Nyttiggör ny teknik i driften
Publicerad: 28 september, 2025
Skärmarna sitter i samma rum som deras teamleaders för avloppsdriften, den vänstra skärmen visar bilder från kameraövervakningen av galler och den högra visar nivåer i de brunnar de övervakar så det inte byggs upp sediment och stopp. Bild: VA SYD
På VA SYD har ett antal av teknikutvecklarna flyttat från huvudkontoret till driftsavdelningen. Syftet är att ny teknik ska utgå från reella behov i verksamheten, och det har redan givit goda resultat. Under 2024 minskade antalet schemalagda spolningar av spillvattenledningar med 93 procent inom ett område där de installerat sensorer för nivåmätning i brunnar.
Det berättar Simon Granath och John Hägg som är några av de utvecklingsingenjörer som flyttat till driftsavdelningen.
- På huvudkontoret var vår uppgift att driva på digitaliseringen i verksamheten, men många av de smarta saker vi tog fram tillämpades aldrig i verksamheten. Det berodde delvis på att driftverksamheten ofta är överbelastade av brandsläckningar men också för att behoven prioriteras fel då utvecklingen inte sker tillsammans. berättar Simon Granath.
Sparar miljoner kronor
Det blev väldigt tydligt efter flytten till driften, då satt de mitt i verksamheten och driftpersonal kom fram till dem och diskuterade olika problem de hade i sitt vardagliga arbete.
- Ett av de problem som många pekade på var att man spolade ledningar efter ett schema för att undvika att de blev igensatta, men man visste inte om det fanns behov av så frekvent spolning. Vi installerade då batteridrivna sensorer i vissa brunnar, som mätte vattennivåerna, för att kontrollera om det fanns indikationer på att ledningarna behövde spolas, berättar John Hägg.
Resultaten blev ännu bättre än väntat, analyser av de data de fick in visade att man absolut inte behövde spola så ofta.
- Vissa brunnar hade de spolat varje vecka i över 20 års tid, sedan nivåmätarna installerats dröjde det 6 månader innan vissa av brunnarna behövde spolas. Under 2024 genomfördes 93 procent färre schemalagda spolningar vilket har sparat miljoner i underhållskostnader och mycket tid som kunnat användas till annat, fortsätter han.
Snabb utveckling av batteridrivna sensorer
Något som har möjliggjort ny teknik som kan hjälpa till med övervakning i realtid är den explosionsartade utvecklingen av batteridrivna sensorer.
- Det har gjort dem billiga och därmed skapat möjligheter att sätta ut en mängd av dem där man vill genomföra utvärderingar av flödet i ledningsnätet. Batterierna håller i minst fem år, om de skickar signaler varje halvtimme, och underhållet av dem är i princip obefintligt, förklarar Simon Granath.
På driftavdelningen har teamledarna fått TV-skärmar som visar analyserna av all data, där får de en överblick av de områden som täcks av nivåmätarna.
- Där kan de se om nivåerna börjar höjas i någon brunn, vilket innebär att flödet börjar stoppas upp i en ledning. Då skickar de i väg spolbilen och åtgärdar det, berättar han vidare.
Sensorer som utnyttjar radar bäst
När de påbörjade projektet med att använda nivåmätare för att kontrollera behov av spolning så testade de både sensorer som använder radar som mätinstrument och de som använde ultraljud.
- Det visade sig att de som bygger på ultraljud snabbt tappade i prestanda medan de med radar fungerade väldigt bra hela tiden. En förklaring kan vara att i brunnarna är det en väldigt tuff miljö, väldigt fuktigt och smutsigt samtidigt som det bildas dimma och olika gaser. Den miljön klarade inte ultraljudsmätarna så nu använder vi bara de som använder radar för nivåmätningarna, konstaterar John Hägg.
Att det blev nivåmätningar för att avgöra om och när spolningar av ledningar behövdes som blev deras första uppdrag på driftavdelningen visade sig vara lyckosamt.
- När det visade sig vilka tids- och kostnadsbesparingar som kunde göras fick medarbetarna på driften ett förtroende för oss och det som ny teknik kan bidra med. Vi har nu placerat ut ca 100 sensorer och kommer fortsätta och placera ut ca 200 nya sensorer varje år för att på sikt få en mer övergripande bild av ledningsnätet, berättar Simon Granath.
Fokus är ny teknik som gör nytta
Nästa steg i deras ambition att använda ny teknik som kan bidra till ett effektivare underhållsarbete är att de nu installerat TV-kameror på olika håll.
- Det handlar om att kontrollera om galler behöver rensas. Hittills har medarbetare rest runt enligt ett schema och kollat om ett galler behöver rensas. I våras placerade vi ut ett 30-tal kameror och under sommaren såg vi bra resultat där de placerats ut. Vissa galler behövde inte rensas på 2 månader jämfört mot tidigare då vi besökte platserna 1 gång i veckan. Ett skäl kan vara att det har varit en torr sommar, regnar det mycket behöver de naturligtvis rensas oftare, men vinsterna med att inte behöva skicka ut personal i onödan till galler som inte behöver rensas är stor, konstaterar John Hägg.
Fokus för det arbete som John Hägg och Simon Granath utför på driftsavdelningen är att hitta projekt där ny digital teknik kan göra stor nytta.
- Ett av de nya områdena är att börja mäta svavelhalter i ledningarna. Att svavel utgör stora problem där det förekommer vet vi, exempelvis har man upptäckt att en betongledning som bara är 10 år i princip håller på att rasa samman då svavlet försvagat betongen. Vi ser också att ju mer man jobbar med att stoppa tillflödet av tillskottsvatten desto högre blir halterna av svavel. Så att kontrollera svavelnivåerna finns stort behov av, berättar Simon Granath.
Börjar även jobba med dricksvattenledningar
Ett annat nytt område de tittar på är att även jobba med dricksvattenledningar, de projekt de hittills genomfört är på spill- och avloppsledningar.
- Idag finns ingen övervakning alls på luftbrunnar i dricksvattensystemet, man vet inte om de fungerar som de ska eller inte. I ett första steg installeras nivåmätningar för att upptäcka om de står under vatten. Kommande åren väntas även större satsningar på att få ut hundratals läckageloggrar, fortsätter han.
All mätutrustning de installerar skickar data på samma radioprotokoll, LoRaWan, som vattenmätarna hos kunder.
- Det innebär att vi samlar all data på samma ställe. Vi använder dock inga molnlösningar utan har egna analyssystem för att se till att all data hanteras på ett säkert sätt, förklarar John Hägg.
Utan duktiga IT-ingenjörer inga resultat
De vill också lyfta fram alla duktiga IT-ingenjörer som de samarbetar med på VA SYD.
- Utan dem hade allt det jobb vi utfört aldrig kunnat genomföras. Vi har ett bra flöde nu, de som jobbar i driften vet vad som behöver utvecklas, vilka problem som finns, sedan tar vi tillsammans med IT-ingenjörer fram hur det ska lösas och utvecklar tekniken för det, avslutar han.