Ett bra stödsystem för läckagekontroll
Publicerad: 17 maj, 2024
Efter att ha testat Pumpkollen under ett år kan Martin Sunnerdahl konstatera att han haft en stor nytta av den. De har hittat inläckage och felkopplingar de troligen inte hittat annars då de varit i nybyggda områden där man normalt sett inte letar.
Han jobbar med läckagekontroll i Tyresö kommun och antog för ett år sedan erbjudandet från STLK om att testa en betaversion av det nya AI-verktyget Pumpkollen.
- Vi tog då befintlig data från alla våra pumpstationer för att få en överblick av hela vårt ledningsnät. Tack vare analyserna från verktyget kunde vi identifiera pumpstationer med snabbt eller långsamt in-/utflöde och kunde då börja utreda orsakerna.
När det är snabba inflöden, syns som det som spiktoppar eller ”Stormwater” i analyserna i Pumpkollen, så hänger det ihop med att det regnat.
- Då kan vi leta efter ett direkt inläckage i just det området och utreder de mest utsatta ledningssträckorna för att hitta inläckaget. Är det ett långsamt in- eller utflöde är det svårare att hitta felkällorna då man ofta behöver söka inom ett större område.
Förvånande resultat
Sedan de började testa Pumpkollen har de gjort två större utredningar baserat på data från de analyserna, och det var inte tillskottsvatten inom områden de väntat sig.
- De inläckage vi nu hittat och åtgärdat fanns i två relativt nybyggda områden där vi definitivt inte hade letat på eget initiativ, så där gjorde Pumpkollen stor nytta. Det var två felkopplade bräddledningar och några mindre felkopplingar som var orsaken till tillskottsvattnet.
Det visade sig vara stora inläckage som de felkopplingarna orsakade och de påverkade hela systemet.
- Eftersom de nybyggda områdena ligger långt ut i kommunen så får det en påverkan på flera pumpstationer på väg till reningsverket. Att vi åtgärdade inläckaget tidigt minskar belastningen i nedströmsliggande pumpstationer och reningsverk, förklarar Martin Sunnerdahl.
Tydlig visualisering av data underlättar
En av de saker han uppskattar mest med det nya AI-verktyget är att det visualiserar data så tydligt.
- Man ser på en gång om det är ett långsamt eller snabbt in-/utläckage vilket underlättar vårt arbete mycket. Det gör det också lätt att motivera varför insatser behöver göras, det är bara att visa kurvorna så förstår beslutsfattare våra skäl.
Pumpkollen sätter även siffrorna/data i en kontext och ger snabbt information om det är normala eller onormala flöden.
- När jag börjar använda verktyget matar jag in så mycket historiska data jag kan och kompletterar med uppgifter om det område som pumpstationen täcker, hur många som bor där etc. Genom det får jag också en baseline som jag sedan kan jämföra aktuell data med.
Det behöver inte vara högupplösta data utan hans erfarenhet är att det räcker långt med endast dygnsdata.
- Det viktiga är att kunna få en överblick av trenderna på flödena i systemet för att kunna identifiera när det är något som avviker från det normala.
Man behöver fortfarande tillgång till data
När nu testerna med betaversionen är avslutade kommer de använda Pumpkollen på de pumpstationer där de konstaterat att det finns problem med tillskottsvatten som de ännu inte identifierat.
- Vi kör verktyget på de stationerna för att få ett uppdaterat data underlag till de utredningar vi genomför. Sedan kommer vi använda Pumpkollen vid behov. Vi har kontinuerliga övervakningssystem på alla pumpstationer och om vi upptäcker avvikelser på någon så kopplar vi in verktyget där för att få en bättre förståelse för vad problemen är.
Martin Sunnerdahl är sammantaget mycket nöjd med AI-verktyget.
- Det är definitivt ett bra stödsystem för oss i vårt arbete med Tillskottsvatten. Man kommer långt med det även om det inte kan göra allt. Det ställer exempelvis fortfarande krav på att man måste ha tillgång till data som verktyget kan använda för analyserna. Det ska bli spännande att se vad analyserna säger om något år i de områden som är åtgärdade.
Framåt så ser de fram emot att börja använda Analysverktyget för vatten som de inte har kommit igång med än.