Standarder viktiga av flera skäl
Publicerad: 14 mars, 2023
Att engagera sig i arbete med framtagandet av nya standarder ger både möjligheter att påverka utformningen så de fungerar i praktiken och mycket matnyttiga kunskaper om bra lösningar på olika frågeställningar.
Det förklarar Gunn-Mari Löfdahl som under många år jobbat inom forskningsinstitutet RISE med bland annat standardiseringsfrågor.
- Jag har många gånger tänkt att man ser på en standard bara som en regel som man behöver förhålla sig till, i stället borde man använda all den information och de kunskaper som den rymmer till att utveckla sin verksamhet. Det finns väldigt mycket nyttig och användbar information samlat i en standardbeskrivning, konstaterar hon vidare.
Bland de erfarenheter hon samlat på sig under åren finns även att man kan vinna väldigt mycket på att själv engagera sig i standardiseringskommittéer.
- Det är både lärorikt och utvecklande att sitta med i sådana sammanhang. Dessutom får man möjligheter att påverka utformningen av standarder så de fungerar bra ute i praktiken och inte blir till en begränsning för utveckling framöver.
Ser med oro på det nya avloppsdirektivet
Ett exempel på ett område där det just nu finns stor anledning för VA-branschen i Sverige att agera gäller det nya avloppsdirektivet, som är ett direktiv på högre nivå än en standard och styr alla medlemsländerna inom EU.
- När jag ser hur det är på väg att utformas blir jag lite orolig, det finns förslag på krav i det som kan bli väldigt kostsamma utan att göra stor nytta. Här måste Sverige försöka påverka i rätt riktning, jag vet att Svenskt Vatten är engagerade men ju fler som engagerar sig desto bättre. Det är väl främst branschorganisationer som kan vara med och påverka EU-direktiv, men alla kan ju stötta i det arbetet och driva på.
En avloppsstandard som är som en handbok
När det gäller standarder för VA-systemet så finns det över tvåhundra som gäller delar av eller avloppssystemet generellt, varav 16 rör schaktfria tekniker. En av de standarder Gunn -Mari Löfdahl ser som väldigt nyttig att lära sig mer om är SS-EN 752, en standard från 2017 som behandlar planering av, design, installation, drift, underhåll och rehabilitering av avloppssystem.
- Den fungerar lite som en handbok där man försökt få med en helhet från konstruktion till underhåll. I den finns också bra referenser till andra relevanta standarder och direktiv som det kan vara bra att ha koll på. Det är en standard samlar ihop det mesta som rör förvaltning av avloppssystem på ett bra sätt tycker jag.
Ny standard för schaktfria tekniker
Inom schaktfria tekniker kom en ny utgåva 2022 av standarden EN 12889:2022: Avlopp – Schaktfria konstruktioner och provning av avloppsledningar. Den är tillämplig på grävfria konstruktioner och ersättningstekniker samt testning av nya dräneringar och avlopp i marken och fungerar vanligtvis som gravitations- eller tryckrörledningar, utformade med prefabricerade rör och skarvar.
- En av de stora nyttorna med standarder, förutom att de ser till att arbetet utförs på ett likartat och kvalitetssäkrat sätt, är att de lägger en grund för lärandet så man inte behöver uppfinna hjulet på nytt gång på gång. De har tagits fram av internationella kommittéer med mycket kunskaper och erfarenheter som borgar för att innehållet ofta är bra material som alla kan ha nytta av, förklarar Gunn-Mari Löfdahl.
Samtidigt är det viktigt att de kommittéer som tar fram standarder har en bra sammansättning och representerar olika intressen.
- Det är därför jag gärna uppmuntrar till aktivt deltagande i standardiseringskommittéer och andra grupper som jobbar med förordningar och direktiv. Är gruppen för ensidigt sammansatt kan kraven ibland begränsa utvecklingen mer än hjälpa till. Eftersom standarder ofta används som tillämpning av lagar och föreskrifter gäller det att se till att de bidrar till rimliga krav på utförare.
Sverige kämpar för funktionskrav
Gunn-Mari Löfdahl förklarar vidare att det är viktigt att få med ett helhetstänk när man tar fram nya standarder och Sverige kämpar ofta med att få mer funktionsinriktade krav i stället för konstruktionskrav.
- Om man ställer krav på en viss konstruktion så hämmas utvecklingen av nya typer av konstruktioner som kan vara effektivare. Ställer man i stället funktionskrav så får man inte den begränsningen. Det är därför så viktigt att få med folk med framåttänk i kommittéerna som utformar standarder.
Ett problem hon ser med att få med fler olika perspektiv i dessa kommittéer är att det kostar en del att delta, framför allt i tid.
- Därför blir det ofta så att de som sitter med i kommittéerna är de som har något att vinna på en viss utformning. Det är bland annat leverantörer av olika produkter som gärna vill ha konstruktionskrav för att begränsa framtida konkurrens av nya konstruktionsidéer. Därför uppmuntrar jag alltid även användare att ändå ta den kostnaden och se till att få med bra folk i standardiseringskommittéer.