Fler kommuner riskerar stämmas av försäkringsbolag
Publicerad: 15 december, 2023
Foto: Hans Alm
Efter den stora översvämningen i Gävle 2021 har kommunen stämts på 1,2 miljarder av försäkringsbolag som tvingats betala ut stora summor till fastighetsägare. Försäkringsbolagen anser att kommunen inte uppdaterat ledningsnäten till dagens normala regnmängder. Liknande stämningsprocesser kommer troligen drabba fler kommuner framöver.
Det förklarar Annika Wallenskog som är chefsekonom på Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. Hon har tidigare även varit analyschef och kommundirektör.
- Genom åren har jag från olika positioner fått en god inblick i kommunernas arbete och kan konstatera att kommunerna och deras VA-bolag står inför stora utmaningar. Utmaningar som även kan bli väldigt kostsamma om de juridiska processerna i Gävle faller ut till försäkringsbolagens fördel.
Normala regnmängder skiljer sig från 1970-talet
Gävle kommuns egna kostnader för de skador som översvämningarna orsakade var ca 300 miljoner, en hög summa i sig själv, Men nu riskerar de alltså mångdubbelt större kostnader.
- Klimatförändringarna har gjort att de regnmängder som vi får idag inte kan jämföras med de som fanns på 1960-/70-talen då många av våra VA-ledningsnät byggdes. Det innebär att översvämningar blir allt vanligare och försäkringsbolagens kostnader ökar, kostnader som de gärna flyttar över på kommunerna om de kan, förklarar Annika Wallenskog.
Hon berättar vidare att det i landet finns ca 1700 reningsverk som idag kan tvingas hantera mer vatten än de är designade för, orsaken är att mycket dagvatten kommer till reningsverken som egentligen inte borde komma dit.
- Det beror i sin tur på att det både fortfarande finns många kombinerade dag- och spillvattenledningar och på att dagvatten läcker in i spillvattenledningarna. Det är bland annat den sortens problem som kommunerna har att lösa framöver.
Dessutom ökade krav på civil beredskap
Utöver problematiken med ökade vattenmängder i systemen ställs allt hårdare krav på civil beredskap hos kommunerna.
- Det kan handla om ökad redundans i systemen, ökade krav på reservvattentäkter och annat. Sammantaget ökar det trycket rejält på kommunernas arbete med VA-systemen och kan kosta i princip hur mycket som helst. Men ännu finns inga initiativ från staten att gå in och hjälpa till med kostnaderna. Det kan jämföras med 1970-talet då en stor utbyggnad skedde av VA-infrastrukturen och då gick staten in med 40-60 procent av kostnaderna.
Annika Wallenskog och hennes kollegor för samtal med regeringen om hur staten kan vara med och hjälpa till.
- Inte minst de mindre och mellanstora kommunerna som många gånger inte har tillräcklig kompetens för att veta vad de behöver göra skulle behöva stöd i de utmaningar som ligger framöver, konstaterar hon.
Kommunerna måste komma i gång
På Vatten 2023 talade hon om den här problematiken och hennes budskap då riktade hon mest till landets kommuner.
- Jag vill få dem att förstå allvaret i detta, att det gäller att de sätter i gång arbetet med underhåll och förnyelse av ledningsnäten snabbt, om de inte redan har kommit i gång. Gör de inte det nu är risken stor att det kommer falla tillbaka på dem senare, bland annat genom försäkringsbolagens alltmer aktiva åtgärder gentemot kommunerna. Jag har hört från dem att de kommer driva frågorna mer framöver då de anser att kommunerna inte tagit sitt ansvar hittills med att erbjuda kommunens invånare adekvata ledningsnät för dagens klimatsituation.
Samtidigt förstår försäkringsbolagen att det är stora problem som kommunerna har att hantera. Annika Wallenskog har även hört från exempelvis pensionsbolag att de diskuterar möjligheter att hjälpa till med kommunernas finansiering av upprustningen av VA-systemen.
- Det skulle i så fall ske genom exempelvis lån, och då ska man vara medveten att med det följer räntebetalningar och amorteringar för kommunerna, så ett sådant förslag tål att funderas på.
Utjämningssystem av VA-taxorna mellan kommuner en möjlighet
En annan idé som uppkommit för att stödja de mindre kommunerna, som ofta är stora till ytan men med få invånare som ska dela på kostnaderna, är ett utjämningssystem som det som finns för kommunerna i landet. Skälet är att VA-taxorna idag skiljer sig med över 500 procent mellan den lägsta och högsta.
- Det är ju inte ett jämlikt system och ökade kostnader för en upprustning av VA-systemen skulle öka skillnaden ännu mer. Just nu sitter en utredning som ska gå igenom hela utjämningssystemet i Sverige och vi har från SKR föreslagit att den utredningen även ska titta på ett utjämningssystem för VA-finansieringen.