Rapport visar på skillnader i utsläpp efter olika härdningstekniker
Publicerad: 18 maj, 2020
Trafikverket har släppt en rapport, som uppföljning av styrenutsläpp i samband med infodring av trummor. Resultat av provtagning visar att styren fortfarande går att mäta i vattnet upp till tolv veckor efter avslutad trumåtgärd. Resultaten visar också på betydande skillnader beroende på vilken teknik för härdning som används.
I rapporten står följande: ”Infodring av trummor med relining-teknik, där en ny plastbeläggning appliceras på insidan av trumman, är en metod som används som renoveringsåtgärd för att förlänga livslängden på vägtrummor som leder vatten under vägar och järnväg. Genom att använda relining-teknik kan vägtrummor renoveras utan att byta ut trumman helt. Vid relining används ett foder som är indränkt i en polyestermassa som härdar när det utsätts för värme eller UV-ljus, varefter ett polyesterskikt bildas på insidan av vägtrumman.
Enligt tillverkare av relining-produkter ingår ämnet styren som reaktivt lösningsmedel i produkterna. Den största andelen av det styren som ingår kommer att utgöra beståndsdelar i den polymer som bildas vid härdning. Dock kommer en viss andel av detta styren avges till luft och potentiellt till vatten i samband med genomförande av trumåtgärden. Styren som inte bildat polymer kan potentiellt också läcka ut till vatten som rinner genom trummorna efter att arbetet genomförts. För det härdade materialet tillåts 2% reststyren enligt Trafikverkets tillägg till AMA Anläggning 17 (TDOK 2017:0441, version 2.0), varför viss fortsatt avgivning av styren till miljön kan ske.”
Trafikverkets rapport bygger på provtagningar gjorda vid fem olika vägtrummor under sommaren och hösten 2018.
Hälsofarligt
Vad är styren och varför är det viktigt att veta det i samband med infodring av trummor?
- Styren är den monomer som ingår i de produkter som i dagsläget varit aktuella vid infodring av väg- och järnvägstrummor. När produkten väl härdat bildas polymer där styren ingår. När polymeren väl bildats förväntas inte styren kunna återbildas under några naturliga processer, men innan produkten härdat så är det en massa med innehåll av åtskilliga kilogram styren som ska hanteras i anslutning till vattendrag. Styren som inte bildar polymer har potential att läcka ut i vattendragen, säger Hans von Stedingk som tillsammans med Carol Birgersson står bakom rapporten.
- Tyvärr är styren ett ämne med potentiellt problematiska egenskaper.
I rapporten skriver Hans von Stedingk:
”Styren är ett omättat kolväte som klassificeras av EU som hälsofarligt. Styren klassificeras bland annat som skadligt för hörselorgan vid upprepad exponering (H372, orsakar organskador) och reproduktionstoxiskt (H361d, kan skada det ofödda barnet) (ECHA, BP Styren). Det är även listat som hormonstörande Kategori 1 i EU:s EDC databas för potentiellt hormonstörande ämnen samt upptaget på ChemSec:s Sin-List på grund av hormonstörande egenskaper. På grund av att styren är potentiellt fosterskadande och hormonstörande omfattas det av kriterier för att utgöra ett utfasningsämne enligt KEMI:s PRIO-kriterier (Kemikalieinspektionen). Utifrån detta så innebär det att produkter innehållandes styren, i halter över 0,1%, grupperas i produktgrupp C enligt Trafikverkets krav för innehåll av farliga ämnen. Styren är rapporterat som skadligt för vattenlevande organismer med långtidseffekter men har inte en harmoniserad klassificering för detta enligt ECHA.
Bättre kunskap
Vad var syftet med rapporten och studien?
- Huvudanledningen till studien var att Trafikverket behövde skaffa sig bättre kunskap inom detta område. Trafikverket vill i första hand undvika att så kallade utfasningsämnen används inom verksamheten. Behöver de ändå användas så ska alternativa produkter och lösningar utvärderas samt att riskanalyser genomförs. För att kunna genomföra adekvata riskanalyser så saknades oberoende data för uppföljning av utsläpp av styren till vatten.
- Vidare så får Trafikverket frågor om reliningsåtgärder från länsstyrelser och kommuner m.m. Resultaten avses också användas i dialogen med dem.
Kan du beskriva metodiken?
- Infodringsprodukter från olika tillverkare som installerades av olika entreprenörer valdes ut för uppföljning med stickprovskontroller. Den information som var tillgänglig från tillverkare och entreprenörer innan uppföljningen, var att styren inte var mätbart i vatten som passerar trumman efter en reliningsåtgärd.
