Föreslår att en privat initiativrätt ska införas i plan- och bygglagen
Publicerad: 28 januari, 2021
För att förenkla arbetet med att ta fram detaljplaner föreslår regeringen flera ändringar i plan- och bygglagen. Förslaget överlämnas till Lagrådet idag och bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.
Enligt plan- och bygglagen ska större byggprojekt prövas genom en detaljplan. Flera kommuner har idag kö för att ta fram detaljplaner och det kan ta tid innan nya planer kan påbörjas. Den som vill påbörja ett projekt som kräver att en detaljplan antas, ändras eller upphävs har rätt att få ett så kallat planbesked där kommunen ska ange om den avser att inleda planläggningen.
I lagrådsremissen föreslås att kommunen vid ett positivt planbesked även ska redovisa vilket planeringsunderlag som kan behövas vid en detaljplaneläggning om en planintressent – dvs. en fastighetsägare, byggherre eller någon annan som tar initiativ till en planläggning – har begärt det. Det kan t.ex. handla om att kommunen i planbeskedet anger att det finns behov av en geoteknisk undersökning, en arkeologisk utredning eller en utredning om förutsättningarna för att ordna vatten och avlopp.
I lagrådsremissen föreslås även att planintressenten ska kunna begära ett yttrande från länsstyrelsen över vilket planeringsunderlag som kan behövas för att länsstyrelsen ska kunna ta ställning till hur den avsedda planläggningen förhåller sig till de intressen som myndigheten har tillsyn över. Det handlar om planeringsunderlag som kan behövas för att säkerställa att detaljplanen är lämplig i förhållande till förekommande riksintressen, behovet av mellankommunal samordning, miljökvalitetsnormer, strandskydd samt hälsa och säkerhet. För att planintressenten ska få möjlighet att begära ett yttrande från länsstyrelsen ska det krävas att kommunen medger det i planbeskedet.
Regeringen föreslår även att det ska förtydligas att det planeringsunderlag som krävs för detaljplaner eller områdesbestämmelser även får tas fram av någon annan aktör än kommunen. Ansvaret för att säkerställa att underlaget visar planeringsförutsättningarna på ett korrekt och tillförlitligt sätt ska dock ligga kvar hos kommunen. Om underlag tas fram av en enskild aktör ska det framgå av den så kallade planbeskrivningen som hör till detaljplanen.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2021.
Hantering av schaktmassor ska ses över
Naturvårdsverket får i uppdrag att utreda hanteringen av jord- och schaktmassor, entreprenadberg och annat naturligt förekommande material som kan användas för anläggningsändamål. Regeringen vill göra det enklare för seriösa aktörer att hantera schaktmassor på resurseffektivt sätt och främja en omställning till en giftfri cirkulär ekonomi.
Hanteringen av massor fungerar inte tillfredställande i alla avseenden idag, vilket leder till omotiverade kostnader, både för samhället och branschaktörer, miljöproblem och ett dåligt utnyttjande av resurser. En översyn behövs för att få kunskap om hur regelverk och andra styrmedel kan förändras för att åstadkomma en mer ändamålsenlig masshantering.
− Det finns ett stort behov av regler som möjliggör en effektiv hantering av avfall i samband med bygg- och anläggningsarbeten. Vi behöver minska resursanvändningen och därmed begränsa klimat- och miljöpåverkan. Samtidigt behöver avfall hanteras på ett sätt som minimerar risk för skada på människors hälsa och miljön, säger miljö- och klimatminister Isabella Lövin
Uppdraget är ett led i regeringens arbete med att ställa om till en giftfri cirkulär ekonomi. En utgångspunkt för omställningen är att material ska användas mer effektivt för att minska både uttag av ny råvara och deponering av avfall.
− Det uppstår stora mängder schaktmassor i samband med bostadsbyggande och anläggande av vägar och järnvägar. Jag är glad att Naturvårdsverket nu ska se över bestämmelser så att schaktmassor kan användas på ett bättre sätt. Det är helt nödvändigt för att vi ska kunna ställa om till en giftfri och cirkulär ekonomi, säger bostadsminister Per Bolund.
Naturvårdsverket ska redovisa uppdraget senast den 1 juni 2022.