Väljer schaktfria metoder för 13 km överföringssystem
Publicerad: 15 december, 2025
Bild: Roslagsvatten
Knivsta kommun växer snabbt med ökad belastning på ledningsnät och reningsverk som följd. Då reningsverket inte får byggas ut i tillräcklig omfattning av miljöskäl, har kommunen beslutat att i stället ansluta Knivstas ledningsnät till Käppalaverket på Lidingö och riva det gamla reningsverket. Överföringssystemet går genom kulturhistoriska trakter och stora jordbruksmarker vilket komplicerat projektet. Lösningen blev att välja schaktfria metoder till stora delar av systemet.
Det berättar Marie Kjellman som är projektledare för projektet på Roslagsvatten, som är beställare av projektet.
- Det finns stora natur- och kulturhistoriska värden att ta hänsyn till mellan Knivsta och Märsta. Mycket arbete har lagts ner för att anpassa ledningssträckan och göra så liten påverkan som möjligt på känsliga platser. Genom att välja schaktfria metoder på långa sträckor kan vi minimera påverkan på de intressena samtidigt som projektet kommer gå både snabbare och bli mindre kostsamt, fortsätter hon.
Upphandling pågår
Roslagsvatten har under ett par år genomfört projekteringen och är hösten 2025 mitt inne i upphandlingsfasen. Förhoppningen är att kunna starta genomförandet under våren.
- Den första etappen är redan upphandlad, men upphandlingen har överklagats så vi måste vänta in resultatet av det innan vi kan sätta i gång, berättar Marie Kjellman.
Projektet innebär en satsning på innovativa och miljövänliga metoder för att möta framtidens behov av hållbar infrastruktur. Förstudie gjordes 2022 och åtföljdes av systemhandlings- och detaljprojektering. Nu går projektet in i byggstadiet där konsultföretaget Bjerking stöttar med flera olika kompetenser.
- Det har krävts omfattande fältundersökningar, utredningar och projektering för att ta fram tillståndsansökningar och förfrågningsunderlag. Bjerking har varit med i projektet sedan start och hjälpt oss med detta. Nu startar snart byggfasen och då fortsätter Bjerkings arbete med stöd och kontroller kopplat till genomförandet, förklarar Marie Kjellman.
Schaktfritt ett alternativ redan från start
På Bjerking är Linde Sedell uppdragsledare för samarbetsprojektet med Roslagsvatten och hon konstaterar att Roslagsvatten redan från början hade schaktfria metoder i tankarna.
- Överföringssystemet går igenom stora jordbruksmarker med mycket lerjord. Det gör att en schaktfri metod, i det här fallet styrd borrning, blir en attraktiv lösning. En annan anledning är att det är mycket helt orörd mark utan tidigare bebyggelse, vilket är en markteknisk utmaning, något som även det talade för schaktfria metoder, förklarar hon.
Hela överföringssystemet är 13 km långt och mynnar i Märsta. Genom ett tunnelsystem transporteras sedan avloppsvattnet vidare till Käppalaverket på Lidingö. Projektet kommer att genomföras i fyra etapper, där tre av dem är ledningssträckor och en av dem utgörs av tre pumpstationer som kommer placeras ut på lämpliga ställen.
- Under hela projekteringen har vi fört nära dialoger med markägare och myndigheter för att hitta bästa sträckningarna för ledningarna som samtidigt påverkar olika intressen minst. Det är många tillstånd som behöver sökas för ett sådant här omfattande projekt, där tillstånd för vattenverksamhet och kulturmiljö har varit det mest tidskrävande, konstaterar Marie Kjellman.
Start- och mottagargropar på rätt ställen
Förutom de tekniska utmaningarna med att dra ledningar långt i orörd mark har de i projektet även lagt mycket tid på att hitta rätt placeringar för start- och mottagargropar för de schaktfria metoder som kräver det.
- Vi letade efter platser där marken är mer stabil och där groparna inte behöver bli så djupa. Det handlar både om att kunna få dit maskiner på ett bra sätt och att vi vill undvika spontning i största möjliga utsträckning. Det är både dyrt och utgör en risk för att ledningarna kommer ur position när sponten tas bort, förklarar Linde Sedell.
En annan viktig teknisk aspekt handlar om att välja platser för skarvgropar för den styrda borrningen, där ledningsdelar skarvas ihop.
- Vi vill ju ha så plana ledningar som möjligt, men med styrd borrning behöver vi göra omtag när vi gör långa borrningar. Utmaningen blir då att kunna schakta djupa skarvgropar för att undvika högpunkter på ledningarna. Går inte det kan man behöva anlägga avluftningsventiler vid högpunkterna, förklarar Marie Kjellman.
Första etappen nästan bara schaktfritt
I den första etappen kommer ca 80-90 procent av arbetet att ske med styrd borrning, man kommer även använda hammarborrning och augerborrning.
- Hammarborrning använder vi då ledningarna ska dras under järnvägen och vägar, även augerborrning används vid en vägkorsning. Men det är en försvinnande liten del av sträckningen där de metoderna används. Dock behöver vi söka tillstånd för vattenverksamhet för de delarna, för att tillfälligt kunna sänka grundvattennivån. På de platser vi använder styrd borrning påverkas inte grundvattnet på samma sätt, konstaterar Linde Sedell.
Smarta hållbara lösningar
Att Roslagsvatten redan från början hade schaktfria metoder som första alternativ beror bland annat på att Marie Kjellman jobbat en hel del med sådana metoder tidigare och ser dess fördelar. Det finns många fördelar med schaktfria metoder när förutsättningarna tillåter det, bland annat genom minskad påverkan på omgivningen i form av transporter, materialåtgång och störningar samt kortare byggtid och lägre kostnader.
- Ju mer man jobbar med nya metoder desto lättare blir valet i senare projekt. Samtidigt tycker jag att Roslagsvatten är en framåt organisation med ambitioner att jobba både hållbart och effektivt. Det är viktigt att hitta smarta lösningar som är hållbara över tid och tar hänsyn till miljön och omgivningen, förklarar hon.
Nu väntar projektet på att entreprenadupphandlingarna blir klara så att de kan sätta i gång med genomförandefasen.
- Vi har under projekteringen tagit fram en plan som vi tror på, sedan blir det spännande att se hur den planen håller i verkligheten, avslutar Marie Kjellman med ett leende.