- För de olika trummorna som följdes upp så samlades vattenprover in i direkt anslutning till att vattnet släpptes på igen igenom trummorna, för att sedan följas upp med provtagning under den första timmen och sedan med längre intervall. Halten av styren i vatten är högst i början och minskar snabbt under den första timmen. Det som förvånar är att styren läcker i så pass lång tid som resultaten visar. Efter flera veckor är det fortfarande betydande mängder styren i vattnet. Ett resultat som inte finns med i rapporten är att vid uppföljning efter ett år i bruk så går det fortfarande att analysera styren som läcker ut till vattendraget även för en trumma som härdats med UV-teknik (som annars visade på lägre utsläpp än trummor härdade med vattenånga).
En avgörande faktor för att kunna göra rättvisande uppföljningar är att proven hanteras svalt och mörkt och att de analyseras så snart som möjligt. En fortsatt uppföljning av dessa resultat har visat att olika labb har gett olika svar på prover som tagits vid samma tillfälle och plats. Trafikverket har utifrån det låtit genomföra en kontrollstudie där prover med kända mängder av styren skickats till de olika labben. De resultat som erhållits från de försöken har visat att absolutnivåerna som IVL Svenska Miljöinstitutet har levererat stämmer med prover där känd mängd av styren har tillsatts utan labbets kännedom. De labb som lämnat provsvar att ingen styren eller lägre halter av styren analyserats har låtit proverna stå i dagar till veckor innan analysen genomförts.
För en mer utförlig beskrivning av metodiken hänvisas annars till rapporten.
Minskade utsläpp
Varför är det betydande skillnad mellan trumåtgärder med vattenånga som härdningsteknik jämfört med UV-teknik?
- Det kan inte jag svara på. Vi har haft avstämningar med de som utfört de olika arbetena och stämt av resultaten med dem. De som genomfört arbetena med vattenånga menar att de dragit lärdomar av de uppmätta resultaten och att de har gjort anpassningar för att minska mängden styren som kan hamna i vattendragen. Vilken förbättring som detta ger har inte utvärderats ännu. Även de som jobbar med UV-teknik har meddelat att de tagit till sig av resultaten och meddelat att de sett över genomföranderutiner i syfte att minska utsläppen ytterligare.
Hans von Stedingk kan inte heller säga hur representativa dessa arbeten har varit då det endast är enstaka trummor för respektive tillverkare som har följts upp än så länge.
I era slutsatser heter det att infodringsarbetet ska tillämpa teknik och vidta åtgärder för att utsläpp av styren eller andra oönskade egenskaper ska hållas så låga som möjligt. Kan man vara mer specifik? Kan man fortsätta använda ånga exempelvis?
- Det är alltid svårt att sätta en gräns för vad det betyder att utsläppen ska hållas så låga som möjligt. I det här fallet så är det tydligt att det finns tillverkare och utförare som kan leverera en slutprodukt som ger ett lägre utsläpp än vad som förväntas ge en biologisk effekt på vattenlevande organismer. För de exempel med de högre uppmätta halterna, så ligger däremot de resultaten i samma storleksordning som har varit underlag för fällande dom i miljömål i Falu tingsrätt 2011. Så som jag ser det så kan man inte fortsätta med en sådan teknik utan att göra några anpassningar för att få ner utsläppen. Det ska dock återigen sägas att förutsättningarna inte varit exakt likvärdiga och att det därför inte går att dra allt för långtgående slutsatser om hur bra de olika teknikerna är jämfört med varandra. En åtgärd av en gammal plåttrumma med vassa kanter som kan sticka hål på infodringsstrumpan innan den härdat kan ge andra förutsättningar jämfört med en åtgärd av en betong- eller stentrumma.
Ni föreslår att skarpare krav ställs i kommande upphandlingar av relining/infordringsarbeten. Vet ni om det har hörsammats?
- Det finns idag inget nationellt ställningstagande inom Trafikverket för detta, men det diskuteras och kan eventuellt komma att införas. Idag är det upp till varje projektledare inom Trafikverket att bestämma vilka krav som ska gälla för respektive trumåtgärd utifrån de lokala förutsättningarna. Jag har inte kännedom om att krav på en maximal utsläppsgräns har inkluderats i någon upphandling än så länge.
Läs mer
Kommentar från Aarsleff Rörteknik
Kommentar från Avloppsrallarna
Fredag: Kommentar från NCC NoDig
