Årsmötet visar på hög aktivitet inom SSTT

Publicerad: 1 juni, 2023

På Årsmötet valde Borghild T. Folkedal att efter ett antal år av stort engagemang i SSTT lämna över stafettpinnen som ordförande till Tomas Helenius.

På Årsmötet valde Borghild T. Folkedal att efter ett antal år av stort engagemang i SSTT lämna över stafettpinnen som ordförande till Tomas Helenius.

SSTT’s Årsmöte 2023 samlade 32 deltagare till ett digitalt möte under tisdagen den 30 maj. Presentationerna under mötet visade på en hög aktivitetsnivå med många genomförda seminarier, publikationer och möten samt mycket planerat för kommande år.

Under 2022 har Arbetsgrupperna i Norge och Sverige arrangerat egna tematräffar och deltagit i andra mässor och seminarier, allt med syftet att sprida kunskaperna om schaktfria metoder i en vidare krets. En mer detaljerad redogörelse för vad som utförts under 2022 finns på medlemssidorna, under Årsmöteshandlingar.

I Sverige har undergruppen STVF varit mycket aktiva med ett stort fokus på utbildningar under året. Ett stort jobb har lagts på att digitalisera kurserna till auktoriserad rörinspektör och även nytt utbildningsmaterial har tagits fram.

Ny ordförande för SSTT

När det gäller styrelsens sammansättning skedde en del förändringar vid Årsmötet, Borghild T. Folkedal lämnade över stafettpinnen som ordförande till Tomas Helenius (se separat artikel på sstt.se). Utöver det valdes nya ledamöter in, Jörgen Bergström från Vakin som blir ordinarie ledamot samt Are Strand från Gategodsgutta som blir suppleant, sedan går Trym Trovik upp som ordinarie ledamot från plats som suppleant. De som avgår är, förutom Borghild T. Folkedal, Fredrik Johansson från Göteborg Kretslopp och Vatten samt Hans Bäckman från Stockholm Vatten.

Under detta år planerar arbetsgrupperna i både Norge och Sverige för utökade aktiviteter, både med att arrangera fler tematräffar och liknande event samt att delta i fler mässor och konferenser, Syftet är att göra schaktfria tekniker mer kända hos en bredare skara. Även på utbildningssidan kommer en ökad aktivitet att märkas.

Förslag till nytt avloppsdirektiv i EU

Efter själva årsmötet fick deltagarna ta del av ett par föredrag. Det första handlade om förslaget till nytt avloppsdirektiv inom EU och presenterades av Elisabeth Lyngstad från Norsk Vann. Hon sammanfattade det som är nytt i förslaget med:

  • Verksamhetsområdet omfattar tätbefolkade områden/städer från 1 000 personer
  • Justerad definition av tät bebyggelse (10 personer/ha)
  • Ökad omfattning:
    • Dagvatten: riskkartläggning, övervakning, provtagning
    • Energi: energibesiktning, energiredovisning, energineutralitet
    • Sjukdomsövervakning: provtagning med hälsomyndigheterna
    • Mikroföroreningar: krav på rengöring
    • Krav på information till medborgarna
    • Betydligt skärpta krav på avloppsrening
      • Mindre känsliga områden = primär rengöring utelämnad

Presentationer från SPOL och STLK

Efter Elisabeth Lyngstad fick årsmötet ett par presentationer från de två undergrupperna till SSTT, SPOL och STLK. SPOL är en relativt nystartad grupp som är under uppbyggnad medan STLK funnits tidigare men nu gör en nystart.

Jakob Kesselberg, ordförande i SPOL-gruppen, inledde med att berätta lite om varför man beslutat att starta en egen arbetsgrupp för SPOL. Det handlar bland annat om att enas gällande riktlinjer, ökad kompetensutveckling och att försöka förenkla arbetet för beställare av tjänsterna. Även arbetsmiljö- och miljöarbetet behöver styras upp för att säkerställa en god säkerhet och uppnådda miljömål. Målet med arbetsgruppens nu pågående arbete är bland annat att starta en auktorisering av de som arbetar med spolning av ledningar samt att ta fram utbildningar och utbildningsmaterial som leder till auktorisation. Förhoppningsvis kommer en första kurs startas till hösten.

Från den nystartade arbetsgruppen för STLK presenterade den nyvalde ordföranden Michael Carlsson vad den nya gruppen vill fokusera på och det handlar främst om läckagekontroll. Av den anledningen består gruppen till att börja med bara av representanter för ledningsnätsägare. Ett av de projekt de redan startat handlar om AI, om det är det möjligt att arbeta med läckagekontroll via AI samt med enkla medel. Läckagekontroll har blivit en allt viktigare fråga när reningsverken måste hantera ökade mängder tillskottsvatten som renas helt i onödan.

 

Ylva Sjönell