SSTT NoDig Konferens 2022
Publicerad: 6 oktober, 2022
Foto: Karin Lundwall Welin
På Silja Serenade på väg över Östersjön, mot Helsingfors och ISTT’s konferens, hade 44 medlemmar samlats för årets NoDig konferens. Deltagarna fick lyssna på ett antal mycket intressanta föredrag och i pauserna samt under middagen hördes ett livligt sorl, det märktes att alla njöt av att få träffas på ett fysiskt event igen.
Efter ett välkomnande av ordförande Tomas Helenius inleddes presentationerna med både mer konkreta pågående projekt och vissa jämförelser mellan hur arbete sker i Norge respektive Sverige
Projektanvisning för infordring av kontinuerliga rör
Fredrik Johansson inledde presentationerna med att berätta om det pågående arbetet med den nya projektanvisningen för infordring av kontinuerliga rör. Fokus där ligger på infodring av tryckledningar, både vatten och gas, och man tar med materialen PE, segjärn och stål.
Bland hans egna reflektioner fanns att det är enormt positivt att inkludera gas där man inom VA har mycket att lära och det är även bra att få fokus även på tryck. Det finns också en bra blandning av beställarfokus och entreprenör.
Han hoppades att många kommer skicka in svar på remissen av första versionen till projektanvisning som kommer att komma under november. Han önskar också få in bilder tillsammans med remissvaren som de kan använda i slutversionen, den kommer förhoppningsvis presenteras under Q1 2023. Fredrik Johansson sa även att de har som mål att SSTT kan hålla en fysiskt/digital temadag under Q2 där anvisningen gås igenom.
Övervakning av VA-system – Boden
Magnus Bäckström från Bodens kommun berättade därefter om deras utmaningar med och strategier för arbetet med VA-systemen. Efter att ha givit siffror på Bodens VA-system, bland annat 110 mil allmänna VA-ledningar, 30 VA-verk och 8 reservoarer dricksvatten, berättade han om vad som finns på att göra-listan vilket bland annat är att förbättra skalskydd och säkerhet, ett överordnat HMI/SCADA för möjligheten till fjärrstyrning och övervakning av alla VA-verk, installation av bräddmätning/-registrering samt inmätning och åldersbestämning av eledningsnät (utveckla VA-kartan).
Han konstaterade också att VA-verksamheten utmanas från olika håll både från omvärlden, med utbyggnad, stöd till samhällsutveckling samt nya krav, och internt med att bevara, underhålla, reinvestera samt effektivisera.
Bland de strategier de jobbar med för att nå målen finns - att våga specialisering, en flexibel projekthantering samt rollbyten, ett standardiserat arbetssätt, att stärka teknikgruppen och kartan samt mer schaktfritt och att utveckla verktygslådan.
Hans slutsatser var att de behöver mäta och samla data i ett överordnat system, utveckla VA-kartan, våga specialisering, klustra och samordna projekt, zooma ut i början samt utveckla projektledarrollen, fler projektledare.
Skillnader i arbetssätt mellan Norge och Sverige
Innan paus initierade David Jacobsson, Vakul AB, och Reidar Kveine, Baerums kommun, gruppdiskussioner på temat vilka likheter och skillnader som finns mellan svenska och norska arbetssätt. Gruppdiskussionerna handlade om hur en byggledare skulle agera i Sverige respektive Norge i två specificerade case, ett gällande flexibelt foder och ett om styrd borrning. Innan gruppdiskussionerna vidtog gick David Jacobsson och Reidar Kveine i Norge igenom olika regelverk och standarder för kontroller av utfört arbete som bas för gruppdiskussionerna.
Tredjepartskontroll
De berättade bland annat att Norge, till skillnad från Sverige, har ett system med tredjepartskontroller. Reidar Kveine gick igenom det norska systemet lite mer noggrant, bland annat förklarade han att systemet avser att kontroll ska utföras av ett specialiserat oberoende organ, utan koppling till det företag som utför byggarbetet, samt att det omfattar rörinspektion, tryckprovning, klorering och desinfektion. Rapporter visar att de hittar fel i 6 av 10 nya anläggningar, typiska misstag som upprepas är deformationer av rör och ledningssystem som inte klarar tryckprovskontrollen.
Organisationen för rörinspektion i Norge, RIN, är positiva till systemet och anser att det är viktigt att få på plats en bra och oberoende slutkontroll, det kommer att ge ett bättre ledningssystem med färre fel. Det säkerställer också ett ledningsnät med hög kvalitet och lång livslängd. Enligt Reidar Kveine har de har mer än tillräckligt att göra med att ta hand om de ledningar de har, de behöver ju inte även bygga nya system med fel. RIN anser också att tredjepartskontroll ska ingå i förfrågningsunderlaget. Det finns även ett förslag på krav på oberoende tredjepartskontroll i den nya norska Vattenstandarden.
Avslutningsvis gick Stefan Indahl och Emil Lundmark igenom programmet på den kommande ISTT konferensen i Helsingfors och pekade på utvalda höjdpunkter som kunde vara av intresse för SSTT’s medlemmar.
Som tack för sin medverkan under konferensen delade SSTT ut tackbrev till alla föreläsare. 5000:- har donerats till Water Aid, vilket ger 25 personer möjligheter att få tillgång till rent vatten.
Foto: Karin Lundwall Welin