt åtta samhällstillgångar som särskilt viktiga, och utvecklar i rapporten vilka insatser som krävs för de olika tillgångarna. Utöver el- och vattensystem, nämns även tillgångar som till exempel bredband, byggnader, bostäder, vägar och kompetensförsörjning. Av branschorganisationernas svar framkommer det att det finns en oro, när det gäller samtliga områden, för att tillgångarna inte tas tillvara på ett tillräckligt långsiktigt och hållbart sätt. En klar majoritet av de svarande branschorganisationerna ser politisk opinion som det främsta hindret för att kunna utveckla Sveriges samhällstillgångar. Branschorganisationerna efterfrågar större samarbete mellan politiker, myndigheter och näringsliv när det kommer till att renovera och förädla de tillgångar som tas upp i rapporten.

 

Några exempel på insikter från rapporten

  • Mest oroade är branschorganisationerna över Sveriges elförsörjning. 7 av 8 branschorganisationer upplever att det finns en oro i branschen för att elsystemen inte tas till vara på ett tillräckligt långsiktigt och hållbart sätt.
  • Tre av fyra svenska kommuner saknar långsiktig och fullgod planering för hur investeringarna i vatten och avloppssystem ska finansieras i framtiden. Svenskt vatten bedömer investeringsbehovet till 23 miljarder per år, vilket är 7 miljarder mer än dagens investeringsnivå. Vi skjuter ett berg av investeringar framför oss. Just nu läggs kraften på att lappa och laga.
  • Enligt branschorganisationerna är policys och politisk opinion de främsta hindren när det kommer till att utveckla Sveriges samhällstillgångar. Det handlar t.ex. om långa tillståndsprövningar, momsregler för nyttjande av byggnader och att investeringar skjuts på framtiden.
  • Det finns stora regionala skillnader när det kommer till infrastruktur, inte minst i tillgången till snabbt bredband och statusen på vägnätet. Priset på vatten kan vara upp till fyra gånger dyrare på landsbygden än i storstäderna.
  • Det krävs ny kompetenskraft för renoveringsarbeten av våra byggnader och bostäder. Inom fem år spås över 6 000 utbildade saknas inom bygg och anläggning. Det är minst lika akut kompetensbrist inom exempelvis elförsörjning, järnväg och VA.

 

Stora investeringsnivåer

I rapporten beskrivs hur Sveriges vatten och avloppsystem står inför stora investeringsnivåer  I Sverige finns det strax över 100 000 kilometer avloppsrör, vilket motsvarar över 60 gånger Sveriges längd från norr till söder. Längden avloppsrör i Sverige skulle kunna nå runt ekvatorn två och ett halvt varv. 

Att vatten är viktigt är en självklarhet. Att ha tillgång till rent vatten och ett fungerande vatten och avloppssystem (va­system) är dock inte lika självklart, trots att det i Sverige många gånger tas förgivet. 

Ett fungerande va­system är en bärande tillgång för att samhället ska kunna fungera. Det är viktigt för människors vardagliga liv, men också ett måste för att sjukhus, industrier och skolor ska fungera. Sveriges vatten och avlopp är dessutom en viktig del i framtidens omställning till en mer cirkulär och hållbar ekonomi. Detta eftersom det är möjligt att ta tillvara på och återanvända den energi som uppstår vid avloppshantering. 

Om alla Sveriges invånare ska kunna fortsätta få rent vatten ur kranen 24 timmar om dygnet och ha ett fungerande avloppssystem behövs stora investeringar. Svenskt Vatten bedömer 

 

Vilka är de största utmaningarna? 

  • Branschen är anläggningstung och kräver stora investeringar för, renovering och utveckling, samtidigt som att investeringarna tar lång tid. 
  • Det pågår en förskjutning av investeringarna på framtiden, vilket innebär att investeringsbehoven växer för varje år som går. Om investeringarna inte sker snarast kommer framtidens investeringsbehov vara monumentala. 
  • Om förskjutningen fortsätter kommer investeringarna handla om att ”släcka” bränder” i va­-systemet och utveckling av exempelvis hur vatten kan användas i en cirkulär ekonomi riskeras gå förlorad. 
  • Investeringsbehovet är 23 miljarder per år, vilket är 7 miljarder mer än dagens investeringsnivå. Differensen pekar på ett tydligt investeringsglapp. 
  • Sveriges vatten är en viktig del i Sveriges biogasproduktion eftersom avloppsreningsverken i Sverige är en av landets största producenter. Va­systemen är därmed en bidragande faktor till omställningen mot en cirkulär ekonomi och kan ha en avgörande roll i att skapa framtidens drivmedel. 
  • I jordbruk kan avloppsslam användas för näringsåterföring och användas som ett supplement till import och användning av mineralgödsel. 
  • Vatten är en viktig del i människors vardagliga liv, men det är också viktigt för många branscher, som industrier av olika slag, bostadsbyggande och verksamhetslokaler. 
  • Det föreligger stora regionala skillnader i va­ systemen sett till va­taxa, skick och driftkostnad. Brukningsavgiften per år för en normalvilla kan skilja tusentals kronor beroende på vilken kommun villan är placerad i. De kommuner som har en hög brukningsavgift har generellt en liten befolkning. 
  • Tre av fyra svenska kommuner saknar långsiktig och fullgod planering för hur investeringarna ska finansieras i framtiden.

Ta del av rapporten här

WSP/Jan Bjerkesjö