Tillgångsförvaltning genom samverkan
Publicerad: 5 mars, 2026
Emmanuel Okwori och Madelen Malm från forskningsinstitutet RISE
Forskningsprogrammet Mistra InfraMaint har sedan 2022 drivit samverkansprojekt där ett antal VA-organisationer fått möjlighet att lära sig tillgångsförvaltning med utgångspunkt i sin egen praktik. Syftet var att varje organisation skulle utveckla mer långsiktiga och strategiska arbetssätt genom en större samverkan, både inom varje organisation och med varandra.
Nu har en forskningsartikel publicerats i tidskriften H2Open Journal, som beskriver metoden och erfarenheter från projekten. Artikelförfattare är Emmanuel Okwori och Madelen Malm, båda från forskningsinstitutet RISE. Programledare för Samverkansprojektet har Madelen Malm varit. Hon är både civilingenjör och gymnasielärare, något som har varit en bra grund för att leda den här typen av kompetensutvecklande projekt.
- Jag brinner verkligen för att organisationer genom olika typer av lärande kan utveckla nya, mer effektiva, arbetssätt och förbättra exempelvis sin tillgångsförvaltning. Som gymnasielärare har jag med mig ett antal pedagogiska metoder som bidrar till ett ökat lärande i en grupp.
Behöver jobba mer långsiktigt
Anledningen till att Mistra InfraMaint inledde samverkansprojekten var att VA-organisationer i Sverige står inför stora utmaningar med underhåll och förnyelse.
- Förutsättningarna för många VA-organisationer är idag ansträngda. VA-infrastrukturen är åldrad och behöver förnyas i högre takt än vad som sker, samtidigt är det svårt att säkra långsiktig finansiering och planering för detta. I många kommuner saknas tydliga och långsiktiga strategier för hur kommande behov ska hanteras, vilket gör det svårt att balansera drift, investeringar och utveckling. Därtill är kompetensförsörjningen en påtaglig utmaning, där bristen på specialistkunskap riskerar att påverka både kvalitet och framförhållning i verksamheten.
De såg att det fanns ett glapp mellan forskningsbaserad kunskap om strategisk tillgångsförvaltning och hur arbetet faktiskt bedrivs i kommuner och VA-organisationer. Många isolerade initiativ skapar värdefull kunskap och medvetenhet, men behöver kompletteras för att leda till varaktig förändring i organisationen.
- Därför ville vi dokumentera och analysera en konkret, fälttestad modell, inspirerad från liknande initiativ i Portugal, som fokuserar på lärande genom praktik, kollegialt utbyte och lokal tillämpning. Vi ville lära ut planerat underhåll under en längre tid, inte bara genom enstaka seminarier. Samverkansprojekten pågår under ett år och bygger på ett samspel mellan föreläsningar av experter, digitala diskussionsmöten där de lär av varandra och fysiska möten för att bygga nätverk mer på djupet.
De inledde med ett pilotprojekt 2023 som föll väl ut, därefter startades det ett år långa samverkansprojektet för VA 2024 med sex deltagande VA-organisationer.
Svårt omsätta teorier i praktiken
Ett viktigt verktyg för ett planerat underhåll är strategisk tillgångsförvaltning, eller asset management, som skapar ett helhetsperspektiv över anläggningarnas livscykel och kopplar samman teknik, ekonomi och styrning.
- Samtidigt är det svårt att omsätta tillgångsförvaltning i praktiken, för att lyckas krävs både personal med rätt kompetens och att hela organisationen är delaktig. Ett problem för VA-organisationer är att de ofta är uppbyggda i ”silos”, utan närmare samarbete sinsemellan. I vårt samverkansprojekt har därför varje VA-organisation deltagit med 3-5 deltagare från olika avdelningar, som driften, ekonomi och ledning. Det har visat sig vara väldigt bra då de både förstår varandras roller bättre nu och kan förankra det de får med sig från samverkansprojektet tillsammans i den egna organisationen.
Behöver nya arbetssätt
Madelen Malm framhåller att en avgörande del i en fungerande tillgångsförvaltning utgår från arbetssätten, att man har en intern kultur som bygger på insikten att alla delar av organisationen måste vara delaktiga för att man ska lyckas. Det är inte bara driftspersonalen som kan se till att man jobbar med långsiktighet i organisationen.
- En annan viktig del i samverkansprojekten har varit att det som diskuteras på möten utgår från utmaningar som organisationerna upplever i sitt praktiska arbete med underhållet. Vi bygger inte arbetet i gruppen på fiktiva fall utan jobbar med praktiska problem från deras egen verklighet.
En annan sak hon lyfter är att det varit en fördel att hon och kollegor som drivit samverkansprojektet inte själva varit experter som ska lära ut något.
- Vi har lärt tillsammans med gruppen genom att bjuda in forskare och lyft exempel från andra branscher och från andra kommuner. Vi som drivit projektet har lyssnat in vilka behov de har av utveckling för att lyckas med ett mer strategiskt arbete. Deltagarna har också haft stora möjligheter att diskutera med varandra mellan våra planerade möten, något vi förstått att de uppskattat. De har tagit upp problem som uppstått i respektive organisation och bett om råd för hur de kan lösas. Det är inte minst värdefullt för mindre VA-organisationer.
VA-organisationer från hela landet
I Samverkansprojekten har ett tiotal VA-organisationer deltagit från hela Sverige, från Åre kommun i norr till Kretslopp och Vatten i Göteborg i söder.
- För att få en struktur i projektet har vi använt ISO 55000-serien, standard för effektiv förvaltning, som ett ramverk. Det innebär inte att varje organisation ska bli certifierad men det finns många bra rutiner där som man kan använda.
Från de som deltagit kommer många positiva erfarenheter. Exempelvis att det har varit ett uppskattat utbyte och diskussioner med övriga deltagare i tillgångsförvaltningsfrågorna. Det finns en stor öppenhet inom VA-branschen vilket ger en unik möjlighet att hjälpas åt och dela erfarenheter och tankesätt.
- Deltagarna har kommit olika långt och har olika förutsättningar, men brottas med samma utmaningar. Det finns en stor öppenhet och prestigelöshet i att dela med sig av erfarenheter och de utmaningar som alla står inför. Det gäller även i frågor som inte är direkt kopplar till tillgångsförvaltning. Slutsatsen från samverkansprojekten att modellen vi arbetat efter har fungerat över förväntan, avslutar Madelen Malm.