Nya forskarskolor tar både tvärvetenskapliga och praktiska grepp om vattenfrågorna

- Jag brinner för frågor om att bygga bättre för hela samhället och inte bara fokusera på specifika tekniska lösningar, säger Catherine Paul.

Redan 2017 grundades Vattenforskarskolan och har sedan dess drivits i syfte att vara en mötesplats för forskare och doktorander från hela Sverige på vattenområdet. Utöver att fungera som ett vetenskapligt nav med kurser, seminarier, mentorskap och nätverksbyggande har forskarskolan också knutit närmare band mellan akademi och praktik. Nu utökas möjligheterna till synergier mellan olika akademiska discipliner och VA-verksamheter genom de två Formas-finansierade forskarskolorna AquaClim och WATCH. Utlysningen Forskarskolor för hållbart samhällsbyggande är tvärvetenskaplig och utmaningsdriven, vilket gör att gränser mellan olika vetenskapsområden, lärosäten och näringslivsinriktningar suddas ut. I stället står nya lösningar på samhällsutmaningar i fokus. Catherine Paul berättar att det fanns en viss oro för att vattenfrågorna inte skulle ses som en del av ett hållbart samhällsbyggande.

– Som tur var delade Formas vår åsikt att vi inte har ett samhälle utan vatten, förklarar hon.

Catherine projektleder AquaClim och är själv universitetslektor i teknisk vattenresusrslära och mikrobiologi vid Lunds universitet, men i projektet ingår flera lärosäten i form av Lund och Luleå Tekniska högskolor, Chalmers, SLU, KTH samt Uppsala universitet. Dessutom medverkar vattenproducenter i form av Lumire, Uppsala vatten, Göteborg Kretslopp och Vatten, ViVAB, Sydvatten och Sweden Water Research. Projektet är inriktat på klimat-, vatten- och avloppsfrågor, och vilar i de mer tekniska studieområdena men tar samtidigt ett helhetsgrepp på vattenfrågorna ur ett samhällsperspektiv. WATCH å sin sida projektleds av Ida Andersson, lektor i kulturgeografi vid Örebro universitet och fokuserar på vattenfrågorna i samhällsplaneringen. Forskarskolan är ett samarbete mellan Örebro och Karlstad universitet, länsstyrelserna i Örebro och Värmland, Örebro och Karlstad kommun, Svenskt Vatten och MSB.

– Startpunkten var att fråga organisationerna vad de såg för vattenutmaningar i relation till samhällsbyggnad, berättar Ida.

Olika inriktningar på vattenforskning

Vidare berättar Ida att det intressanta med att två forskarskolor med fokus på vatten fick finansiering är olikheterna i inriktningar och forskningsområden. Detta kommer även att påverka vilka de verksamma doktoranderna är och inom vilka ämnen de disputerar i. För WATCH grundade sig idén i två aktuella utmaningar inom samhällsbyggnad – förtätning och strandnära byggande.

– Vår forskarskola handlar förstås om vatten, men den handlar också om samhällsbyggnad och samhällsplanering. Vi identifierade vattenutmaningar som organisationerna har och som gick att sätta i relation till de huvudämnena som doktoranderna ska disputera i, säger Ida.

Inom WATCH ryms miljö- och hållbarhetsarbete inom olika discipliner, allt ifrån statsvetenskap till miljökemi. Centralt för samtliga discipliner är fokuset på samhällsbyggnad i både stad och landsbygd. AquaClim å sin sida är mer förankrad i de tekniska områdena, men även här är hållbarhet centralt.

– Hela tanken med AquaClim är att se hur vi kan anpassa tekniska lösningar för att vara mer anpassade efter klimatutmaningar. Den övergripande frågan är att anpassa vattenteknik efter hållbarhetsfrågor, förklarar Catherine.

”Den bästa forskningen är kopplad till verkligheten”

Både Ida och Catherine understryker vikten av att forskningen är förankrad i verkliga problem och den sistnämnda lyfter hur Vattenforskarskolan involverade flera olika perspektiv på vatten – både teoretiska och praktiska. Denna tradition vill hon föra vidare genom AquaClim.

– Vi har så mycket att lära av varandra, därför vill jag verkligen knyta samman akademi och industri. Vi har byggt konstellationer där industrin bjuds in dels för att lyfta sina frågor, dels för att introducera doktoranden för den praktiska omsättningen av forskning. Det bästa är att forskningen är kopplad till verkligheten, så vi kan förändra samhället för en mer hållbar framtid, och det kommer att vara centralt i AquaClim, säger Catherine.

Doktoranderna som ingår i AquaClim kommer att ha minst två handledare, varav en kommer från den akademiska världen medan den andra är förankrad i industrin. Dessutom kommer det kursutbud som ska erbjudas via AquaClim vara tillgängligt för verksamma inom VA-branschen. För att även kunna nå mindre organisationer övervägs även att vissa moduler ska ges digitalt.

Även i WATCH finns en tydlig förankring i praktik, Ida nämner att doktoranderna kommer ha en betydligt starkare förankring i praktiken jämfört med vad andra doktorander har. Även här kommer doktoranderna ha handledare både i akademin och industrin. Genom kontakter och studiebesök ges inblick i de viktigaste frågorna för branschen. Dessutom är förhoppningen att verksamheten i WATCH ska ge ringar på vattnet och generera ett tydligare fokus på vatten även på grundutbildningsnivå.

– De 45 studenter som årligen tar examen från vår grundutbildning kan därför få vattenperspektivet med sig när de kommer ut som samhällsplanerare. Det kommer att stärka vattenkompetensen generellt och få upp ögonen för den samhällsviktiga infrastruktur som allmänheten inte tänker på, förklarar Ida.

Planering och rekrytering väntar härnäst

Med de initiala uppstartsmötena avklarade är nu forskarskolornas verksamhet i gång. Inledningsvis innebär detta att planera aktiviteter på både kort och lång sikt, samt att rekrytera doktorander. Kursverksamhetens planering är tidskrävande och det gäller att tänka långsiktigt.

– Vi utvecklar vissa kurser som kommer att vara öppna för alla. Våra doktorander måste läsa dem men de kan även fungera som kompetensutveckling eller tillfälle för nätverkande för de organisationer vi samarbetar med, berättar Ida.

– För att yrkesverksamma ska kunna delta i våra kurser behöver vi vara ute i god tid. Därför börjar vi redan nu planera kurser under 2024–2025, tillägger Catherine.

Både Catherine och Ida betonar vikten av att hitta rätt i rekryteringen av doktorander. Engagemanget för vattenfrågorna är tydligt hos båda, och därför kommer både akademiska kvalifikationer och personliga egenskaper att vägas in i processen. Främst av allt söker de personer som kan medverka till att lyfta vattenfrågorna på dagordningen.

– Vatten är ett oerhört sårbart system, om vi inte hittar lösningar på aktuella utmaningar är vattenförsörjningen hotad, avslutar Ida.