Ny handbok för byggledare inom VA
Publicerad: 28 april, 2022
Foto: Helena Mårtensson
I en ny handbok för byggledare - Kontroll- och byggledarhandboken VA – finns rekommendationer för hur man kan säkra upp att kvaliteten blir den utlovade under genomförandefasen av VA-ledningsprojekt.
Handboken är en fortsättning på den tidigare ”Projekthandboken VA” och kommer under april finnas tillgänglig på både Svenskt Vattens’s och SBUF’s hemsida. De två organisationerna har finansierat framtagandet av boken och projektledare har Helena Mårtensson Winberg, projekt- och byggledare på EnviDan varit.
- När vi jobbade med Projekthandboken VA så låg fokus på ett mer generellt systematiskt plan, hur hela projektet bäst skulle drivas från början till slut. Vi såg dock under det arbetet ett behov av en ytterligare fördjupning inom själva genomförandefasen, att försöka ge en guide till hur kvaliteten i slutänden blev den från början lovade.
Målen med den nya handboken har varit att:
- Systematisera och kvalitetssäkra kommunala VA-ledningsprojekt genom aktiv byggledning från beställaren, främst i projektets utförandefas, men även i projektets projekterings- och avslutningsfas.
- Hitta en lagom nivå för entreprenörens kontroll av tekniska kvalitetskrav i VA-ledningsprojekt så att man kontrollerar rätt saker för att uppnå Svenskt Vattens mål om hållbar nyanläggning.
- Ta fram praktiska checklistor lätta att följa för beställarens byggledare som systematiserar och kvalitetssäkrar VA-projekt.
- Öka samarbetet mellan beställare och entreprenör i utförandefasen genom aktiv byggledning från beställaren.
Störst fokus på det praktiska genomförandet
”Kontroll- och byggledarhandboken VA” är uppdelad i två delar, en med teori och en med praktik, med tonvikt på praktikdelen. Den praktiska delen är tänkt att användas som ett uppslagsverk för byggledaren och täcker in en mängd olika typer av VA-ledningsprojekt.
- Vi gick igenom många olika typer av VA-lednngsprojekt och såg att bäst nytta med den här boken gjorde vi om vi fokuserade på byggledarrollen, en beskrivning av ett kvalitetssäkrat arbetssätt för beställarens byggledare. Det handlar mycket om vad som bör kontrolleras under olika faser av projektet för att säkerställa kvaliteten, i boken finns ett stort antal checklistor som stöd för byggledaren. Kontrollerna bör göras i samarbete med entreprenörens platschef eller arbetsledare, förklarar Helena Mårtensson.
Att behovet ökar av kvalitetssäkring i VA-ledningsprojekt beror bland annat på att de ledningar som nu installeras i VA-system ska kunna hålla i 100–150 år men om kvaliteten från början inte är den man tror så blir det problematiskt.
- För att uppnå en hög kvalitet krävs ett bra samarbete mellan beställaren och entreprenören, därför är det viktigt att få till en bra dialog från början och bestämma vem som ska kontrollera vad samt i vilken omfattning kontrollerna ska ske. Det innebär att boken även är till nytta för projektörer och entreprenörer, för oberoende av vilken sida man står på så kan man alltid enas om en lagom kvalitetsnivån. Det finns ingen anledning att kontrollera för mycket utan det viktiga är att rätt saker kontrolleras, d.v.s. de moment som har störst betydelse för projektets kvalitet.
Byggledarens checklistor
I handboken ”Kontroll- och byggledarboken – VA” framgår att bäst resultat får man om beställaren har en byggledare som också finns närvarande på byggplatsen och som har en god förmåga att samarbeta med entreprenörens platschef.
- För utförandeentreprenader, som boken främst är skriven för, har beställaren konstruktionsansvaret, d.v.s. ansvar för att projektet är projekterat korrekt och att projektets kontraktshandlingar är korrekta och kompletta, berättar Helena Mårtensson.
