Förslag: Så här ska EU:s nya dricksvattendirektiv införas
Publicerad: 21 oktober, 2021
Boverket ska få ett samordnande ansvar för frågan om material i kontakt med dricksvatten. Livsmedelsverket föreslås få i uppdrag att svara för rapportering till EU av läckage. Havs- och vattenmyndigheten ska ta fram en eventuell handlingsplan för att minska läckaget. Vattenmyndigheterna ska få utökade uppgifter och ansvar för att genomföra riskbedömningar och riskhantering.
Svenskt Vatten ser positivt på flera av förslagen i slutbetänkandet från utredningen ” En säker tillgång till dricksvatten av god kvalitet, SOU 2021:81 (regeringen.se)”. Vi hade dock gärna sett att Livsmedelsverket, om det skulle bli aktuellt för Sverige, även fått uppdraget att ta fram ett förslag till handlingsplan för att minska läckaget. När det gäller genomförandet av det riskbaserade arbetssättet tycker vi inte att det är lämpligt att lägga nya uppgifter på Vattenmyndigheterna som en annan utredning, Vattenförvaltningsutredningen (SOU 2019:66), föreslagit ska läggas ned. Svenskt Vatten delar den uppfattningen och vill inte att ytterligare uppgifter läggs på vattenmyndigheterna.
2020 års dricksvattenutredning lämnade sitt betänkande, till Näringsdepartementet 2021-10-15. Svensk Vattens bedömning är att de förslag utredningen presenterar i betänkande ger en god grund för att införa det nya dricksvattendirektivet, EU 2020/2184 på ett konstruktivt sätt i svensk lagstiftning och myndighetsföreskrifter. Direktivet ska vara infört i januari 2023.
För den som vill fördjupa sig ytterligare i det nya dricksvattendirektivet så kan man fortfarande anmäla sig till Svenskt Vattens dricksvattenkonferens i Malmö 26-27 oktober. Digitalt deltagande är möjligt och både utredaren och huvudsekreteraren med flera finns på plats.
De viktigaste förändringarna i det nya dricksvattendirektivet är:
- Ett riskbaserat arbetssätt från vattentäkt till konsumentens kran.
- Krav på rapportering av läckage från dricksvattennätet.
- Gemensamma krav inom EU på material i kontakt med dricksvatten och beredningskemikalier.
- Utökade krav på information till allmänheten.
- Nya och justerade gränsvärden.
- En bevakningslista för ”nya” föroreningar som det än så länge saknas underlag för att sätta gränsvärden för.
Det tidigare dricksvattendirektivet 98/83/EG är implementerat i svensk lagstiftning genom Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten. Eftersom det nya dricksvattendirektivet täcker ett mycket större område kräver implementeringen ändringar inom flera områden. Utredningen föreslår i sitt betänkande ändringar i tolv lagar och förordningar. Utredningen har alltså under knappt ett år fått gå igenom väldigt mycket olika lagstiftning och myndighetsföreskrifter för att hitta var de olika delarna av direktivet passar in bäst i svensk lagstiftning och myndighetsstruktur. Till sin hjälp har utredningen haft en expertgrupp där det bland annat ingått representanter för tio svenska va-organisationer och Svenskt Vatten.
Utredningen har under den begränsande tid den kunnat arbeta gjort ett mycket bra jobb och det har varit en bra dialog vid expertgruppsmötena. I betänkande ger utredningen en utförlig och relevant bild av dricksvattensituationen i Sverige. Bland annat blir det tydligt hur uppsplittrad dricksvattenfrågan är i svensk lagstiftning och hur många myndigheter som är inblandade.
Näringsdepartementet kommer att skicka ut utredningen på remiss. Svenskt Vattens utkast till remissvar kommer att publiceras på hemsidan så att medlemmarna har möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på förslaget till remissvar.