Vatten2025 har öppnat!
Publicerad: 21 oktober, 2025
Michael Carlsson berättar om ett givande reliningsprojekt. Bild: Ylva Sjönell
Svenska Mässan fylldes under dagen av myllrande besökare bland montrar på Vatten2025 där utställare från olika perspektiv vill hjälpa VA-Sverige att ta sig an de stora underhålls- och nyläggningsbehoven. På olika scener hölls korta föredrag med syfte att öka kunskapen och medvetenheten om både problem och lösningar. SSTT hade under första dagen två egna föredrag på Vattenscenen ute i stora mässhallen.
Mässan Vatten2025 har redan utvecklats till Sveriges största arena för vatten och avlopp där representanter från både ledningsnätsägare, entreprenörer och konsulter möts och diskuterar problem och möjliga lösningar inom VA-världen.
SSTT är en av flera samarbetspartner till Vatten 2025 och har även egna programpunkter på de olika scenerna. Det SSTT vill åstadkomma genom att jobba tillsammans med den nya arenan för framtidens vatten- och VA är att bidra till en ökad kunskap om schaktfria tekniker inom VA.
Den första dagens SSTT-seminarier på Vattenscenen fokuserade dels på läckageproblematiken, dels på vikten av att jobba proaktivt.
Ett lyckat reliningsprojekt!
Michael Carlsson, biträdande Enhetschef VA på Tyresö kommun samt ordförande för STLK, berättade om ett lyckat reliningsprojekt. Med ett metodiskt arbete kunde de minska tillskottsvatten inom ett ledningsnätsområde med 80 procent genom att relina en 700 meter lång ledning. De upptäckte problemet med stora mängder tillskottsvatten genom att analysera data från flödesmätare. Beräknad mängd vatten i ledningen borde vara ca 90 m3 men det faktiska flödet visade sig vara 440 m3. De köpte en mobil flödesmätare för att begränsa området där inläckaget var som störst och kunde på det sättet hitta en sträcka som vid filmning visade sig läcka i varje skarv. Man beslutade att infodra sträckan, 700 meter ledning, och efter genomförd relining var medelflödet nere på 73 m3 per dygn. Han berättade vidare om hur de jobbar systematiskt med ledningsnäten med TV-inspektioner, flödesmätning från flödesstationer, mobila flödesmätare samt befolkningsstatistik. Genom att kombinera flödesdata från pumpstationer med beräknat flöde som de får från befolkningsstatistik från KID får de fram vilka pumpstationer som är prioriterade för vidare utredningar. Pumpstationernas avrinningsområde begränsas ytterligare med mobila flödesmätare, TV-Inspektioner och att lyfta lock vid regn. Som tips på ett bra verktyg som kan hjälpa till att effektivisera analyserna av insamlade data berättade han om Pumpkollen. Det är en AI-driven plattform där användare på ett enkelt, pedagogiskt och effektivt sätt kan analysera, jämföra och prognostisera flöden i VA-pumpstationer. Användare laddar upp flödesdata från pumpstationer (tidsserier) som analyseras med bland annat AI. Resulterande analyser visualiseras sedan i en dashboard där användare får en god överblick över hur flödesbilden ser ut i sina pumpstationer,
Varför har vi inte råd att vänta med åtgärd?
Genom faktiska exempel visade Mikael Höltää varför man inte bör vänta med åtgärder man ser behöver utföras. För att hitta de ledningar som behöver åtgärdas kan man börja med att kartlägga vilka ledningar som ger stora konsekvenser vid tex. ras eller liknande, som man kallar konsekvensledningar, samt att hitta dåliga ställen under motorvägar, järnvägar, tungt trafikerade gator, gatukorsningar i centrala delar av staden mm. Man kan börja med att gå i genom ledningsarkivet, då får man en hint om åldern på ledningarna, ledningar som är 40-100 år gamla bör kontrolleras med tätare intervaller, särskilt ledningar som får stora konsekvenser vid problem. Sedan behöver man börja spola och filma de ledningarna så man får en dagsaktuell lägesbild. Det är alltid bättre att ligga steget före, spola och filma ledningen så man får en bra status där man vid behov kan planera in en renovering av ledningen med lämplig schaktfri metod tex. infodring med flexibelt foder.
Han berättade sedan om ett exempel där de var för sena med åtgärder och en akut läcka uppstod. De var då tvungna att gräva upp området runt läckan för att laga den. Resultatet blev att det fälldes in en ca. 3 m lång PVC- ledning på en 225 Btg-ledning. När arbetet var klart 4-5 veckor senare och schaktet var återfyllt med återställda ytor så landade notan för denna punktinsats på 4,5 miljoner kr. Han konstaterade att för de pengarna så kunde de ha renoverat en stor del av områdets dag- och spillavloppsledningar - Så vänta inte för länge!
Han avslutade med några råd:
- Identifiera de ledningar som kan ställa till stora konsekvenser vid ras eller liknade. Spola och filma ledningarna så man får en dagsaktuell lägesbild på dem.
- Dåliga ledningar blir inte bättre för att man väntar.
- Väntar man för länge så får man gräva och då blir det dyrt och komplicerat.
- Utvärdera i alla lägen om VA-arbetena går att utföra med en schaktfri arbetsmetod som ger stora vinster för klimat, miljö och för ekonomin och med minimala störningar för omgivningarna.
Hela dagen bjöd på ett intensivt nätverkande
Det var mycket folk som myllrade runt alla montrar under hela dagen och diskussionerna var intensiva och engagerade. Årets mässa har lockat 30 procent fler utställare än när mässan Vatten2023 genomfördes för två år sedan, något som märktes runt om på utställningsområdet. Aktiviteter föregick på samtliga scener runt om i mässhallen, både sådana anordnade av mässan och de inne i montrarna. Det var både besökare i kavaj och i arbetskläder, vilket är glädjande då det visar att många arbetsgivare ser nyttan med besök på mässan för alla sina medarbetare.
Allteftersom eftermiddagen förflöt ändrades typen av aktiviteter i montrarna en del. Nätverkandet låg kvar på en mycket hög nivå men framåt sen eftermiddag blev det mer mingelaktiviteter och skratten började ljuda över mässhallen, ett gott tecken på att besökarna trivdes. I morgon väntar en ny dag som arrangörerna bedömer kommer vara den mest intensiva av alla tre mässdagar.