Underhållsskulden inom VA förvånar
Publicerad: 24 mars, 2022
Mantrat att kommuner ska prioritera vård, skola och omsorg har lett till ett minskat fokus på underhåll av anläggningstillgångar. Det har även inneburit att duktiga inom den tekniska förvaltningen har lämnat då de inte fått resurser att utföra sina jobb.
Det är enligt Robert Jonsson, universitetslektor vid Linköpings universitet, Centrum för kommunstrategiska studier (CKS), viktiga anledningar till att många kommuner idag har en stor underhållsskuld.
- Den stora underhållsskulden av infrastrukturen är förvånande ur flera perspektiv, inte minst då kommuner har monopol inom VA och dessutom enligt kommunlagen har rätt att taxera sina invånare den summa de anser sig behöva för att hålla kommunens tillgångar i ett gott skick, konstaterar han.
Skärpte lagstiftningen
Att många kommuner inte skött sina anläggningstillgångar har varit känt länge, vilket gjorde att man i början på 2000-talet skärpte lagstiftningen kring kommuners ansvar att ha ”en god ekonomisk hushållning”.
- Men trots det har de flesta kommuner fortsatt att skjuta underhållet framför sig, och en starkt bidragande orsak tror jag är mantrat i samhället att alla resurser måste fokuseras till vård, skola och omsorg. Genom det har man tappat bort den tekniska förvaltningen. Jag skulle önska att man införde begreppet ”Infrastrukturomsorg” inom kommunerna så att fler förstod värdet av det, fortsätter han.
Robert Jonsson är själv företagsekonom i grunden och jobbade före sin disputation på en mindre kommun under ett antal år och kunde där på plats se hur kommunernas ekonomi och investeringar fungerar.
- Jag forskar idag inom organisation och styrning av investeringar i kommuner, asset management, och jobbar på Sveriges största centrumbildning för kommunforskning, CKS – Centrum för kommunstrategisk forskning. Där har vi ett mycket nära samarbete med kommuner genom olika nätverk på kommunledningsnivå. Det är en stor fördel att kunna diskutera våra studier och resultat i de nätverken då vår forskning på det sättet sprids till kommunerna.
Saknas resurser slutar kompetent personal
De har bland annat genomfört studier inom kommuner som har misslyckats med sitt underhåll och som är villiga att försöka förstå varför. Där har de sett att mantrat - vård, skola, omsorg - fått som effekt att den tekniska förvaltningen tappat resurser och därför har många av de duktiga tekniska strategerna slutat då de inte kan göra sina jobb.
- Det innebär att kommunerna plockar upp driftstekniker till att sköta den tekniska förvaltningen av anläggningstillgångar vilket inte blir bra. För även om de är duktiga driftstekniker så saknar de utbildning och erfarenheter inom planering och strategiska beslut vilket gör att allt fokus läggs på att åtgärda de akuta problemen, och då tappar man bort det mer långsiktiga underhållet.
Även Svenskt Vattens Hållbarhetsindex visar enligt Robert Jonsson på samma problem, främst i mindre kommuner.
Mycket lite skrivs i officiella dokument
En annan effekt av att kommunernas fokus inte ligger på den tekniska förvaltningen framkommer i några andra studier som de har genomfört.
- Vi har gått igenom de officiella dokument, budget och årsredovisning, som kommuner runt om i Sverige tar fram och det är förvånande hur lite de skriver om den tekniska förvaltningen i kommunen, om den infrastruktur som ska bära upp många viktiga samhällstjänster som vattenförsörjning, avloppshantering etc. Det gör i sin tur att vare sig politikerna i kommunen eller medborgarna får information om status på den infrastrukturen och vad som gjorts och behöver göras där.
Han konstaterar också att inom den privata industrin skulle aldrig ett sådant förhållningssätt fungera då varje timme en anläggning står still på grund av brister i underhållet kostar mycket pengar i produktionsbortfall.
- Men det borde ju kosta kommunerna lika mycket egentligen att infrastrukturen inte fungerar, så prioriteringarna av kommunernas resurser behöver definitivt balanseras bättre framöver.
Olika kapaciteter behöver samverka
På senare tid har forskarna börjat fokusera mer på begreppet kapacitet för att försöka förstå lite mer om varför underhållet fallerar på så många håll.
- Det har givit mig en klart bättre förståelse av vad som behöver finnas på plats för att det ska fungera, och det är olika typer av kapaciteter inom en kommun som samverkar och behöver finnas.
Exempel på de viktigaste kapaciteterna som Robert Jonsson ser inom kommunerna för att komma till rätta med underhållsskulden är:
- Politisk kapacitet – det är fundamentalt att politikerna tycker att det är viktigt och skapar förutsättningar för att det kan ske, att de bryr sig om de frågorna.
- Teknisk kapacitet – det behöver finnas dels tillräckligt med personal dels kunnig personal med högskoleutbildning som har kompetens att ta fram underhållsplaner, underlag för strategiska beslut osv.
- Finansiell kapacitet – det måste finnas pengar för att genomföra åtgärderna
- Institutionell kapacitet – det måste finnas planer och officiella dokument som stadfäster det som behöver göras.
Orsaken är bristande prioritering
Förutom de kapaciteterna behövs även intresserade och välinformerade medborgare som kan sätta press på politikerna att se till att deras infrastruktur fungerar.
- När man förstår att alla de kapaciteterna behöver finnas stadigvarande och långsiktigt så kan man förstå att det kan vara problematiskt att få det att ske, framför allt då kommuner är så komplexa organisationer med många olika ansvarsområden. Blir då fokus under en längre tid på bara vissa av de ansvarsområdena är det lätt hänt att andra nedprioriteras, vilket vi nu kan konstatera har skett med underhållet av infrastrukturen som i sin tur lett till den stora underhållsskulden, avslutar han.