Utläckage inläckage och felkopplingar

Publicerad: 8 februari, 2019

Mathias von Scherling har arbetat på RISE under ett år efter sina tio år på SVOA. Läckage och miljöpåverkan var titeln på hans föredrag. Foto Jan Bjerkesjö

Mathias von Scherling har arbetat på RISE under ett år efter sina tio år på SVOA. Läckage och miljöpåverkan var titeln på hans föredrag. Foto Jan Bjerkesjö

Det är oftare lättare att åtgärda utläckage än inläckage. Och vill verkligen alla kommuner veta hur stort det koncentrerade utläckaget är eftersom det problemet också kan röra sig om ett miljöbrott? Det var några av sakerna som Mathias von Scherling, RISE, tog upp i sitt föredrag. Sist ut var Christoffer Johansson från Svapipe om hur företaget arbetar med rök och färgat vatten för att bli av med kostsamt tillskottsvatten genom ledningsinventering och lokalisering av felkopplingar.

Mathias von Scherling har arbetat på RISE under ett år efter sina tio år på SVOA. Läckage och miljöpåverkan var titeln på hans föredrag.

- Frågan om hur mycket vatten som läcker ut och hur mycket som läcker in i ledningsnätet är inte helt lätt att besvara. Det är många faktorer som påverkar.

Saker som läck- och dränvatten, indirekt och direkt nederbörd påverkar. Generellt visar beräkningar att ca 20 procent av dricksvatten påverkas av förlust och tillskott – och för spillvatten handlar det om drygt 50 procent.

- Vattenförlusterna i Sverige ligger i medeltal runt 20 procent, men variationerna mellan kommunerna är stora. I Norge är motsvarande siffra 40 procent, medan Danmark ligger kring 10 procent.

Frågan är också hur mycket man ska leta efter läckor. Det går att räkna ut det oundvikliga vattenläckaget – ju längre ledningsnätet är och ju högre trycket är, ju fler och längre serviser så blir också det oundvikliga läckaget högre. Per servis handlar det om 50 liter per dygn.

- Effekterna av utläckage av vatten är att 20 procents förlust innebär 20 procents förluster i energi för vattenproduktion och distribution, plus ”omaket” att leta reda på läckorna. Dessutom innebär det ett onödigt råvattenuttag och kemikalieförbrukning vid framställning.

De sekundära effekterna innebär att vattenläckor blir tillskottvatten.

- SVOA räknar med att 50 procent av utläckage blir inläckage.

Effekter av tillskottsvatten visar sig i bräddningar och översvämningar vid stora och snabba tillflöden från exempelvis stuprör och vägytor. Men det är det mindre och ständigt pågående tillskottsvattnet, beroende på inläckage, dränering och vattenläckage som får de större miljöeffekterna genom sämre rening och ökad energiförbrukning.

Utläckage från avloppsnät kan ha oönskade miljöeffekter beroende på var vattnet tar vägen.

- Det finns risk för kontamination. Effekter av utläckage handlar om föroreningar av grundvatten, eller förorening och övergödning av vattendrag.

Med rök och färg
Christoffer Johansson från Svapipe var sist ut på Teknikträffen med rubriken ”Kontroll av felkopplingar” på föredraget. Han inledde med att berätta om företagets verksamhet och sedan hur man arbetar för att identifiera tillskottsvatten.

- Dokumentation är nyckeln till framgång. Det får aldrig bli hyllvärmare utan ska användas som underlag för åtgärder.

Finns inte rätt data, som i och för sig är färskvara, så är det inte alltid som grunddatan stämmer med verkligheten. Svapipe använder sig av rök eller färgat vatten för att ringa in problemet med oönskat tillskottsvatten.

- Med klimatförändringarna blir problemet allt större. Det är många som drabbas när det regnar mer och kraftigare än tidigare.

Rök och färgat vatten indikerar sedan var problemet kommer ifrån, men det behövs också rörinspektion med filmning.

- Vi rekommenderar alltid uppdragsgivaren att filma både före och efter för att få kunskap om rätt åtgärder.

Dokumentationen som Svapipe tar fram digitaliseras och kan sedan föras vidare in i andra digitala system. Tillsammans med övrig data, som vad ledningsnätet består av och exempelvis anläggningsår, kan sedan en relevant förnyelseplan tas fram.

- Mitt viktigaste råd är att inte göra mer än vad man klarar av när det gäller kommunikation och uppföljning. Börja smått för att trappa upp är mitt råd.

- Och att vi alla som jobbar drar åt samma håll. Vi är en liten del av VA-Sverige och vi behöver jobba tillsammans för att öka vetskap och kunskap om det vi håller på med.

 

Christoffer Johansson från Svapipe var sist ut på Teknikträffen med rubriken ”Kontroll av felkopplingar” på föredraget. Foto Jan Bjerkesjö

Christoffer Johansson från Svapipe var sist ut på Teknikträffen med rubriken ”Kontroll av felkopplingar” på föredraget. Foto Jan Bjerkesjö

Jan Bjerkesjö