”Ledningsnäten behöver förstärkas och klimatanpassas”
Publicerad: 23 augusti, 2021
Wikimedia Commons
Efter skyfallet i Gävle nyligen, då 162 millimeter föll under ett dygn och orsakade stora skador, höjs nu röster runt om i landet för att ledningsnäten måste förstärkas och anpassas till klimatförändringarna. Att bygga system som klarar extrema skyfall är dock uteslutet. Istället handlar det om att planera bebyggelse rätt och förstärka nuvarande och kommande VA-nät.
Extrema väderhändelser har blivit mer vanliga i takt med klimatförändringarna. Följden av dessa måste hanteras olika, vid skyfall måste vattenmassorna ledas någonstans där de inte gör så stor skada och helst till vattendrag. Vatten som blir stående högt på bebyggda områden och vatten som forsar fram på fel ställen vållar stora skador och kan underminera vägar och byggnader.
Men att bygga ett dagvattensystem som klarar extrema skyfall är inte ekonomiskt försvarbart. Istället handlar det om att planera bebyggelse rätt och göra beräkningar på var eventuella vattenmassor tar vägen.
– Vägar har en stor potential, som skulle kunna utnyttjas mer. Man får titta på vägbanans höjd, och förebygga att vattnet rinner in i fastigheter, säger Magnus Bäckström, expert på rörnät på Svenskt vatten, i er artikel i Göteborgs-Posten.
- Vi behöver tänka utanför boxen när vi bygger hus och vägar.
Bostäder nära vatten är en riskfaktor, men också att på i ett lågt område med höjder runt omkring.
– Gammal bebyggelse ligger i många fall på lite högre punkter i landskapet. Det bästa kan vara att inte exploatera vissa områden som ligger riskfyllt till, utan låta dem bli tänkta översvämningsområden i stället. Jag tror att vi kommer att landa där, säger Magnus Bäckström.
Problemet i Gävle var att mindre vattendrag svämmade över och klarade inte att hjälpa regnvattnet nå fram till Gavleån och Bottenhavet några kilometer bort. Nu måste kommuner göra simuleringar om vad som händer vid extrema skyfall.
– Det kan kanske kostar ett par miljoner. Men att reparera skador i efterhand kan kosta enormt mycket pengar, säger Thomas Pettersson, professor i vattenteknik på Chalmers tekniska högskola i Göteborg.
Samarbete kring översvämningsskador
Svenskt Vatten bidrar till samverkan mellan sina medlemmar och försäkringsbolagen kring översvämningsskador och under flera år har försöksverksamhet bedrivits. Syftet är att utöka utbytet av information när en översvämningsskada uppstår i VA-nätet som drabbar enskilda försäkringstagare.
Genom att försäkringsbolag rapporterar till VA-huvudmannen när skada uppkommit kan det tidigt klarläggas hur skadan uppkommit och vem som har ansvar. VA-huvudmannen får en bild av var skador inträffar och bättre möjlighet att vidta åtgärder för framtiden.
Försöksverksamheten började 2014 och ska nu permanentas och föras ut över hela landet.
”Ledningsnäten behöver förstärkas”
Många drabbades av översvämmade källare av avloppsvatten under skyfallen i Gävle, vilket klargjorde avloppsnätens betydelse och kapacitet. Behovet av att förstärka det befintliga nätet är stort.
- Ja, vi har ett otroligt stort behov, det måste vi vara ärliga att säga, säger Magnus Bäckström i en radiointervju i Sveriges Radio Ekot.
- Vi behöver planera det här långsiktigt och klimatanpassa infrastrukturen med ledningarna, men det kommer att ta tid.
Ledningsnätet kommer dock aldrig att kunna dimensioneras för allt vatten vid skyfall och översvämningar. Istället behövs planering vid bebyggelse bland annat.
- En sak kan vara att man tittar på höjdsättningen av hus, en annan att se på avrinningsvägarna på ytan, säger Magnus.