Utmanande rörspräckningsprojekt
Publicerad: 15 juli, 2024
Bild: Pollex
I södra Stockholm har Pollex genomfört ett projekt där de kombinerat rörspräckning och sliplining. En otillgänglig terräng, hög grundvattennivå och stora dimensioner på segjärnsröret som skulle spräckas gjorde projektet mer utmanande än vanligt.
Det handlade om 1500 meter som skulle renoveras med schaktfria metoder och av dem var det 120 meter som skulle rörspräckas.
- Anledningen till att det blev rörspräckning på den delen av sträckan var att den matar ett fjärrvärmeverk och där ville man öka dimensionen på ledningen. Ledningen som skulle rörspräckas var i segjärn och hade dimensionen 400 mm, säger Johan Nedstedt på Pollex.
Att spräcka en segjärnsledning med den dimensionen sker inte ofta och det behövs rejäla maskiner med mycket kraft för att utföra det.
- Som jag ser det finns det bara ett fåtal maskiner som klarar av sådan rörspräckning, kanske bara en rent av i hela Sverige, konstaterar Henrik Strömbäck på Pollex.
Flödet blir bättre i PE-rör
Resten av ledningen renoverades med infodring av kontinuerliga rör, sliplining. Den gamla ledningen var en gjutjärnsledning på 400 mm, i den drogs en PE-ledning in på 315 mm. Den delen av ledningen hade lägre krav på flöden och därför kunde man gå ner lite i dimension, vilket blir resultatet när man använder sliplining.
- Samtidigt så bytte vi till PE-rör, den gamla ledningen var i gjutjärn, vilket innebär en lägre friktion i ledningen som i sin tur gör att vattenflödet ökar. Det innebär att man kan gå ner i dimension och ändå behålla samma prestanda, förklarar Henrik Strömbäck på Pollex.
Han konstaterar att det är en sak som många missar när ledningar ska renoveras eller bytas ut, de tror alltid att man måste öka dimensionen.
- Men, gamla ledningar är ofta igensatta och har en lägre dimension i verkligheten än på pappret. Dessutom gör friktionsskillnaden mellan gjutjärn och plast att flödet blir bättre med plast, även om dimensionen minskas. Därför är det inte ett måste att gå upp i dimension vid renovering, man kan ibland få ett bättre flöde bara genom att byta till nya ledningar.
Använder alltid skyddskappa
Slipliningen genomfördes med stumsvetsade PE-rör i 20-meterslängder, med en skyddskappa av PP.
- Vi använder alltid skyddskappa på PE-rören för att minimera risken för repor. Om en repa uppstår som är djupare än 10 procent av godstjockleken behöver hela röret kasseras.
För en godstjocklek på 18 mm innebär det att repan inte får vara djupare än 1,8 mm, vilket inte är mycket alls. En sådan repa minskar livslängden på PE-röret markant.
- Genom att använda skyddskappa ser vi till att framtidssäkra rören då de ska hålla i många år. Många kanske tycker att den extra kostnaden för skyddskappan är för stor, men som vi ser det är det värt det, konstaterar Henrik Strömbäck.
Otillgänglig terräng
En av utmaningarna med den genomförda ledningsrenoveringen var att arbetet skulle utföras i en svåråtkomlig terräng.
- Det krävdes därför en hel del planering av hur vi skulle få dit all utrustning och kunna utföra jobbet på plats. Vi var exempelvis tvungna att anlägga 15 punktschakt för att hantera ledningsböjar, serviser och annat. Att frakta fram PE-rör i 20-meterslängder i sådan terräng är inte helt lätt, konstaterar Johan Nedstedt.
Under renoveringen drog de även en provisorisk dricksvattenledning med diameter 200 mm som även det blev utmanande med den tuffa terrängen som den skull dras genom.