Projekt för underlag till certifieringsregler

Publicerad: 24 september, 2020

Rubriken för Fredrik Johanssons programpunkt var ”VA-huvudmännens behov kring certifierade system”.

Rubriken för Fredrik Johanssons programpunkt var ”VA-huvudmännens behov kring certifierade system”.

Inom Svenskt Vattens Utvecklings (SVU) regi bedrivs ett projekt som går under namnet 5T vars syfte är att ta fram underlag till certifieringsregler för mekaniska egenskaper på produkter i ledningsnätet som kommer i kontakt med dricksvatten. Produkter som idag vanligtvis inte täcks av typgodkännande i fastigheter. Under två digitala dagar har projektet presenterats.

 

5T står för ”Tydligt, Trovärdigt, Transparent och Tillämpat system för Typgodkännande av produkter i kontakt med dricksvatten”. I projektgruppen som utformar förslagen ingår representanter från ledningsnätsägare, certifieringsorgan samt RISE. 5T-projektet presenterades i samband med ett seminarium för material i kontakt med dricksvatten som ägde rum digitalt 22-23 september. Seminariets avslutande del var en workshop där deltagarna fick möjlighet att diskutera och komma med inspel kring föreslagna riktlinjer och upplägg. 

En av föreläsarna under seminariet var Fredrik Johansson, Kretslopp och Vatten Göteborg, samt medlem av SSTT:s svenska arbetsgrupp. Rubriken för programpunkten var ”VA-huvudmännens behov kring certifierade system”. 

Fredrik Johansson har varit sammankallande i Kretslopp och Vattens materialgrupp, som tar fram krav för vatten- och avloppssystem exklusive verk, tryckstegningsstationer samt pumpstationer. Han har även medverkat i arbetsgruppen för NPM, Nordic Poly Mark, samt varit biträdande sektorsutredare för AMA Anläggning 2020 och delförfattare till rapporten om SVU-projektet ”Kartläggning av certifieringskrav för betongrör”.

Kretslopp och Vatten förfogar över två vattenverk, 177 mil vattenledningsnät, 69 dricksvattenpumpstationer, 251 mil avloppsrör, 35 km tunnlar, 233 spillvattenpumpstationer samt driver avloppsreningsverk tillsammans med kranskommuner. När det gäller själva dricksvattennätet så innehåller den 1,77 miljoner meter ledning, 10.000 brandposter, 17.700 ventiler samt 47.000 serviser. 

- Men hur ska vi få en liknande certifiering av alla dessa produkter, frågade sig Fredrik Johansson.

 

Mer transparens och certifiering

Kov:s behov är att livslängden på produkter ska vara mer än 100 år och 50 år för armatur. Som riktmärke har Kov att ingen brukare ska drabbas av oplanerade avbrott fler än tre gånger på tio år. Reklamationer av material medför förvisso längre utförandetid, men bidrar till mer transparens menade Fredrik. Ledningsnätsägare besöker nämligen sällan fabriker och gör i regel inga revisionsbesök och är därmed beroende av att tillverkare har ett bra kvalitetsarbete.

- Men för att säkerställa detta behövs kontroller av fabrikanter. Kov kommer därför att tillämpa certifiering i större utsträckning i framtiden för att säkerställa kvalitet.

Genom AMA för ledningsnätsägare finns fyra certifieringsnivåer, men för armaturer finns inget krav. För ventiler står exempelvis att tredje part BÖR granska tillverkandes kvalitetskontroll.

- Ledningsnätsägaren behöver ställa tilläggskrav för att revidera bör-krav till ska-krav, menade Fredrik Johansson.

Kov har i stort följt AMA när det gäller certifieringkrav. Nytt för året är där att krav på plaströr ligger på NPM-nivå, medan segjärnsrör ligger på nivå 2 och ”bör-krav” på betongrör. Där har Kov ännu inte fastställt hur man ska ställa sina krav.

Dagens certifieringar för plaströr är Tredjepartsmeritering av typ NPM, för segjärnsrör ackrediterad certifiering i tillverkningsländer typ DVGW 337 och för betongrör gäller delvis harmoniserad standard, men till största delen frivillig märkning.

 

Certifierade till samma nivå

Som ett konkret exempel tog Fredrik Johansson upp ett ramavtal för vridspjällsventller där man i kravställningen i upphandlingen skrev att ventilen skulle vara certifierad till nivå ett enligt AMA anläggning.

- Vi har påbörjat uppföljning, men det är tveksamt om leverantör uppfyller kravet i dagsläget.

En av lärdomarna som Kov gjort av att delta i 5T-projektet är att leverantörer inte är medvetna om vad harmoniserad standard innebär.

- Om brandposten som sista del i nätet ska vara certifierad till nivå 1, ska då inte produkterna uppströms vara certifierade till samma nivå?

Ledningsnätsägare har behov av certifierade system, bland annat genom transparent organisation, att dessa utgår från ledningsnätsägarens behov och hur rörläggning går till, att man tar del av reklamationer vid fabriksbesök och har tydliga och publika krav på producenter. 

- Beställare ska delta i kalibreringsmöten och arbetsgruppsmöten, menade Fredrik.

 

Typgodkännande en väg framåt

De frågeställningar som Kov nu tittar på är vilken nivå man ska ha på vattennätet och avloppsnätet, vilken ambition det finns att styra frågan från Svenskt Vatten och hur bra dagens system fungerar. 

- Finns det godtagbara system i andra tillverkande länder som kan användas, frågade Fredrik Johansson.

Vägen framåt för Kov ligger nu i att gå igenom olika certfieringar, att ta del av leverantörens befintliga system för certifiering med branschen och att bestämma certifieringsnivå. Det är ett arbete på flera års sikt. Typgodkännande kan vara en sådan väg framåt.

 

Jan Bjerkesjö