Mindre styrendebatt efter ny produktionsteknik

Publicerad: 18 augusti, 2020

Den 18e maj publicerade vi en artikel om Trafikverkets rapport, som nu Börje Persson kommenterar ur ett internationellt perspektiv.

Den 18e maj publicerade vi en artikel om Trafikverkets rapport, som nu Börje Persson kommenterar ur ett internationellt perspektiv.

Den 18e maj publicerade vi en artikel som byggde på en rapport från Trafikverket. Artikeln handlade om styrenutsläpp i samband med infodring av trummor. Resultatet av Trafikverkets rapport visade att styren fortfarande gick att mäta i vattnet upp till tolv veckor efter avslutad åtgärd.

Rapporten diskuterades sedan under fyra dagar då SSTT-medlemmarna Inpipe, Aarsleff Rörteknik, Avloppsrallarna och NCC NoDig fick ge sina kommentarer. Nu har även Börje Persson, exportchef för BKP Berolina Polyester GmbH, kommit med sina kommentar ur ett mer internationellt perspektiv på hur styrendebatten aktualiseras på olika håll.

Vi ställde ett antal frågor till Börje.

 

Ur ett internationellt perspektiv, pågår styrendebatten även i andra länder? 

Visst, styren som monomer och tillsatts i bland annat i Polyester- och Vinylesterhartser har varit en debatterad fråga i årtionden och fortfarande är så. Det är bland annat av denna anledning som fabrikstillverkade ljushärdande foder har tagit en stor andel av världsmarknaden och är idag ett prioriterat produktval vad avser rehabilitering av markförlagda ledningar såsom spillvatten, dagvatten och dricksvatten. 

Ledningsägare och beställare ställer allt högre krav på material och installationsteknik med stort fokus på miljö och här kommer själva fodret och hur det installeras in i bilden. Eftersom ljushärdande foder efter tillverkning kan lagras i rumstemperatur i upp till 6 månader utan kvalitetsförsämring så kan produktion göras i ett fåtal fabriker runt om i världen och distribution kan ske med miljöeffektiv transport utan behov av extra kylning eller energikrävande lagringsbehov. Vidare kan nya marknader startas upp med produkt och slutlig kvalité på det härdade röret som vilken etablerad marknad som helst. Detta har medfört att ljushärdande flexibla foder har blivit ett självklart alternativ när nya marknader öppnas. 

Vi har i Skandinavien stor erfarenhet och har brukat flexibla foder i cirka 40 år med stor framgång. Men när ljushärdande foder verkligen tog fart för omkring 20 år sedan så har inte bara valet av denna teknik vuxit utan även marknaden, såväl nationellt som internationellt.

 

Är det ett globalt fenomen, eller är debatten speciellt intensiv i Europa enligt din erfarenhet? 

Denna debatt pågår i många länder runt om i världen och speciellt i länder där allmän miljö och arbetsmiljö står i fokus. Produktion av flexibla foder kräver avancerad teknik med hög investering som följd för att säkerställa optimal arbetsmiljö och kvalitet på produkten. Att investera i miljötekniskt moderna fabriker runtom i världen med liten uppstartsvolym är svårt att motivera.

Härdteknik som kräver värme vid installation måste installeras ett fåtal dagar efter produktion eftersom värmehärdande teknik inte tillåter längre lagringstider. Ljushärdande teknik använder inte vatten eller ånga som härdningskatalysator så här riskeras inte biologiska reningsverk eller annan känslig kringmiljö att belastas med styrenkontraminerat spillvatten nedströms efter genomför installation. Även det installerade röret efter härdning visar stora fördelar vad avser uthärdningsgrad.

 

Hur stor är styrenproblematiken i ett internationellt perspektiv? 

Eftersom tekniken för produktion av flexibla foder har utvecklas så är idag styrenfrågan för vår industri ett mindre diskuterat ämne jämfört med tidigare. Ljushärdande armerade foder har tagit och tar en allt större andel av marknaden som idag är starkt växande. Fördelen med ljushärdande flexibla foder är att linern kan tillverkas i en anpassad fabrik med modern tekniken för att säkerställa hög produktkvalitet samt minimal påverkan på miljö.  Miljö omfattas idag allt från tillverkning av ingående råmaterial och produktion till transport och installation. BKP´s produktionsteknik bygger på en sluten produktionsprocess vilket innebär att arbetsmiljön i våra fabriker inte utsätter vår personal för onödiga risker. Samma sak gäller för personal som utför installationer av BKP´s foder. 

Idag installeras cirka 12.000 km flexibla foder runt om i världen per år och i Tyskland enbart omkring 1.600 km och av denna volym är idag cirka 70 procent ljushärdande glasfiberarmerade foder. Denna utveckling talar sitt eget tydliga språk. 

