Kampanj för medlemsvärvning av ledningsägare
Publicerad: 15 mars, 2019
Ledningsägare är den viktigaste målgruppen för SSTT och därför i fokus när åtgärder nu ska göras för att få fler att teckna medlemskap. Tomas Helenius, ordförande i svenska arbetsgruppen av SSTT och projektledare VA vid Värmdö kommun, ser många anledningar för ledningsägare att gå med.
- Främsta argumentet varför en ledningsägare bör vara medlem är att SSTT är en kunskaps källa och möjligheten att påverka framtida tekniker och kravställningar ur ett ledningsnätsägarperspektiv.
Genom ett medlemskap får en ledningsägare flera fördelar och Tomas nämner de främsta argumenten.
- Som medlem får man via hemsida tillgång till VIP-material som NoDig-guide, rapporter, utredningar och olika beräkningar av miljöpåverkan ligger.
Ledningsägare står idag inför en tuff uppgift. År 2016 uppgick investeringarna i förnyelse av ledningsnätet enligt Svenskt Vatten, SV, till drygt tre miljarder kronor (VASS drift 2017). Alla kommuner har ett förnyelsebehov, men hur stort det är beror naturligtvis på varje unikt specifikt område och VA-organisation.
- Det viktigaste är att alla har en väl genomarbetad förnyelseplan, att man har kunskap om sitt ledningsnät, vilket är ett gigantiskt arbete. Vi pratar här om ett nät motsvarande fyra-fem varv runt ekvatorn när det gäller det allmänna nätet, sa Hans Bäckman, projektledare inom rörnät och klimat på SV, i en tidigare intervju med SSTT.
Enligt en nyligen publicerad SVU-rapport måste förnyelsetakten öka med 40 procent, men det är också viktigt hur förnyelsen ser ut och innehåller. På frågan ”Vilka är de mest aktuella frågorna för en ledningsägare idag?” svarar Tomas Helenius:
- Ledningsnätsägarna måste vara med att ta beslut på om vi ska upphandla materialtekniker på kvalité eller funktion och allra helst få med båda. Kvalitetssäkring är en het potatis. Miljöpåverkan är en tredje punkt som är riktigt aktuell.
Hur svarar då SSTT upp emot dessa frågor?
- SSTT tar fram underlag för att kunna ta beslut och använda i upphandlingsunderlag. SSTT presenterar tredjeparts certifiering i konferens och driver processen kvalitetssäkring. SSTT lägger upp aktuella miljöberäkningar på webben, säger Tomas och pekar på SSTT:s hemsida som källan till svaren.
Ledningsägarna står i fokus under SSTT:s NoDigkonferens, som i år arrangeras i Göteborg 22-23 maj.
Vilka programpunkter på NoDig-konferensen i Göteborg får en ledningsägare inte missa!?
- Det går en röd tråd genom hela konferensen och det är ur ett ledningsnätsägares perspektiv. Alla ovanstående punkter är med så jag har svårt att välja en utan vill att man ska se helheten.
Under NoDig-konferensen finns programpunkter som:
- ”Schaktfritt ur ledningsägarens perspektiv – Hur arbetar vi organisatoriskt för schaktfria metoder?” Fredrik Johansson, Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad och Elin Liljegren, Oslo kommune, Vann- og avløpsetaten.
- Fortsatt ledningsägarperspektiv: Trafikverket – Vilka krav ställs när olika ledningsägare ska korsa väg/järnväg samt för olika medier såsom VA, bredband, opto, tele, gas, el, fjärrvärme, fjärrkyla? Annika Jokela, verksamhetsutvecklare.
- Artificiell intelligens som verktyg för statusbedömning på avloppsledningar – Med hjälp av AI kan Stockholm Vatten och Avfall göra bedömningar av avloppsledningars status utan att praktiskt TV-inspektera ledningarna. David Rehn och Tommy Giertz, Stockholm Vatten och Avfall.
- Branschgemensamma projekteringsanvisningar för styrd borrning – SSTT har under lång tid arbetat tillsammans med branschen för att ta fram projekteringsanvisningar för styrd borrning. Mats Ohlsson, Stockholm Vatten och Avfall/SSTT och Joakim Kullinger, Styrud.
- Tredjepartskontroll. De flexibla fodren har under 30 år varit en av de mest utnyttjade metodgrupperna bland de schaktfria metoderna. Mycket har hänt under dessa decennier. RISE presenterar sitt forskningsprojekt som går på djupet i tekniken i Sverige. Vi får också en presentation av erfarenheter från Tyskland som är framstående inom området. Olle Persson och Erik Marklund, RISE.
- Miljökalkylator – Hur presterar schaktfria lösningar när det gäller miljöutsläpp jämfört med andra metoder? Hur tas siffrorna som bevisar detta fram? Vi presenterar teknik och metodik för kalkylatorerna. Simon Åkerlund, NCC/SSTT.