Petter Walan ställs dagligen inför utmaningen med ledningsnät
Publicerad: 27 oktober, 2020
Den största utmaningen med att planera underhåll, förnyelse och utbyggnad av ledningsnätet är att få en helhetsbild av var behoven på ledningsnätet är som störst för förnyelse avseende både ledningsstatus och kapacitet, säger Petter Walan på Vakin. Foto Vakin
Petter Walan har arbetat på Vakin som utredningsingenjör i fyra år. Dagligen ställs han inför den största utmaningen med att planera underhåll, förnyelse och utbyggnad av ledningsnätet för att få en helhetsbild av var behoven är som störst.
- Vi har tagit fram risk- och konsekvensanalyser för vattenledningsnätet i både Umeå och Vindeln, som visar vilka ledningar som har störst behov av förnyelse. Analyserna utgår från tillgängliga dataunderlag och kan uppdateras automatiskt.
I Svenskt vattens investeringsrapport, som nyligen presenterats, slås det fast att det är pengar, personal och organisation som måste fungera i alla delar för att klara dagens och framtidens krav på ledningsnäten. Petter Walan är alltså en av alla de som dagligdags jobbar med dessa frågor och därför kan ge en konkret bild av hur arbetet ser ut inom Vakin, Vatten- och Avfallskompetens i Norr AB, för kommunerna Umeå och Vindeln. Till nyåret ansluter Nordmalings kommun till verksamheten.
Få en helhetsbild
Vilka är de största utmaningarna du som planerare står inför på kort och på lång sikt?
- Den största utmaningen med att planera underhåll, förnyelse och utbyggnad av ledningsnätet är att få en helhetsbild av var behoven på ledningsnätet är som störst för förnyelse avseende både ledningsstatus och kapacitet. För dessa ledningar behöver sedan ett metodval göras samt en avgränsning och prioritering av projektet. I många fall kan förebyggande underhåll vara mer lämpligt.
- En utmaning med planeringen av nya va-omläggningsprojekt är att få till en väl fungerande samordning av projekt med andra aktörer som kommunens gatuförvaltning och andra ledningsägare. Historiskt har mycket förnyelse styrts av var andra aktörer har planerat sina projekt och inte av var det funnits störst behov av förnyelse av va-ledningsnätet.
En annan stor utmaning är att planera för vatten och avlopp i planprocessen så att dagvatten hanteras på ett bra sätt och att kostnadseffektiva lösningar för vatten och avlopp kan anordnas.
- Dagvattenhanteringen och ansvarsfördelningen för denna är i sig en stor utmaning. Många aktörer påverkar dagvattenavrinningen i den befintliga miljön, men ingen har egen rådighet i frågan.
Andra stora utmaningar är att hitta utläckage på vattenledningsnätet och ovidkommande vatten till avloppsledningsnätet.
Risk- och konsekvensanalyser
Kan du beskriva i stora drag hur du planerar för att lösa dessa?
- Vi har tagit fram risk- och konsekvensanalyser för vattenledningsnätet i både Umeå och Vindeln, som visar vilka ledningar som har störst behov av förnyelse. Analyserna utgår från tillgängliga dataunderlag och kan uppdateras automatiskt. Vi har även tagit fram analyser på vilka avloppsledningar i Umeå som har störst driftproblem och som är i sämst skick. Med detta underlag har vi har fått till en bra samverkan med kommunens investeringsplan.
Det finns nu digitala kartunderlag på planerade projekt som gör det enklare kunna ta fram gemensamma projekt för ombyggnation av gata och VA där de faktiska behoven är som störst.
- Idag har vi en stor mängd utredningar på gång där förnyelsebehovet undersöks och dessa utredningar är tänkt att användas som underlag till kommande projekt.
- Vi försöker även att TV-inspektera mycket mer per år för att få bättre koll på statusen på avloppsledningsnätet. Vi har även tagit fram en typ av AI-modell för vattenledningsnätet - likt den som Stockholm Vatten och Avfall har tagit fram- för både Umeå och Vindeln.
Modellerna bygger på maskininlärning och analys av en stor mängd data på ledningsnätet, vilket ska göra det möjligt att ännu bättre förutse var läckor kommer att uppstå.
- Hur väl modellerna fungerar vet vi inte än, men ju mer dataunderlag den uppdateras med desto bättre blir den förhoppningsvis. I ett första läge är den lämplig att användas för proaktiv läcksökning. Ett annat spännande verktyg för att lättare hitta läckor är användning av installation av smarta vattenmätare som ultraljudsmätning kan påvisa uppkomster av läckor. I Umeå planeras utbyte av alla vattenmätare för alla fastigheter inom de närmaste fem åren.
