Även tryckledningar behöver rensas
Publicerad: 17 mars, 2026
En Polly-Pig laddas i starthylsan redo att tryckas in i ledningen. Bild: Pollex
Med mer än 40 års erfarenhet av att rensa trycksatta ledningar kan Pollex konstatera att tryckledningar inte är självrensande, något som många tror. En regelbunden rensning ökar flödet med 20–60 procent, sänker energiförbrukningen, minskar slitaget på pumpar och bidrar till färre bräddningar, med stor miljönytta som följd.
I Sverige finns det cirka 22 000 separata tryckavloppsledningar. Därtill kommer ungefär 66 000 tryckledningar ingående i LTA-system (lättpumpade avloppssystem), där rensningsgraden är ännu lägre – kanske upp till en promille av dessa rensas regelbundet. Trots det rensas i dag bara omkring 5 procent av samtliga tryckledningar på ett strukturerat sätt. Enligt Andreas Bennsten på Pollex är det alldeles för lite.
- Våra erfarenheter efter över 40 års arbete med att rensa tryckledningar visar att det är bara en mycket liten del som verkar under förutsättningar som gör dem självrensande. De övriga 80–90 procenten av tryckledningarna skulle behöva rensas minst vart femte år – i de flesta fall oftare.
Självfallsledningar rensas rutinmässigt med hjälp av spolbilar, medan tryckledningar traditionellt anses klara sig själva. Problemet är bara att ett verkligt optimalt system – med rätt längd, rätt lutning och rätt material – i praktiken är extremt ovanligt.
Längre ledningar, större problem
På senare år har VA-organisationer i allt högre grad lagt längre ledningar, drivet av förbättrade ledningsmaterial. Färre pumpstationer verkar till en början kostnadsbesparande, men erfarenheten visar att bilden är mer komplex.
- Längre ledningar ökar risken att avlagringar fastnar i ledningen. Sand och grus som följer med flödet från pumpstationerna – ursprungligen infiltrerat i självfallsnätet uppströms – kan sätta igen ledningarna successivt. Ju mer igensatta ledningarna blir desto mer får pumparna jobba, vilket leder till betydligt högre energiåtgång och ökade kostnader. Det finns kommuner som byggt om nylagda system och delat upp ledningarna i kortare sektioner med fler pumpstationer, något som visat sig mer ekonomiskt i längden.
Längre ledningar innebär också att smutsigt vatten transporteras längre sträckor, vilket ökar gasbildningen av bland annat svavelväte. Den sura gasen är aggressiv och fräter på ledningarna, framför allt på betongrör som är det vanligaste materialet i självfallsnätet nedströms mot reningsverket.
Energibesparing och minskat pumpslitage
En igensatt tryckledning tvingar pumparna att arbeta hårdare för att upprätthålla flödet. Det ger direkt utslag på energiförbrukningen. Pollex mätningar visar att mottrycket i genomsnitt minskar med 15–40 procent efter en rensning, vilket innebär att pumparna kan köra mer effektivt på lägre effekt.
- Det reducerade mottrycket har även en direkt effekt på pumpens livslängd. Pumpar som konstant arbetar nära sin maximala kapacitet slits snabbare, vilket leder till dyrare underhåll och kortare bytesintervall.
Regelbunden rensning är alltså inte bara en driftsfråga, det är också en investering i pumpstationernas livslängd och tillförlitlighet.
- Ökade kostnader för minskade flöden, högre energiåtgång för pumparna och akuta rensningar vid behov leder till att driftbudgeten krymper, med mindre utrymme för övrigt underhåll.
Färre bräddningar – bättre för miljön
En av de mest påtagliga miljövinsterna med regelbunden rensning är minskad risk för bräddning. Bräddning innebär att orenat avloppsvatten rinner ut i recipienten, ett vattendrag, en sjö eller havet, vid skyfall när systemet inte hinner ta hand om de stora vattenmängderna.
- Bräddningar är problematiskt då orenat vatten rinner ut i naturen vid häftiga regn. Då extremväder blir allt vanligare kommer de problemen att öka framöver men en ökad rensning av tryckledningar kan bidra till att minska problemen.
Med ett rensat och väl fungerande ledningssystem ökar kapaciteten och flödet hanteras bättre även vid intensivt regn. Det minskar trycket på avloppssystemet som helhet och gör att bräddningsvolymerna kan hållas nere, med direkt positiv effekt på vattenmiljön.
Ny rapport från Pollex samlar fakta
För att belysa problematiken har Pollex sammanställt statistik och erfarenheter i en rapport baserad på pumpstatistik från ledningar före och efter rensning.
- Vi vill visa att påståendet att tryckledningar är självrensande oftast är felaktigt, samt att varje ledning är unik och därmed i större eller mindre behov av rensning beroende på ett flertal faktorer.
De viktigaste faktorerna som påverkar rensningsbehovet är ledningens längd, materialet, vad som transporteras i ledningen samt förekomsten av föroreningar som följer med från uppströms.
- Rensningsintervallen varierar kraftigt, vissa ledningar behöver rensas var tredje månad medan andra klarar sig i upp till fem år. Det rätta intervallet går sällan att fastställa innan man genomfört ett par rensningar och utvärderat resultaten.
Med tanke på att LTA-systemen dessutom byggs ut i hög takt i Sverige just nu, vilket riskerar att skapa ännu fler ledningar som skulle behöva rensas framöver, är frågan om strukturerad rensning mer aktuell än någonsin.