Många akuta läckor ett samhällsproblem

Publicerad: 10 januari, 2023

I en rapport från VA-fakta konstateras att under första halvåret 2022 rapporterades i media om 199 läckor på olika håll i Sverige, vilket bara är en liten andel av det totala antalet läckor i svenska VA-system. Rapporten drar slutsatsen att de många läckorna till stor del beror på det bristande underhåll som många organisationer vittnar om.

Tomas Helenius, ordförande för den svenska arbetsgruppen i SSTT, konstaterar att beräkningar från Svenskt Vatten visar att det krävs investeringar på ca 40 miljarder i underhåll och förnyelse av VA-ledningsnätet för att komma till rätta med den stora underhållsskulden.

-        Dessvärre planeras bara för ca 20 miljarder i budgetar för kommande år vilket fortsätter att bygga på skulden. Ett bristande underhåll som leder till akuta läckor som måste åtgärdas omedelbart gör det också svårare att använda schaktfria metoder, som annars spar både tid, miljö och pengar, då sådana metoder behöver planeras.

I rapporten från VA-fakta diskuteras också problematiken med att vattenläckor rapporteras en och en vilket gör att man missar helhetsbilden med de stora samlade bristerna i underhållet. Rapporten tar även upp frågan kring vad samhällskostnaden är för en läcka, utöver själva kostnaden att laga läckan, vad det innebär för samhället när ett rör i gatan går sönder.  Som exempel togs en studie som VASYD gjort som visade att nettosamhällskostnaden för en enskild läcka i Malmö nästan var 12 miljoner kronor. Det var en dricksvattenläcka och summan beräknades för tiden från det att läckan upptäcktes till när arbetet avslutades. I beräkningen ingår bland annat ökade restider för de människor som behövde ta andra vägar för att komma fram, hanteringskostnader för omplanering och omledning av trafik, VASYD:s kostnader för återställning, och ökade kostnader och minskad omsättning för näringslivet i området.

-        Rapporten från VA-fakta visar på behovet av att samhället i större utsträckning behöver diskutera hur robust den viktiga samhällsinfrastruktur som VA utgör egentligen är och hur mycket det kostar samhället att underinvestera i VA-systemen.

Med schaktfritt kapas 25 procent av underhållskostnaden

Tomas Helenius förklarar vidare att om en kommun jobbar mer systematiskt med underhållet, i stället för att bara laga akuta läckor, och kan välja de mest ekonomiska och miljömässigt smarta metoderna för olika underhållsinsatserna så faller valet ofta på schaktfria metoder, något som gynnar hela samhället.

-        Tiden för underhållsinsatsen minskas betydligt, olägenheterna för trafik och fotgängare minimeras och utan schaktningar sparar man mycket på både CO2-utsläpp och miljön. I stället för de 40 miljarder som nämndes ovan så skulle det räcka med ca 30miljarder om den typen av metoder utnyttjades där det gick, vilket är en väldigt stor besparing.

Han rekommenderar också den uppdaterade publikationen P122 - Rörinspektion av avloppsledningar i mark, som ett bra verktyg för ett bättre underhållsarbete av ledningsnäten.

-        Det som främst skiljer P122 från P93 är att det i P122 finns mer tips och råd för ledningsnätsägare inför beställning och avrop av rörinspektioner och att den innehåller en del nya referensbilder för observationer. Det har bland annat tillkommit en hel del om vad ledningsnätsägare ska tänka på och tillhandahålla till rörinspektörerna, i form av data och information, som gör att resultaten blir mer tillförlitliga.

Ylva Sjönell