BKP levererar Berolina-Liner System till över 35 länder och till alla fem världsdelar och vi ser en global ökad miljömedveten vilket är vårt ansvar att stödja. Därför utbildar vi alla våra samarbetspartners och dess installatörer såväl under lokala förutsättningar som krav ställda utifrån ett internationellt perspektiv.

 

Hur arbetar BKP med problemet? 

BKP Berolina som tillverkare och systemleverantör av ljushärdande armerade flexibla foder, Berolina-Liner System, avsätter varje år en betydande del av vinsten till forskning och utveckling av material och produktionsteknik. Styren skall som många andra hälsovådliga produkter hanteras på ett organiserat och varsamt sätt. Vi jobbar därför ständigt med optimering av material och produktionsteknik.

Vi kan idag tillverka våra foder utan att hartsen kommer i direkt kontakt med produktionspersonal, allt sker i ett slutet system där hartsen pumpas från stora tankar  där varje tank rymmer cirka 25 kubikmeter via ledningar och ventiler, mixas och pumpas in i linern som redan har glasfibern placerad mellan ett yttre och inre styrentätt membran. Detta gör att den färdigmixade hartsen som levereras till fabrik med stora tankbilar pumpas in i nämnda tankar och inte kommer inte i kontakt med fri luft, allt från tillverkning till att den är impregnerad med armeringen/glasfibern.

 

Hur ser produktutvecklingen ut? 

Hos oss omfattas material, produktion och installationsteknik av ett sammantaget utvecklingsprogram. Styrenfrågan kan inte isoleras till en ”farlig” material komponent utan är en del i ett större sammanhang som måsta hanteras så effektivt som möjligt. När jag ser tillbaka på när jag själv började med utveckling av ljushärdande foder i mitten på 1980 talet så har utvecklingen av denna teknik nått fantastiska höjder, men mer finns att göra.

Det finns idag alternativ till styren som monomer som inte luktar. Styrenfria hartser kommer på sikt att ta en allt större volym som alternativ till den traditionella material sammansättningen med styren som bas, men fortfarande finns optimeringsbehov för att det styrenfria alternativet kan fullt ersätta dagens materialsammansättning. En viktig fördel med ljushärdning är att med anpassad installationsteknik kan styra och kontrollera de viktiga parametrarna för att säkerställa full uthärdning, vilket inte är möjligt i samma utsträckning med vatten- eller ånghärdning. Detta har även bekräftats i Trafikverkets rapport. Vidare utvecklas ljushärdningstekniken med energisnålare ljuskällor såsom till exempel LED-teknik, utrustning med mindre vikt och volym som i sin tur reducerar storlek på fordon, utsläpp av fossila bränslen etc. 

Listan kan göras lång, därför är det viktigt att vi som tillverkare tar vårt ansvar och investerar i forskning och utveckling av såväl material som produktions- och installationsteknik för att minimera person- och miljöpåverkan. I detta sammanhang får inte investering i utbildning av oss alla involverade glömmas, det är inte bara optimering av material och teknik som skall till även kunskap hos oss tillverkare måste förbättras så vi kan delta i det globala miljöarbetet som pågår.

 

Fakta:

Reststyren halten i en komposit vid optimala tekniska förhållanden och likadan sammansättning är beroende av härdningsmetod och fibertyp. Det är alltid baspolymeren som härdar eller tvärbinder basmolekylerna över styren. 

En värmehärdning bygger på att värmen från insidan av fodret diffunderar in genom kompositen och när värmevibrationerna (temperaturen når en viss höjd) för den så kallade härdaren är tillräckliga så blir den en fri radikal och den bildar då den kemiska reaktionen bindningar över lösningsmedlet styren.

Vid ljushärdning (UV) når ljuset genom hela tjockleken med ljusets hastighet. Härdarna aktiveras genom hela tjockleken momentant och bildar tvärbindningar genom hela kompositen.

Det är det som ger skillnaden i härdningshastighet mellan de två.

Dessutom är genomhärdningen bättre för ljushärdning vilket ger lägre reststyren även om förhållandena är likadana.

Armeringsmaterialet har betydelse för reststyren. Ett armeringsmaterial som tar upp monomeren styren ger högre reststyren efter härdning. Det beror på att styren i fibern inte går att härda, utan avges med tiden.

Katalysatorer som används är bara till för att göra att enskilda kemiska reaktioner sker med lägre energiåtgång än utan. Med katalysator sänks temperaturen för den kemiska reaktionen, samtidigt som värmediffusionshastigheten vid lägre temperatur naturligtvis blir lägre. 

Velten i augusti 2020

Börje Persson

Export Chef 

BKP Berolina Polyester GmbH

Börje Persson.

Börje Persson.

Jan Bjerkesjö