Stor satsning på minskade vattenförluster
Publicerad: 12 april, 2024
Bild: Victor Pelin, NSVA
Kunskapen om stora förluster i dricksvattensystemet och växande krav på en hållbar vattenhantering var anledningar till en stor satsning hos NSVA för att minska vattenförlusterna. Målet är att halvera förlusterna till 2028 och i satsningen ingår bland annat ett starkt ökat fokus på läckagesökning i fält.
Det berättar Victor Pelin som sedan 3 år arbetar som specialist på vattendistribution på NSVA, Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp. Han har under många år jobbat med fokus på dricksvattendistribution och är lite undrande över att man så länge accepterat så stora vattenförluster i VA-systemet.
- Ingen annan verksamhet skulle acceptera systemförluster på över 20 procent. Ett skäl till att man gör det inom VA är sannolikt för att man alltid tänkt på vatten som i princip gratis. Men självklart kostar det pengar att distribuera vatten till alla våra kunder. Vi har räknat på vad varje extra liter producerat vatten kostar oss, inklusive rörlig kostnad gentemot Sydvatten, elkostnader i driften och annat, och då uppgår priset till 2-3 kronor per kubikmeter. Med beräknade förluster på ca 6 gigaliter per år inom NSVA förstår man att det blir en ansenlig summa, förklarar han vidare.
Utöver de ekonomiska incitamenten finns många andra vinster, inte minst att kapaciteten i befintliga ledningar och anläggningar räcker längre när befolkningen ökar. Dessutom kom EU’s nya dricksvattendirektiv 2021 där man för första gången har med läckage som ett problem som behöver åtgärdas, något som också driver på arbetet med en förbättrad läckagekontroll.
Valt ILI som nyckeltal
Det finns flera olika nyckeltal man kan använda för att mäta och jämföra vattenförluster över tid. På NSVA har man valt att använda ett mått från IWA, International Water Association (IWA). De har etablerat Infrastructure Leakage Index (ILI), en prestationsindikator för jämförelser av läckagehantering i vattenförsörjningssystem.
- Det vi tycker är bra med ILI är att det finns en skala som visar vad som är bra och dåligt, det gör det lättare att få en uppfattning om storleken på de egna läckagen. Vi ligger för närvarande på ILI=3,8 och har satt upp målet att komma ner till ett ILI på 2 till 2028, vilket ungefär innebär en halvering.
NSVA ansvarar för ca 2100 km ledningar och åtgärdar ca 200 akuta läckor per år. De akuta läckorna leder till kostsamma åtgärder, utöver det besvär det orsakar kunderna och samhället.
- Utöver de akuta läckorna vet vi att det finns ett antal läckor som kontinuerligt läcker ut dricksvatten i omgivningarna, något som inte går i linje med alla önskemål och krav på en hållbar vattenhantering. Att ställa krav på våra kunder att de ska minska sin vattenförbrukning samtidigt som de ledningar vi ansvarar för läcker ut stora mängder känns inte speciellt bra. Det är bland annat därför som vi beslutat att göra en stor satsning på läcksökning för att minska vattenförlusterna betydligt.
En satsning i fyra delar
I satsningen ingår fyra delar – Fältarbete, Planering, Teknik och Uppföljning - där tyngdpunkten ligger på att öka läcksökningen ute i fält väsentligt.
- Vi har kommit fram till att även om det finns ett antal olika teknikutrustningar som kan vara till hjälp, som läckloggrar och annat, finns det ingenting som har lika stor effekt som att gå runt ute i fält med spindellyssnare och systematiskt arbeta sig igenom område efter område. I den satsning vi gör nu ingår därför nyrekrytering av två medarbetare som kommer ha läcksökning som sin primära uppgift.
För att läcksökarnas jobb ska bli så effektivt som möjligt behövs även mer planeringsresurser som kan hjälpa dem att identifiera områden med stor potential för att hitta läckor.
- Vi kommer därför även anställa en person på halvtid som kommer jobba med det. Ett sätt att identifiera områden med hög risk för läckor är att med hjälp av olika mätzoner och flödesmätare mäta nattflödet. På nätterna bör flödet vara lågt då få personer är uppe och nyttjar vattensystemet, ett högt nattflöde kan därför indikera att vatten läcker ut inom den mätzonen. Med vetskap om vilka zoner det kan röra sig om ger sig läcksökarna ut och söker av det området.
Finns vissa utmaningar
Victor Pelin tror mycket på mätzoner som metod för att hantera och minska vattenförlusterna i ledningsnätet, dock finns vissa problem.
- I några av våra större städer, som Helsingborg och Landskrona, har vi en stor tryckzon med rundmatat ledningsnät, bland annat för att säkerställa redundans i systemet. Det innebär att det är komplicerat att skapa mindre mätzoner inom en sådan tryckzon, det skulle bli kostsamt då det skulle krävas många flödesmätare.
