Förslag om privat initiativrätt i plan- och bygglagen till riksdagen

Enligt plan- och bygglagen ska större byggprojekt prövas genom en detaljplan. Flera kommuner har idag kö för att ta fram detaljplaner och det kan ta tid innan nya planer kan påbörjas. Den som vill påbörja ett projekt som kräver att en detaljplan antas, ändras eller upphävs har rätt att få ett så kallat planbesked där kommunen ska ange om den avser att inleda planläggningen.

Förslagen syftar till att minska den totala tiden för planläggningen.  I propositionen föreslås bland annat att:

• kommunen vid ett positivt plan­besked ska redo­visa vilket planer­ingsunderlag som kan behövas vid en detaljplane­lägg­ning om en planintressent – dvs. en fastighetsägare, byggherre eller någon annan som tar initiativ till en planläggning – har begärt det. Det kan t.ex. handla om att det finns behov av en geoteknisk undersökning, en arkeologisk utredning eller en utredning om förutsättningarna för att ordna vatten och avlopp.
• plan­intressenten vid ett positivt planbesked ska kunna begära ett yttrande från länsstyrelsen över vilket planer­ings­underlag som kan behövas för att länsstyrelsen ska kunna ta ställning till hur den avsedda plan­läggningen för­håller sig till intressen som myndigheten har tillsyn över, exempelvis miljö­kvali­tets­normer, strand­skydd eller hälsa och säkerhet.
• det planeringsunderlag som krävs för detaljplaner eller områdesbestämmelser får tas fram av någon annan aktör än kommunen. Ansvaret för att säker­ställa att under­laget visar planerings­förutsätt­ningarna på ett korrekt och tillförlitligt sätt ska dock ligga kvar hos kommunen.

Förslaget innebär att planintressenten kan använda tiden från det att kommunen beslutar om ett positivt planbesked fram till den tidpunkt då det egentliga detaljplanearbetet påbörjas till att ta fram det planeringsunderlag som behövs för planlägg­ningen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2021.