Entreprenören i sin tur är ansvarig för att utföra arbetet enligt kontraktshandlingarna. Checklistorna är utformade så att man även kan få med sig relevanta kontrollmoment och krav i projektets förfrågningsunderlag, förutsatt att byggledaren är med även under projektets projekteringsfas.
- Checklistorna är exempel på kontrollmoment som författarna tagit fram utifrån egna erfarenheter samt från en bred referensgrupp och andra kollegor i branschen. Det är dock alltid det enskilda projektets kontraktshandlingar som styr vad som ska kontrolleras för varje enskilt projekt.
Kapitel för schaktfria metoder
I den nya handboken finns även två kapitel om kvalitetssäkring av schaktfria installationer. Dels kapitlet ”Ledningsrenovering med schaktfria metoder” där man går igenom fyra metoder för renovering av VA-ledningar avseende byggledarens kontroll:
- flexibla foder
- rörspräckning
- infodring med kontinuerliga rör
- infodring med formpassade rör
Dels kapitlet ”Nyanläggning med schaktfria metoder” som går igenom styrd borrning (JT-borrning och AT-borrning) samt hammarborrning och augerborrning avseende byggledarens kontroll.
Metoderna beskrivs mycket kort i boken och för de som vill ha mer information om schaktfria renoveringsmetoder hänvisas läsaren till Svenskt Vatten P101 - Schaktfritt byggande av markförlagda VA-ledningar av plast eller till intresseorganisationen SSTT Scandinavian Society for Trenchless Technology.
- Vi har byggt hela boken på AMA-anläggning och när det gäller schaktfria metoder hänvisar vi därför till Svenskt Vatten P101, konstaterar Helena Mårtenson.
En stor mängd kontrollmoment
Det är omfattande checklistor som boken sammanställt utifrån erfarenheter från en mängd VA-ledningsprojekt. För exempelvis en installation med flexibla foder finns ca 70 kontrollmoment samlade under 30 ämnesrubriker, alltifrån materialegenskaper och dimensionering via kvalitetsplan och processvatten till produktionsprov och dokumentation innan slutbesiktning.
- I checklistorna för de olika schaktfria metoderna finns bara kontrollmoment som är specifika för renovering eller nyinstallation med just de metoderna, till det kommer sedan administrativa kontrollmoment, tekniska kontrollmoment som är generella för flera olika typer av VA-ledningsprojekt, kontrollmoment utifrån ledningsmaterial samt kontrollmoment utifrån övriga förutsättningar.
Helena Mårtensson Winberg och hennes medförfattare hoppas att den nya handboken ska leda till en successivt ökad kvalitet i VA-ledningsprojekt framöver så att det vi bygger idag håller i 100-150 år.
- Då ”Projekthandboken VA” blivit så uppskattad hoppas vi naturligtvis att även den nya handboken ska ge stöd till byggledare, projektörer och entreprenörer runt om i Sverige, att de ska känna att de får en bra hjälp genom alla checklistor och kontrollmoment som finns med i boken.
Helena Mårtensson jobbar vanligtvis som projekt- och byggledare i olika typer av VA-ledningsprojekt i mindre kommuner i Skåne och har jobbat med VA-ledningsprojekt i olika roller (VA-ingenjör, projektledare, byggledare och besiktningsman) sedan 2005. Inför arbetet både med denna handbok och den tidigare har Helena Mårtensson samlat ihop kollegor till arbetsgrupper och referensgrupper så att de representerar både beställare, teknikkonsulter och entreprenörer samt att både stora och mindre kommuner är representerade.
- Vi vill även representera hela Sverige geografiskt och det lyckades vi med för Projekthandboken VA då vi hade deltagare i arbetsgruppen från Skellefteå kommun, Ängelholms kommun och NSVA. Till Kontroll- och byggledarhandboken VA fick vi tyvärr inte napp från Norrland men hoppas att de kommer ha nytta av boken ändå, avslutar hon.
Handboken finns nu tilgänglig på:
Kontroll- och byggledarhandboken VA | Vattenbokhandeln (svensktvatten.se)