Ny SVU-rapport: Vad har hänt med vårt dricksvatten på 30 år?
Publicerad: 6 september, 2021
Vatten som buteljerades under 1990-talet från fem vattenverk i Sverige har jämförts med nytagna prover från samma vattenverk. Forskarna använde fyra olika metoder som visar biologiska effekter av även låga halter kemiska ämnen, metoder som är värdefulla för det fortlöpande arbetet med att säkerställa hög dricksvattenkvalitet. Analysen indikerar att vattenkvaliteten i samtliga fall har förbättrats sedan 1990-talet.
Under slutet av 1980-talet började svenska bryggerier marknadsföra buteljerat vatten som om det hade högre kvalitet än traditionellt kranvatten. Personalen vid många kommunala vattenverk svarade med att ta fram egna buteljerade produkter för att manifestera att kranvatten är minst lika gott som flaskvatten. I en samling av buteljerade kranvatten på Lunds tekniska högskola fanns 41 olika vattenverk representerade. Forskare från LTH och från forskningsprojektet SafeDrink slog sig samman för att undersöka dricksvattnets kvalitet i fem av de 30 år gamla flaskorna och jämföra med dricksvatten från motsvarande vattenverk år 2020. Traditionellt brukar föroreningsbelastning undersökas genom att varje kemiskt ämne analyseras separat. Den sammantagna effekten av de ämnen som finns i ett prov framgår då inte av analysen. Metoder som visar biologiska effekter på laboratorieodlade celler kan komplettera analysen och ge en totalbild av alla ingående kemikalier i ett prov och de toxiska effekter de orsakar, det som kallas cocktaileffekten. Sådana metoder kan också mäta låga halter av ämnen som kan ha negativ hälsoeffekt.