Webbseminarium om VA-systemets modernisering
Publicerad: 15 februari, 2021
I ett livesänt webbseminarium, arrangerat av NCC och Svenskt Vatten, diskuterade ett antal politiker de utmaningar som Sverige står inför när det gäller framtidens VA-system, organisation och finansiering. Investeringsbehovet inom VA-sektorn har ökat till 23 miljarder per år, men totalt investeras 16 miljarder, ett årligt glapp på sju miljarder.
Att vi ska få rent vatten ur drickskranen är någon som varje svensk förväntar sig, men frågan är hur VA-Sverige ska klara det med tanke på alla utmaningar som man står inför - klimatförändringar, kompetensbrist, finansieringsproblem, urbanisering och åldrande ledningsnät med mera. Det var också ämnen som togs upp av panelen på webbseminariet, samtidigt som NCC och Svenskt Vatten har släppt en rapport om frågorna.
Reinvestera i ledningsnät
Henrik Enell, divisionschef NCC, tog upp utmaningen med att reinvestera i det ledningsnät som i stort byggdes upp i mitten av förra århundradet. Livslängden på ledningsnäten är på väg mot sitt slut och nu behövs det åtgärder för att klara upprustningen. Henrik nämnde tre områden som sätter fokus på problemet, nämligen finansieringen, den komplexa processen och ansvarsfördelningen. Han menade att näringslivet står berett att tillsammans med kommuner lösa VA-frågor, vilket är absolut det viktigaste för att landet ska fortsätta fungera.
- I vår rapport nämner vi konkreta förslag sett till de utmaningar som kommunerna står inför och som vi behöver lösa trots att det är för få som jobbar med VA-frågor idag.
Det handlar om en gigantisk strukturomvandling, menade Pär Dalhielm VD Svenskt Vatten. 23 miljarder varje år i 20 år blir totalt 460 miljarder i dagens penningvärde. Trots det råder idag ett årligt glapp på sju miljarder, vilket är oroväckande eftersom det här är frågor som det tar tid att få på plats.
- Vi behöver pengar, personal, kompetens, organisation och kommunpolitiker som fattar beslut. Och inte minst finansieringen eftersom den idag utgörs av dels betalande kunder och dels pengar från skattekollektivet.
Karin Jonsson (C), Ordförande i beredning för samhällsbyggnad (SKR), poängterade att det ser olika ut för olika kommuner, framför allt när det gäller reinvesteringar i det gamla ledningsnätet. Hon ville slå ett slag för samarbeten mellan kommuner där också SKR kunde vara en kunskapsbärande part.
- Det finns en risk för att kostnaderna ökar om inget görs nu utan att vi istället lappar och lagar. Samarbeten mellan kommuner måste bli ”löjligt enkelt”, menade Pär Dalhielm.
- Om inget görs kommer ledningarna att rasa ihop och här har vi idag schaktfria och miljövänliga lösningar som blir billigare för beställaren, menade Henrik Enell.
- Högaktuella frågor idag är klimatförändringarna med kraftiga skyfall eller torka, menade Karin Jonsson.
Krävs ledarskap
Markus Selin (S), Miljö- och jordbruksutskottet menade att det krävs ledarskap för att lösa utmaningarna. Han trodde kommunpolitiker generellt hade svårt att hitta argument för att investera i något som inte syns och göra det genom att höja avgifter och skatter.
- Det är roligare att bygga nytt badhus som verkligen syns, än att investera i ledningsnät. På riksplanet sker mycket när det gäller dessa frågor, men de behöver filtreras ned på lokal nivå eftersom vi alla bor i en kommun. Samtidigt finns det inga gratisluncher, allt ska betalas och det blir en balansfråga hur vi löser den biten genom skattesatser.
Magnus EK (C), Miljö och jordbruksutskottet var inte främmande för att det behövs statligt investeringsstöd för kommuner med störst behov.
- De extrema väderlägen vi ser allt oftare kommer att bli allt vanligare, vilket ytterligare sätter stress på att lösa frågorna. Vi kan behöva få in andra finansiärer, som exempelvis pensionsfonder. Och vi behöver samverkan för att klara kompetensbristen.
Fonderingsproblemen belyste Pär Dalhielm som menade att klimatförändringar kräver lösningar med 100 års sikt och att det då är ”hål i huvudet” att bara ha tre års perspektiv. Fonderingsproblemen måste röjas bort och lokala politiker måste utmanas.
- Dagens reningsverk kan bli morgondagens återvinningsverk och då behöver vi stimulanspaket som ligger bortom dagens frågor.
Henrik Enell menade att näringslivet kan sprida sin kunskap mellan kommuner, där kanske inte kompetensen finns för morgondagens utmaningar.
Viktigaste livsmedlet
Maria Gardfjell (MP), Vice ordförande i Miljö- och jordbruksutskottet påminde om att vatten är vårt viktigaste livsmedel och att arbetet för att lösa framtidens frågor handlar om att modernisera VA-systemen.
- Vi behöver komma ut ur bubblan om att allt fungera så bra. Det har gjort så sedan vi var barn, men vi står inför stora framtidsutmaningar. VA-frågor har länge varit tjänstemannafrågor, men nu behöver politiker på alla nivåer fatta beslut. Lokalt måste politiker vara tvungna att fatta beslut varje år när det gäller avgifter för att lättare finanserna projekt. Vi behöver också nya metoder för att övervaka allt som passerar reningsverken och här krävs stora investeringar för att bli bättre.
Betty Malmberg (M), Miljö- och jordbruksutskottet, hakade på reningsproblematiken som riskerar påverka miljön så att exempelvis fiskar blir sterila på grund av läkemedelsrester. Det kommer inte kommunerna att mäkta med på egen hand.
- Alla politiker borde dra öronen åt sig efter att ha läst den här rapporten som NCC och Svenskt Vatten lämnat. Vi måste undersöka hindren, fondera för reinvesteringar och få en tydlighet ur EU-direktiven ska mätas.
Många av de frågor som nu aktualiserades är också temat för riksdagspolitikers motioner menade hon.