RÖK: Därför behövs forskning och utveckling
Publicerad: 24 mars, 2021
Drivkraften för framtiden är forskning och utveckling inom flera VA-områden för att anpassas till både snabba och långsiktiga förändringar. Ett av alla dessa forskningsprojekt har varit det om flexibla foder i RISE:s regi. Den rapporten kommer att publiceras inom kort och uppmaningen från paneldiskussionen på RÖK:s andra dag var - läs rapporten, det finns mycket att lära!
Andra passet för temadagen om schaktfritt inleddes av Anna Norström, Svenskt vatten, och som bland annat utmynnar i SVU-rapporter. Till forskningen beviljas årligen omkring 100 miljoner kronor och som en följd av det har forskningsresultatet i form av Mistra InfraMaint och Formas utvecklats. Å andra sidan är det inte mycket jämfört med de 460 miljarder som behöver investeras inom VA under kommande 20 år.
Av forskningsmiljoner går cirka 20 miljoner till SVU-projekt.
- Totalt finansierar det cirka 60 projekt varav 20 är inom rörnätsområdet, berättade Anna Norström.
Nu ”bubblar” det med framtidstankar inom de kluster som inom kort ska söka nya pengar för sina program och här efterlyste hon fler ledningsnätsägare.
- Pengarna ska gå till tydliga projekt och vara tillämpliga inom en femårsperiod.
Efter Anna återkom Fredrik Johansson för att nu ge konkreta erfarenheter från tre större VA-projekt som Göteborg stad Kretslopp och vatten haft 2011, 2016 och 2019. Om dessa erfarenheter har vi här på SSTT:s hemsida berättat om i tidigare artikel.
Forskningsprojekt flexibla foder
Olle Persson oh Love Pallon informerade därefter från det forskningsprojekt om flexibla foder som RISE haft sedan ett antal år och som nu kommer att publiceras i en rapport inom kort. Forskningen har tittat på driftsatta foder och provat kvaliteten på dessa efter olika antal år. Om projektet har vi också skrivit om i tidigare artiklar på SSTT hemsida.
För beställaren är det inte helt lätt att upphandla en produkt som kan kvalitetssäkras först när den ligger i marken, men det finns flera sätt att i efterhand kontrollera processen och då inte minst själva installationen, som är av stor vikt för kvaliteten. RISE har även tittat på den provtagningen som sker i Tyskland sedan 20 år tillbaka och som resulterar i en offentlig rapport. Detta har medverkat till att kvaliteten ökat och därmed förtroende för att installera flexibla foder också har ökat.
Olle Persson och Love Pallon beskrev hur RISE har gått tillväga för att prova rörbitarna.
- Om man inte vet vad man ska mäta eller varför så ger inte processen mer vetande. Jag hade för tre år sedan inte kunnat ge någon vägledning, men det jag kan göra idag, berättade Olle.
Den informationen låg sedan till grund för den pandeldiskussion som följde.
- Särskilt intressant i rapporten är miljödelen och det är något vi får fortsätta jobba med, menade Fredrik Johansson.
- Det här är en välanvänd teknik som vi sysslat med i många år, men det är bra att vi möts på en vetenskaplig grund och här har diskussionen bara börjat, menade Stefan Indahl, VD Aarsleff Rörteknik.
- Det här var ett arbete som vi var drivande i för att komma igång eftersom det råder stor okunskap om flexibla foder. Min uppmaning till alla är att läsa rapporten när det kommer, menade Simon Åkerlund, NCC NoDig.
Behöver utvecklas vidare
Rapporten behöver dock utvecklas vidare.
- Vi hade hoppats på att få lite enklare råd till ledningsägare om vilket foder man bör välja. Det finns många olika foder och det finns skillnader mellan dem. Flexibla foder är en fantastisk gåva till VA-branschen och det är förvånande att det inte används mer, menade Simon.
- Ja, det finns mycket mer att göra. Vi har lärt oss mycket och den kunskapen ska spridas till fler. Att upphandla foder är inte lätt, det är många bedömningar som behöver göras och vilka krav som ska ställas, menade Olle Persson.
- Det här är ingen unik teknik för Sverige, om foder har det forskats under många år i Europa. IKT i Tyskland släppte sin årsrapport här om dagen exempelvis. Det står klart att själva installationsdelen för flexibla foders användande är avgörande för slutresultatet och prestanda. Jag skulle personligen vilja se en sådan tredjepartskontroll även i Sverige, menade Stefan Ingdahl.
En sådan skulle förstås innebära en ökad kostnad, men att den fördyringen för ledningsägaren inte borde vara något hinder.
- Om några år är vi reda att ta nästa steg och IKT-steget med transparent information vore enbra väg att gå, menade Fredrik Jobansson.
Borghild Folkedal uppskattade projektet, men något liknande förekommer inte just nu i Norge. Där har en kommun arrangerat en testrigg där olika förhållanden kan studeras och hur fodret uppför sig. Anna Norström menade att det alla moment är viktiga att göra rätt och för att kunna göra smarta val. Att lösa ett problem genom att skapa ett annat i kedjan kan bara undvikas genom mer kunskap och ett helhetsperspektiv.
Nästa år förväntas norska Vannsentret öppnas där forskning och utveckling ska komma hela VA-branschen till nytt.
- Här har Sverige mycket att lära, menade Stefan Indahl.
Invändig inspektion
Temadagen avslutades med att Tommy Giertz, Stockholm vatten och avfall, informerade om invändig inspektion av vattenledningar och gav några teasers på ny teknik som kan komma att dyka upp framöver. Tekniken som används idag är ofta hämtad från teknik som används på oljeborriggar när det gäller borrningsteknik. En teknik som nu även kan ge VA-branschen mer information om vad som omger själva röret. Nästa steg är att använda radar och ultraljudsgivare i inspektionen. Det är också nästa steg efter AI, som utvecklats och som finns på VASS hemsida att ta del av.
Anne Adrup, Sweco och medlem av svenska arbetsgruppen inom SSTT, avslutade dagen med att informera om innehållet i nya publikationen P122, som kommer att ersätta nuvarande P93. Fram till 12 april går det bra att komma med synpunkter.
- Det är fortfarande alldeles för liten del av ledningsnätet som inspekteras så det finns mycket mer att göra, konstaterade Anne.