Kilmatförbättrad betong i dricksvattenanläggningar
Publicerad: 21 september, 2022
I slutet av 2021 publicerades en reviderad version av s.k. tillämpningsstandarden för betong som bland annat tillåter fler olika bindemedelssammansättningar, syftet är att minska betongens klimatpåverkan. RISE har i ett projekt utfört tester för VASYDs räkning avseende dricksvattenanläggningar.
I byggbetong används idag ca 10-20 procent ren cement som under tillverkningen släpper ut stora mängder koldioxid, ca 850 ton CO2 släpps ut per ton cement. Betongbranschen jobbar därför hårt för att hitta alternativa cementblandningar.
Katarina Malaga är forsknings- och affärsutvecklare vid forskningsinstitutet RISE och har varit ansvarig för projektet med tester av kilmatförbättrad betong för dricksvattenanläggningar.
- I projektet har vi testat ett par nya cementsammansättningar med alternativa bindemedel, dels masugnsslagg dels flygaska, för att se hur de möter de höga kraven för dricksvattenanläggningar.
Mycket goda resultat
Den reviderade svenska tillämpningsstandarden av den europeiska EN206, SS 137003, tillåter upp till 65 procents inblandning av masugnsslagg och upp till 35 procent flygaska.
- Vi har testat två olika alternativa sammansättningar, en blandning med 50 procent masugnsslagg och en med 35 procent flygaska. Testerna fokuserade dels på hälsoaspekter dels på tekniska prestanda.
Under testerna som rörde hälsoaspekterna undersöktes bland annat eventuell urlakning av tungmetaller och olika organiska ämnen i olika miljöer, men även tekniska egenskaper testades.
- Resultaten var entydiga och visar att klimatförbättrad betong är fullt godkänd ur både tekniskt och hälsomässigt perspektiv.
Stora miljövinster
De mätte även skillnaderna på utsläpp av koldioxid mellan vanlig betong och de blandningar av klimatförbättrad betong de använde i testanläggningarna, och skillnaderna blev stora.
- I de tester vi gjorde sänktes utsläppen av koldioxid från 330 kg CO2 till 160 kg CO2 per kubikmeter betong. Det är mer än en halvering av utsläppen, samtidigt som materialen motsvarade alla krav, vilket gör att vi rekommenderar att använda den klimatförbättrade betongen vid nybyggnation av dricksvattenanläggningar.
En av anledningarna till att VASYD vill få dessa tester utförda är att det planeras för många nya dricksvattenanläggningar i Skåne de kommande åren, dels för att gamla behöver bytas ut dels för att befolkningen växer vilket skapar behov av nya.
Måste våga testa det nya
Dock är Katarina Malaga inte helt övertygad om att deras resultat kommer få det genomslag de hoppas på i planerna på nya dricksvattenanläggningar, vare sig i Skåne eller i övriga Sverige.
- VA-branschen är en försiktig bransch där min upplevelse är att de gärna väntar tills någon annan går före och testar innan de själva vågar ta steget.
När det gäller just den klimatförbättrade betongen finns flera missuppfattningar som kan ligga bakom en tvekan att använda den. Många tror att exempelvis flygaska är något smutsigt som kommer direkt från sopbränningsanläggningar
- Men det stämmer verkligen inte, den flygaska och slaggen som används i den klimatförbättrade betongen har genomgått en hård granskning och blivit certifierad, så den är helt ren. Så jag hoppas verkligen att man kan ta till sig våra resultat och våga testa de nya blandningarna.
Nya alternativa bindemedel kommer behövas
Katarina Malaga konstaterar samtidigt att man på sikt kommer behöva byta ut både masugnsslagg och flygaska som alternativa bindemedel då de kommer från sopförbränning respektive fossil stålframställning.
- Båda de metoderna försvinner i takt med att användningen av fossila bränslen fasas ut. Utmaningen blir då att hitta nya alternativa bindemedel för klimatförbättrad betong, ett arbete vi redan startat.
Ett problem med att hitta nya bindemedel är att de måste finnas i stora mängder eftersom betong är ett så vanligt byggmaterial.
- Det är det mest använda materialet volymmässigt i hela världen, vilket man kanske inte tror. Men det innebär att för att ersätta de bindemedel som används idag kommer nya bindemedel behöva finnas i stora mängder i stora delar av världen för att kunna vara aktuella.