Styrud satsar på teknikutveckling för miljö och ekonomi

Publicerad: 7 juni, 2021

RÖRTRYCKNING: Vid arbete med rörtryckning i stora dimensioner används i allmänhet dieseldrivna hydraulaggregat för att trycka fram rören genom marken. Styruds tekniker har utvecklat ett eldrivet aggregat, unikt i sitt slag, som nu introduceras vid ett rörtryckningsprojekt i Stockholm.

Rörtryckning är en schaktfri metod för ledningsbygge, som normalt utförs mellan två sänkbrunnar. Rörsegmenten trycks genom marken till mottagningsbrunnen med hjälp av hydraulkolvar. Betongrörstryckning är en etablerad teknik för att bygga självfallsledningar i lera och innebär att man får en flytande konstruktion med minimal sättningsrisk.

Roger Nylundh, teknikansvarig för rörtryckningen på Styrud och Fredrik Ström, verkstadschef vid Styruds välrenommerade verkstad i Herrljunga, ligger bakom utvecklingsarbetet med det nya hydraulaggregatet.

– Det nya aggregatet är inte bara eldrivet, utan är en helt ny teknik på marknaden för el-hydraulik. Det går dessutom på 63 ampere, vilket är ovanligt lite för dess kapacitet men möjligt med den nya miljövänliga tekniken, berättar Roger. Vi är troligen först i Sverige med det här.

Fredrik som lett arbetet med byggnation och tester på verkstaden är väldigt nöjd med utfallet och de många fördelar som eldriften för med sig.
Aggregatet är lastkännande, vilket betyder att det pumpas ut precis så mycket olja som behövs i varje skede, varken mer eller mindre.

– Det är en extrem följsamhet inne i systemet, konstaterar Fredrik och det är miljömässigt förstklassigt, energieffektivt och även tidsbesparande.

Den här lösningen är framtagen för rörtryckning, men man sneglar redan på möjligheten att bygga liknande aggregat, anpassade för andra metoder för ledningsbyggnad som Styrud jobbar med. När det gäller liggarbalk och hammarborrning, innebär effekt och flöde en svår ekvation, men här kollar man till exempel på en modell med två motorer.

Med det nya, eldrivna hydaulaggregatet möts alla krav som ställs för arbete i stadsmiljöer. Utrustningen har skickats till Stockholm för sitt pilotprojekt, som man naturligtvis följer med spänt intresse.

– Jättekul att vara med när det satsas på utveckling framåt, tycker Fredrik. Det kommer säkert att byggas fler efter den här mallen.

Läs mer

 

Metodbeskrivning

På SSTT:s hemsida, under fliken schaktfri teknik, så finns rubriken "Metodöversikt" som bland annat innehåller ”Rörtryckning”, som nedladdningsbar pdf.

 

Rörtryckning 

 

Beskrivning 

Denna metod kan användas för installation av stålrör, GAP, polymerrör och andra i lera. Oftast handlar det om självfallsledningar med svag lutning. Metoden innebär tryckning av rörsträng i rät linje genom jord under successiv borttagning av samma volym som rörsträngen. Metoden kallas även ”Pipe Jacking”. Vanligtvis pressas betongröret framåt i leran från en tryckstation med hjälp av hydraulcylindrar. Flera rör installeras efterhand från tryckstationen. 

I fronten sitter en styrutrustning som korrigerar avvikelser. Röret rensas kontinuerligt från lera med hjälp av transportband, skrapspel, spolning etc. Tryckningen sker från sänkbrunn, 2 till 6 meter i diameter, via hydraulisk tryckramp i dess botten. Tryckning kan även utföras från spontschakt. Materialet i självfallsledningar handlar om genomtrycksrör av betong, GAP eller stål. 

Tryck- och mottagningsstationer utgörs helst av platsgjutna sänkbrunnar i lera eller spontgrop med tung spont i friktionsjord. Sänkbrunnar för tryckstationer varierar i storlek från 2 till 6 meter beroende av framför allt rördimension. 

Container behövs för styrning och övervakning, liksom hydraulisk tryckramp i tryckbrunnen. Ett styrrör monteras i fronten. En lyftanordning behövs för nedsänkning av rör och lyftning av behållare med jordmassor, liksom en luftkompressor. Eventuell blandnings- och pumputrustning för smörjning behövs. 

 

Användningsområde 

Den styr- och riktbara metoden används vid ny- och omläggningar av självfallsledningar; huvudledning eller samlingsledning. Precisionen är stor, ned till 0,5 - 1 procent, och den fungerar bäst i lös lera. 

Dimensions- och längdområdet handlar om förläggning av ledningar normalt mellan DN380 – DN2500 mm. med ett längdområde på 50-250 meter. Längre sträckor kan tryckas med så kallad mellantryckstationer och bentonitsmörjning. 

För stora dimensioner, DN1400 mm eller mer, kan tryckning utföras med hjälp av gräv- eller fräsaggregat i fronten. 

 

Möjligheter och begränsningar 

Rörtryckning är speciellt lämpad för ledningar i lösa lerjordar där man vill undvika sättningar på ledningar och mark. Ledningar som ska utföras på stort djup och kräver spont, eller ledningar som kräver rörläggning på pålad betongplatta gynnas av rörtryckningsmetoden, liksom ledningar som inte behöver utföras invid befintliga ledningsgravar kringfyllda med friktionsmaterial. 

Fördelarna med metoden är att grundvattenytan inte påverkas, att risken för sättningar är liten, samt att noggrannheten är hög. 

Nackdelarna utgörs av att stopp på grund av hinder blir dyrbara, att metoden inte klarar sten vid mindre dimensioner, samt att resultatet är avhängigt noggrannhet och hastighet på framdrivning. 

 

Installation 

Rörsträngen trycks från en hydraulisk tryckramp i botten av tryckstationen till mottagningsstationen. Ett genomtrycksrör matas kontinuerligt fram från tryckrampen genom fjärrstyrning. Önskad riktning och lutning erhålls med hjälp av laserteknik och styranordning längst fram på styrröret. 

Då styrröret trycks framåt pressas jordmassorna in i röret och kan transporteras ut via skrapor eller transportband. Tryckning i lera kan ske med stängd öppningsbar front eller öppen front i torrskorpelera, silt och sand med inslag av grus. 

Mängden jord hålls under kontroll genom att styrröret, i stängd öppningsbar front, är försett med reglerbar öppning. Jordmassorna hålls delvis kvar i röret för att skapa ett mottryck för att förhindra jordskred i fronten. Rätt mängd jord ska släppas in i röret. En cylinder jord ska ersättas med lika stor cylinder rör. 

Efter avslutad tryckning byggs sänkbrunn om till nedstigningsbrunn.

 

Läs mer och ladda ned pdf

Styrud/Jan Bjerkesjö