- Avseende ovidkommande vatten på avloppsnätet har vi mycket spännande på gång. Vi har förbättrat tillgången till driftdata från pumpstationer och reningsverk i Umeå, vilket vi hoppas kommer att förbättra möjligheterna till analyser av driftsdata så att problemområden med ovidkommande vatten kan lokaliseras. Även för Vindeln planeras en förbättrad tillgång till driftdata och möjliggöra att enklare ska kunna analysera driftsdata. Vi har även ett spännande projekt igång där vi har testat en metod för temperaturmätning i brunnar i ett större stadsområde för att hitta felkopplade ytor. Detta hoppas vi ska göra det möjligt att effektivare hitta källorna till ovidkommande vatten, jämfört med flödesmätning på ledningsnätet.
För att få bättre koll på kapacitetsbehoven på ledningsnätet har Vakin tagit fram ett flertal hydrauliska modeller och flera modeller är på gång där det tidigare har saknats.
- Vi håller även på att bygga upp en intern kompetens för att själva kunna uppdatera modellerna.
Ett arbete pågår med att ta fram en dagvattenstrategi tillsammans med kommunen för att för att uppnå en mer hållbar dagvattenhantering. I arbetet med dagvattenstrategin ingår även att beskriva ansvarsfördelning och principer för dagvattenhantering.
- Förhoppningsvis kommer detta innebära effektivare arbete och bättre arbetsprocess vid hantering av dagvattenfrågor i planprocessen, drift och underhåll av anläggningar med mera.
En lång projektlista
Om du blickar framåt, 5-10-20 år, vad ser du då i kristallkulan?
- Inom några år har vi förhoppningsvis mycket god koll på kapaciteten på ledningsnätet i Umeå och en lång projektlista med utredda, budgeterade och prioriterade projekt. Inom en 10-årsperiod har vi sannolikt TV-inspekterat hela ledningsnätet i Umeå och kanske kommer en stor del av detta underlag skett med en automatiserad AI-bedömning. Förhoppningsvis har vi fått bättre koll på både utläckage på vattenledningsnätet och ovidkommande vatten på spillvattennätet i både Vindeln och Umeå samt minskat dessa in- och utläckage.
- Det är också troligt att fler kommuner kommer att ansluta sig till Vakin, vilket gör att vi kanske står för helt andra utmaningar än vi har idag.
Allmänt, hur medvetna är exempelvis politiker och allmänhet om vilka utmaningar ni står inför?
- Medvetenheten för utmaningarna vi står inför är rätt låg i alla led. Alla förväntar sig att det finns vatten i kranen och att det ska gå att spola i toaletten. Stora regn är ovanliga och inget folk tänker på förrän det blir översvämningar. Så länge allt fungerar tror alla att det är frid och fröjd.
Stora skillnader mellan kommunerna
Hur stora är likheterna/skillnaderna mellan Umeå och Vindeln?
- Skillnaderna mellan kommunerna är faktiskt rätt så stor. Umeå har en stark tillväxt med både förtätningar och nya bostadsområden som kräver utbyggnad och förnyelse av ledningsnätet. Kapaciteten har länge vägts upp av hushållens minskande vattenförbrukning, men bristande kapacitet på ledningsnätet blir en allt större utmaning. Framförallt är dagvattenhanteringen en stor utmaning i en allt mer tätbebyggd stad och med klimatförändringen som förväntas innebära kraftigare regn i framtiden.
- I Vindeln ser vi istället en minskande befolkning med ett på många ställen kraftigt överdimensionerat ledningsnät. Antalet meter ledning per ansluten är många gånger större i Vindeln än i Umeå, vilket innebär att vilket gör att det finns mindre kapital för stora ombyggnationer av ledningsnätet. Schaktfri ledningsförnyelse kan däremot i många fall vara ett alternativ i Vindeln, då det ofta kan vara en fördel att gå ner i dimension. I Vindeln har det saknats mycket dataunderlag i kartdatabasen. Vi har där arbetat mycket med att digitalisera och mäta in ledningsnätet och att få in mer information om problem och insatser på ledningsnätet. I Umeå finns i jämförelse väldigt mycket underlag i kartan på alla ledningar och tidigare problem och insatser långt tillbaka i tiden.
Och hur ser det ut i Nordmaling?
- Där vet jag ännu inte helt hur det ser ut. Nordmaling är bara något större än Vindeln, så jag förväntar mig att de har liknande utmaningar som i Vindeln. Det har dock gjorts en bred översyn av VA-verksamheten i Nordmaling och vi har en bred kunskapsbank i bagaget från då vi gick in i Vindeln.