Vägledningen om hållbar dagvattenhantering är resultatet av ett regeringsuppdrag som följde de beslutade etappmålen om hållbar dagvattenhantering som regeringen beslutat. Det första av dessa etappmål är att alla kommuner under 2023 har integrerat en hållbar dagvattenhantering i planläggning av ny bebyggelse eller vid påtagliga ändringar av befintlig bebyggelse. Senast 2025 ska även de kommuner där det finns risk för betydande påverkan av dagvatten på mark, vatten och den fysiska miljön i befintlig bebyggelse, ha genomfört en kartläggning och tagit fram handlingsplaner för en hållbar dagvattenhantering samt påbörjat genomförandet av planerna. En svårighet under arbetets gång har varit att hitta rätt nivå och användarvänlighet på vägledningen då vissa kommuner nått längre än andra i sitt arbete med dagvattenfrågorna.
– Vissa kommuner har kommit långt och uppnår redan de båda etappmålen, andra är i startgroparna med arbetet, det ser helt enkelt väldigt olika ut, förklarar Agata.
I regeringsuppdraget framgick det att vägledningen skulle tas fram i samråd med kommuner och andra berörda myndigheter, därför höll Naturvårdsverket ett antal workshops med ett representativt urval av Sveriges kommuner. Det var av stor vikt att både mindre och större kommuner från både norr och söder fanns med under dessa workshops, inte minst då förutsättningar och problembilder varierar kraftigt.
– En del kommuner har skyfallsfrågor i fokus, särskilt de kommuner som drabbats av översvämningar, andra kan jobba mer strategiskt och långsiktigt exempelvis med miljökvalitetsnormerna, berättar Agata.
Samsyn och bred organisation av stor vikt
När hon får frågan om vilka aspekter som är av störst vikt för ett framgångsrikt dagvattenarbete lyfter Agata att bygga en stark och bred organisation med samarbete över berörda förvaltningar och funktioner. Dagvattenfrågans bredd och relevans ur många aspekter syns inte minst på hur man tvingats förhålla sig till och samtidigt lyfta det stöd som kan fås trots begränsningar i existerande lagstiftning, liksom i alla de myndigheter och övriga aktörer som involverats i processen. Däribland finns Svenskt Vatten som bidragit med VA-perspektivet och granskat texter för att exempelvis säkerställa efterföljande av LAV och diskuterat dagvattnets påverkan på ledningsnät.
– Vi har fört en bra dialog med Svenskt Vatten eftersom det inte finns någon vägledande myndighet för LAV. Jag känner också att vi varit överens om vilka framgångsfaktorerna för ett lyckat arbete med dagvatten är, säger Agata.
Utöver den breda organisationen lyfter Agata dels vikten av att tidigt i både planeringsprocessen och systemhandlings- och bygghandlingsprocessen ha med sig förvaltningsperspektivet, dels att konsekvent bibehålla ett avrinningsområdestänk. Dessutom lyfter hon det faktum att vägledningen inte ska ses som ett lag- eller skallkrav utan som en inspirationskälla och stöd för att resonera kring vad som kan eller skulle behöva göras i den egna kommunen. Eftersom både förutsättningar och problembilder varierar är det viktigt att se till de egna behoven – och framför allt att hitta rätt ambitionsnivå.
– Säkerställ att de lösningar och åtgärder som föreslås är genomförbara, annars riskerar man att det blir en skrivbordsprodukt, fastslår Agata.
Processen att skapa samsyn och engagemang samt öka kunskapen hos tjänstemän, politiker, byggherrar och andra aktörer i kommunen kan vara lång och den kunskap och kompetens som VA-organisationen kan bidra med är betydelsefull för ett hållbart och effektivt arbete även för frågor som primärt ligger inom kommunens ansvarsområde. För att ytterligare stötta och vägleda i arbetet kommer Naturvårdsverket och Boverket under våren att hålla en kostnadsfri seminarieserie som kommer att fungera som ett forum för att mötas och utbyta erfarenheter. Där kommer även kommuner med goda erfarenheter av dagvattensarbete att bjudas in för att dela exempel.