Recykling – vinst för både plånbok och miljö

Publicerad: 10 augusti, 2022

Bild: Styrud

Bild: Styrud

Ett samhälle i tillväxt och utveckling har ett aldrig sinande behov av såväl utbyggnad av ledningsnät för ökad kapacitet, som av förnyelse av åldrande infrastruktur. Att bygga livsviktig infrastruktur med hållbarhet och säkerhet i fokus, samtidigt som ekonomi och effektivitet finns med som tungt vägande parametrar i upphandling och utförande är en utmaning som är helt nödvändig att ta sig an.

Schaktfritt ledningsbyggande som utgör Styruds huvudsakliga verksamhet, är vid jämförelse med andra metoder det mest gynnsamma alternativet för miljö och omgivning och gör ofta också minst hål i plånboken. Men även det som är bra, kan bli bättre och Styrud arbetar målmedvetet för att minimera miljöpåverkan, utan att ge avkall på kvalitet och säkerhet och med noggrann koll på de ekonomiska aspekterna.

Recykling av borrvätska

Vid ledningsbygge med styrd borrning används borrvätska bestående av vatten och bentonit. Borrvätskan transporterar ut lossborrat material från borrhålet, smörjer och kyler utrustningen i borrhålet, gör så att hålet inte kollapsar samt förhindrar vätskeförluster till omgivande mark. Borrslammet som kommer ut måste tas om hand och vanligen sker det genom att det transporteras till deponi.

Styrud har i nuläget investerat i 3 stycken anläggningar för recykling av borrslam, som är ett uppskattat tillägg i projekt där styrd borrning är den valda metoden. En recykler separerar jordmassorna från borrvätskan och kan anpassas för att rena olika stora kornfraktioner. Genom att separera och återanvända borrvätskan, minskas mängden borrslam, vilket innebär färre transporter och mindre rester till deponin. En storvinst för både ekonomi och miljö – och ju större och längre ledning som skall installeras desto större blir besparingen!

Ledningsbygge på Aspö

På Aspö i Karlskrona skärgård har mängden åretruntboende ökat och ledningsnätet behöver dimensioneras för ökad kapacitet. Här har Styrud nyligen utfört schaktfritt ledningsbygge för vatten, avlopp, el och fiber på uppdrag av Älmby Entreprenad. Från december till april genomfördes inte mindre än 12 borrningar; styrd borrning i berg med en AT60 borrigg. Den sammanlagda längden ledningssträckor uppgår till 760 meter i dimensioner mellan 110-225 mm och en enhet för recykling var med under hela projektet. Recyklern kräver lite extra utrymme på arbetsområdet och lite egen logistik för etablering, men fördelarna är stora i form av minskad bentonitkonsumtion, minskat slitage på utrustning, mindre vattenåtgång och dessutom bättre arbetsmiljö.

Vi pratar med Gustav Hjerpe, som var projektledare på Aspö och som roat sig med lite extra matematik.

–       Utan recykling uppskattar vi att vi skulle behöva ta hand om ungefär 2700 ton borrslam. Genom att ta med recyklern har vi bantat ned mängden med otroliga 96%. Det är väldigt många lastbilsturer på färja till och från ön!

Bland träflis i Sundsvall

Petter Selin som är platschef i Sundsvall håller med Gustav om vinsterna med recykling. En av Styruds enheter för recykling har varit med i projekten i region Norr under ungefär ett års tid och Petter konstaterar att mängden borrslam att hantera minskar med minst 90% där recykling praktiseras.

I centrala Sundsvall förbereds för ett nytt bostadsområde och Styrud har fått i uppdrag av Skanska att anlägga en ny 560 mm ledning för vatten. Den 440 meter långa ledningssträckan går tvärs igenom en park med många stora, fina, skyddsvärda träd, viket innebär att styrd borrning är det enda alternativet. En AT60 borrigg väljs till projektets utförande tillsammans med en recykler som har kapacitet för upp till 1500 l/min.

 

Förutsättningarna här i centrala Sundsvall är lite speciella och orsaken är en händelse som inträffade 1888. Sundsvallsbranden; den största brandkatastrofen i Sverige någonsin, då en gnista från en passerande ångbåt ledde till att staden brann ned. Hur är det möjligt att den katastrofen påverkar ett anläggningsarbete över 100 år senare? Petter förklarar:

–       Här finns rester kvar i marken från den gamla bebyggelsen och när man rev de gamla trähusen nere vid ån, placerades rivningsmassorna här, på platsen där vi borrar. Det innebär att uppluckrade träfiber och klumpar kommer in i recyklingen och det ställer till det en del.

Förekomst av för mycket fibrer har alltså identifierats som en svaghet för recyklingprocessen och viss morän kan också orsaka en del problem.

–       Huvudorsaken till att jag vill använda recyklingen i projektet är att minimera riskerna för att få en genomträngning till Selångersån, fortsätter Petter. Borrlinjen är bara några meter från själva ån och vi ligger under vattennivån, så vi mellanrymmer och vill spola hålet så rent som möjligt för att borrvätskan endast ska komma ut i groparna. Nästa aspekt är den ekonomiska, sugbilskostnaden är enorm, i synnerhet vid lite större dimensioner. Med recykling behöver vi bara fylla på med lite vatten och bentonit för att förnya. Man minskar slammet med minst 90 % och behovet av sugbil, transport och deponi är bara 10 % av vad det kunde varit.

Recykling – vinst för både plånbok och miljö

Det är onekligen fantastiskt fina resultat som visas i de projekt där recykling kan tas med i ekvationen och med ambitionen att bidra till ett hållbart samhällsbyggande, kommer de utan tvivel att bli en allt vanligare syn på arbetsplatserna.

Pressmeddelande från Styrud