Mistra Inframaint: Snart dags för fas två – detta ska vi göra!
Publicerad: 11 maj, 2023
Bild: Mistra Inframaint
Till hösten går Mistra InfraMaint in i fas två, och tar nästa steg i att bygga upp det viktiga forskningsområde som krävs för att vi även i framtiden ska ha en fungerande infrastruktur – och ett fungerande samhälle. De kommande fem åren kommer ha en en del nytt i fokus.
I början av april kom beskedet att vårt forskningsprogram får fortsatt finansiering för ytterligare fem år av långsiktig forskning om smart underhåll av infrastruktur. Fas ett har gett många viktiga insikter – som vi tar med oss och utvecklar under de kommande åren. Programmet kommer att fokusera lite extra på organisationsutveckling, klimatanpassad infrastruktur och inte minst att nå ut med alla de resultat vi nu börjar se.
Fokus på att nå ut
En viktig insikt är att det inte spelar någon roll hur bra metoder och arbetssätt vi tar fram – om inte kommunerna är redo att ta till sig dem.
– Det är anledningen till att vi vill jobba mer med organisationsförändringar och organisationernas kapacitet och möjlighet att utvecklas och ta till sig nya saker. Det handlar även om den politiska kapaciteten, därför har vi exempelvis ett projekt som handlar just om hur den politiska styrningen påverkar förnyelsearbete och underhåll. Det ska bli väldigt spännande att följa det arbetet, säger Lars Thell Marklund, programchef.
Politiken måste med
Projektet, som kallas PRIORITERA, fokuserar på hur politiker arbetar med asset management. I projektet ingår Robert Jonsson från Linköpings universitet, Alexander Paulsson, Lunds universitet samt Jens Alm, VTI.
– Många projekt inom programmet handlar om hur tjänstemännen jobbar med frågorna, men en kommun består också av en politisk ledning. Hur samspelar den med tjänstemännen, vilket underlag får politikerna och hur intresserade är de av frågorna? Vi vill förstå politiskt beslutsfattande kring anläggningstillgångar bättre, vilket jag tror kan vara viktigt för hela forskningsprogrammet, säger Robert Jonsson.
Han är involverad i ytterligare två nya projekt som fokuserar på den organisatoriska delen av tillgångsförvaltning och underhåll. Dels GOA, om hur kommunernas krav på god ekonomisk hushållning kan innehålla konkreta mål för förvaltning och underhåll av infrastruktur, och vilken betydelse det i så fall har för arbetet med frågan.
Det tredje projektet, FRAS, studerar vad som händer i en kommun som varit drabbad en kris – ett skyfall, översvämningar eller problem med rent dricksvatten under en längre tid. Hur omsätter man kunskapen om sådana händelser till nya sätt att arbeta med underhåll?
– Leder en sådan händelse till distributivt lärande och förändrade policys, och hur har man i så fall argumenterat kring det? Det är tråkigt att det ska ske en kris, men det är ofta sådana händelser som får oss att tänka till. Vi vill se om det leder till bättre underhåll, säger Robert Jonsson.
Bättre rustade för klimatförändringar
En annan viktig insikt under arbetet med fas ett, är hur underhållsarbetet kan koppla an till en omvärld i förändring. När kommuner får möjlighet att förbättra och förändra infrastrukturen genom ett kontinuerligt underhållsarbete, står den bättre rustad för exempelvis kommande klimatförändringar.
– Samtidigt ställs allt högre krav på infrastrukturen att vara mer robust och resilient för att klara framtida utmaningar. Det kommer vi att fortsätta jobba med, säger Lars Thell Marklund.
Att sprida och nå ut med våra resultat är ett arbete som kommer att få en extra växel under fas två.
– Vi har gjort mycket, men det är många kommuner att nå ut till, säger Lars Marklund.
Långsiktighet en förutsättning
Att programmet nu fått finansiering i ytterligare fem år är otroligt viktigt för att skapa långsiktig forskning. Det menar Kristina Gabriellii, styrelseordförande för Mistra InfraMaint.
Hon poängterar vikten av ett forskningsbaserat underlag när ett beslut ska tas.
– Man måste ha kunskap och fakta bakom ett beslut. Här är den långsiktiga forskningen väldigt viktig. När programmet startade var det ett område som var underbeforskat, och där det var ovanligt med exempelvis doktorander. Om vi ska klara de utmaningar som infrastrukturen står inför är det viktigt att det finns kompetenta personer som vill jobba med detta. Då måste man bygga den kompetensen, och det tar många år.
Långsiktigheten i kombination med arbetet som görs för att forskningen ska komma ut och göra nytta i kommunerna, är två faktorer som ser till att programmet kan göra verklig skillnad.
– Vi har flera representanter i styrelsen som antingen varit eller är i kommunal verksamhet, och som uttryckt att de har påtaglig nytta av det som görs inom Mistra InfraMaint, säger Kristina Gabriellii.