Räknar på samhällskostnader för tillskottsvatten
Publicerad: 14 maj, 2026
Bild: Anna Ohlin Saletti
I ett forskningsprojekt finansierat av Mistra InfraMaint har Anna Ohlin Saletti tagit fram en modell som kan ligga till grund för en kostnads-nyttoanalys på samhällsnivå för tillskottsvatten. Syftet är att hjälpa VA-organisationer att fatta bättre beslut gällande åtgärder för att komma till rätta med problemen med tillskottsvatten.
Avloppssystemet är en viktig del av vår infrastruktur eftersom det förhindrar översvämningar och skyddar folkhälsan och miljön. Forskningsprojektet handlar bland annat om att skapa en bättre struktur och större transparens i beslutsprocessen hos VA-huvudmännen.
- Vi vill hjälpa ledningsnätsägare att kunna titta tillbaka och följa hur besluts tagits och vilka resultat de kan ha har lett till. På det sättet kan de förhoppningsvis fatta bättre beslut framöver. Som en del i detta har vi tittat på hur olika effekter av tillskottsvatten kan kostnadssättas ur ett samhällsperspektiv, förklarar Anna Ohlin Saletti, industridoktorand inom ramen för Mistra InfraMaint, knuten till Chalmers och anställd på Kretslopp och vatten.
Utvidgat systemgränserna
Traditionellt brukar beräkningsunderlag främst utgå från VA-organisationens kostnader för exempelvis hur reningsverken påverkas när stora mängder tillskottsvatten behöver renas.
- I den forskningsartikel som just publicerats har vi vidgat systemgränserna och tagit med effekter av tillskottsvatten för hela samhället. I stället för att bara ta med effekter av tillskottsvattenåtgärder kopplade till VA-huvudmannen tar vi även med kostnader och nyttor för resten av samhället. Exempelvis har vi beräknat kostnader för lidande på grund av källaröversvämningar, miljökostnader som beror på bräddningar och många andra effekter av tillskottsvatten i VA-ledningar.
Tillskottsvatten är allt vatten i spillvattenförande ledningar som inte är spillvatten och innebär ett betydande problem som bör hanteras så att investeringar maximerar nyttan för samhället.
- En av nyheterna med den beslutsstödsmodell, baserad på kostnads-nyttoanalys, vi tagit fram är att den inkluderar och kostnadssätter 14 effekter av tillskottsvattenåtgärder. Effekter som antingen påverkar VA-huvudmannen eller andra delar av samhället, förklarar Anna Ohlin Saletti.
Har med sannolikhetsintervall för kostnader
Innan Anna Ohlin Saletti och hennes forskarkollegor utvecklade den här modellen fanns ingen metod tillgänglig som kunde kvantifiera det totala värdet för samhället av åtgärder för att hantera tillskottsvatten.
- Vi illustrerar den modell vi tagit fram nu i en fallstudie i Göteborg. Där jämförs ett referensalternativ med tre konceptuella projektalternativ: total separation av ett kombinerat system, relining av hela det separata avloppssystemet samt sanering på privata fastigheter. Fallstudien belyser en obalans i fördelningen av kostnader och nyttor för VA-huvudmannen och samhället och visar vikten av att inkludera även effekter utanför VA-organisationen i beräkningarna.
En ytterligare viktig del i modellen är att de i kalkylerna har lagt in sannolikhetsintervall i stället för en specifik indata.
- Istället för att ange punktvärden lägger vi in sannolikhetsfördelningar för all indata. Genom att göra simuleringar med många iterationer kan vi då se hur troligt det är att få ett visst resultat. Vi kan till exempel få ett resultat som visar att en åtgärd är lönsam för samhället i stort men att det är 40 procents sannolikhet att den inte är det.
Viktiga effekter
De viktigaste effekterna, av de 14 de har med i modellen, är kostnader för
- bräddning där de beräknar olika miljökostnader,
- källaröversvämningar där de även satt siffra på lidandet för de boende,
- pumpning av tillskottsvattnet
- rening, både själva reningsprocessen på grund av tillskottsvattnet men också kostnaden för uppdimensionering på grund av högre flöden.
Baserat på den modell de tagit fram håller man inom ett SVU-projekt nu på att ta fram ett lättarbetat verktyg som VA-organisationer ska kunna använda, ett verktyg för den kostnads- nyttoanalys som utförs i modellen.
- Varje VA-organisation kan sedan välja sina egna basvärden som läggs in i modellen, som mängden tillskottsvatten, för att få fram kostnader som avser de egna systemen, avslutar Anna Ohlin Saletti.