För att testa en lösning som gör att de kan identifiera zoner med potentiella läckor även inom en större mätzon inleder de snart ett pilotprojekt i Landskrona.
- I Landskrona har vi idag 15 mätzoner inom vilka vi använder ett AI-förstärkt DMA-verktyg som kan hitta läckor även dagtid med hjälp av maskinlärning. Centrala Landskrona utgörs av en stor mätzon där vi nu gräver ner flödesmätare inne i mätzonen i syfte att skapa så kallade virtuella mätzoner. Det AI-förstärkta DMA-verktyget kommer att nyttja dessa flödesmätare tillsammans med vår hydrauliska modell för att lokalisera potentiella läckor till enskilda stadsdelar. Detta kallas även ”pre-location”. Visar sig systemet fungera i Landskrona kommer vi gå vidare och även nyttja det i centrala Helsingborg som också är en stor mätzon i nuläget.
Svårt hitta läckor i plastledningar
Ett annat problem de behöver hitta en lösning på är att ungefär hälften av deras ledningsnät består av plastledningar som gör det svårt att hitta läckor genom avlyssning med exempelvis spindellysnare.
- Det finns ännu behov av ny teknik som kan hjälpa oss att göra grovlokalisering och finlokalisering av läckor i plaströr samt på ledningar i stora dimensioner. Även om vi tror att det nya ledningsnät vi bygger idag kommer att ha lång livslängd, är det ofrånkomligt att läckor kan uppstå. Vi har testat en teknik i ett pilotprojekt där man drog in en fiberledning i plaströret, samma fibertyp som för internet, i vilken man kör ut en laserstråle som bland annat kan mäta vibrationer i vattnet och den vägen identifiera läckor.
Pilotprojektet skedde på en ledning i Bjuv i vilken de hade dragit fibern. Via en brandpost kunde de simulera olika typer av läckor i ledningen och under försöket kunde de detektera och positionera läckor på 1,5 m3/h med 10 meters noggrannhet.
- Våra slutsatser efter det försöket är att vi framöver bör bygga in åtkomstpunkter för framtida teknik som fibrer i nya ledningar. Dock är den metoden vi testade i Bjuv nog i nuläget inte tillräckligt kostnadseffektiv för små distributionsledningar, utan bäst lämpad för större ledningar för permanent installation. En utmaning med permanent installation är att man behöver göra by-passer vid varje ventil. Detta är något jag ändå gärna testa mer framöver, konstaterar Victor Pelin.
Testar olika tekniker
I den nuvarande satsningen för att hitta läckor och minska vattenförlusterna ingår även nyttjande av olika befintliga tekniker samt en utveckling av en egen enklare mjukvara, ett mätzonsverktyg som baserat på flödesmätare snabbt kan hitta läckor baserat på nattflödesanalys.
- Vi tror att ett enklare verktyg kan vara effektivt som komplement till det mer avancerade AI-förstärkta DMA-verktyget.
De tittar även på annan teknik, exempelvis en metod som används i Storbritannien där de länge satsat på läckagekontroll och har en låg förnyelsetakt av ledningar.
- De jobbar aktivt med trycket i ledningarna, ju lägre tryck desto mindre vatten tränger ut vid läckor. Det handlar om att hålla så lågt tryck som möjligt i ledningarna utan att det uppfattas som negativt av användarna.
De har genomfört ett projekt baserat på den metoden i Kattarp där de har kunnat sänka trycket med flera bar. Genom att testa olika tryck har de kunnat mäta relationen mellan tryck och läckage.
- Den relationen varierar med olika typer av ledningar, i exempelvis plastledningar blir hålet större vid ökat tryck. I Kattarp har vi kunnat se att när vi sänkte trycket med en bar så minskade läckaget ut från ledningarna med 15 procent. På en mindre ort som Kattarp blir resultatet kanske inte så stort. Vi har dock planer på att etablera en stor lågzon i Helsingborg och om vi antar samma beteende som i Kattarp kommer vi att kunna spara 200 000 kubikmeter vatten per år.
I Danmark ligger de långt före
Den fjärde delen i deras satsning handlar om uppföljning, där även läckor som sker i privata serviser följs upp.
- För att komma i gång med den aktiva läcksökningen innan vi har de nyanställda på plats har vi tagit hjälp av en duktig dansk läcksökare. Han har hittat ca 70 läckor på 8 veckor och av dem visade det sig att en stor andel låg inom kundens ansvarsområde.
Danmark är enligt Victor Pelin ett bra exempel på ett land där de genom en medveten satsning har kommit väldigt långt med läckagekontroll i vattenledningar.
- De tillhör nog de främsta i världen inom det. I Danmark har VA-verken sedan 90-talet fått betala viten om de har läckage över 10 procent. På det sättet har de idag vattenförluster på omkring 8 procent i landet, betydligt lägre än vad vi har i Sverige.